[quote=Rodja|46974498]
Citat:
Jag klassar inte folk så som du beskriver det. Måste man klassa folk överhuvudtaget?
Om man aldrig haft bibeln som underlag att ge sig på de vågligare tolkningarna, så vet jag inte..
Men visst har varje människa behov att fånga in igenkänningar på ett el. annat sätt.
Citat:
Det ligger faktiskt inte för mig, folk måste få öppna munnarna och tala, då först kan jag ju föra ett samtal. Innan känner jag dem inte och kan alltså inte bedöma. Och defenitivt inte mot människor i gemen. (Jag orkar inte manipulera (som jag också blivit tillskrivet att göra), jag orkar inte tänka ut listiga grepp, jag har inga dolda agendor, helt enkelt för att sådant har aldrig legat för mig, det är för energikrävande att ens tänka ut något (kanske ett positivt drag hos folk med As, så jag försöker vara så ärlig jag kan. Det har kanske gjort att jag inte har gjort någon större karriär yrkesmässigt mer än att pluggat och arbetat lite efter examen, men inte just nu. ) Ursäkta detta lilla privata inlägg, men jag kände jag behövde nämna det.
Ok, jag är själv inte gudstroende, så jag förstår dig.. demonism är inget jag heller skulle föreslå att utgöra det bästa filtret i att försöka greppa.
Men jag bara frågade, för jag kan inte veta om du älskar att vada i fabulationseufori.. finns många som kör sina race och får det till andar.
och om nu andar är ordet, isf.. varför ägna dem uppmärksamhet?
Skål, gott med vin ja..

, utan demoner i glaset!
Dock är fördomar vardagsmat, som jag ser det, både i den lilla och större kontexten. Missförstånd är också ngt mänskligt... olika medvetet förstås. Där många är helt omedvetna också, eller.. förnekande.
Att vurma bibeln, har sitt lilla pris, går aldrig att förneka.. det är en bok ur väldigt svunnen tid.
Och inte att man kan ta för givet att den sväljs utan ifrågasättanden, efterson individer tolkar och läser, ännu, är människa ingen gud och inte heller ande, jag vill ha den distinktionen, oc hoppas det inte stör dig - får jag det, så förstår jag säkert också dig bättre, att du förstår varför gränssättningar är viktigt.
när anspråken är att man ska förstå en PERSON utifrån att den läser en bok. den skulle aldrig krampa bibeln utan att ges vinst av det. behöver inte vara andeväsenden och häxor, kan ju vara att bara vara människa. (som är det troligaste, med de mentala viljorna påkopplade.. för så funkar grupptryck)
För mig är det nästintill underförstått hyfs att fatta det.
Så när man ska prata om respekt, ska man också förstå varifrån man hämtar sina moralpreferenser ifrån, till en början. Hur generaliserande vill man behandla folk då, eller bemöta. m.m
Citat:
Det sistnämnda som jag skrev i förra inlägget har ju att göra som jag förstår det, med de människor som har förhärdat sina hjärtan och inte längre är mottagliga för att göra gott längre för sina medmänniskor. Jag behöver inte nämna några namn bland diktatorer t ex. men de är bortom möjlighet att förändra sig. Sedan kan de ha folk med sig till en början, och om de är under diktatorns inflytande, vems inflytande mer tror du då att dom är?
Man kan inte slänga ur sig om djävulen hur som helst och tro att det sitter en djävul över varje medmänniska. Jag har mött sådana kristna som talar mer om djävulen än om Jesus. De har missuppfattat det hela. Man kanske ska prata mindre och kanske som du (tror jag) skrev, lägga bibeln ifrån sig och göra lite gott mot varandra i stället.
japp, det är så bibeln används och ges mening.
den andra sidan är att agera samarit och göra sig from, och försöka få andra bli lika fromma.. också ett underligt utslag av anfäktad upptagning av religiös urkund, kan vara sekter under religionen.. de är många. och så finns störda individer som oavsett bibel el. inte, har det lite svårt, men när de får bibeln i handen, kan det bli lite galet eller knäppt. ( + all andra häftiga religioner)
sett i världen. men lättare att hålla sig inhemskt, kanske. det kan ju bli överdrivet rörigt med associationerna.
Citat:
MEN...det fråntar inte mig rätten att när jag är på ett sådant här forum där vi har diskussion om de här ämnena, att avhålla mig från att nämna det som är jobbigt att höra för andra. Sen om du övertolkar mig, och drar iväg, den risken får jag ta då. Det hade varit betydligt roligare att sitta med dig och diskutera över ett glas vin,

(om du nu dricker det), så hade vi kanske inte kommit överens, men man hade lärt känna varandra som personer på ett större plan, än denna platta diskussionsform.
Jag bara frågade hur du förhåller dig till demonism och demoner änglar andar och väsen, då jag vet att folk blir något förvrängda av det och kan börja uppfatta saker lite konstigt. Typ överkänsligt.
Citat:
Jag kan inte hjälpa hur bibeln beskriver den andliga verkligheten runt om oss. Men bara för att jag vet att det finns en sådan innebär inte det att jag går omkring och klassar in och bedömer folk!
Mer om andlig mognad tar jag på min egen trådstart istället för här
okej.. då förstår jag. du vet, att det ska anda till.
om jag räknar så har jag träffat ett par hundra som vet, visade sig vara knappast vetande, däremot fast i sina minst sagt osympatiska attityder, som den ene efter den andra kunnat härröra till antingen bibel el. koran.
Säger mig att bibelboken har sin aandar som är ngt att vörda? och konungen själv då.. har du nu sett den också? i form av.... ngt som är obeskrivligt?
men.. det var dom! bli inte ledsen nu.. nu håller vi isär kontexterna, jag kommer fortsatt inte kunna genomgå en personl.förändring för att andras överkänslighet och vilja att styra in på personlighet med snack om att man angriper utifrån att fråga.. att det är attack eller övertolkning, i diskussion måste man ju klargöra vissa saker, att demonism innefattar att leka med andar, vill DU att det inte bör kallas för lek, jag kallar det fortsatt en lek och ett äventryrande och i viss mån också omogenhet.
men men men.. är det i äventyrssyfte och att ha svårt att skratta, skulle ju demonism kunna lätta på trycken, helt klart, när det ger sig in i den seriösa agendan, där sätter jag ner foten och hämtar en kopp kaffe. för jag vill veta vad som får folk så rädda och skyggande för att våga t.ex tala - du nämner tiga mer eller tystna, inget jag skulle förespråka ärligt sagt, men förstod dig exakt, jag tror däremot inte på det (eller jag vet att det kan, ofta, förtäta och skapa en massa griller i huvudet, istället.. så.. inget jag bejakar spontant iaf)
skål, ja vin passar alltid i möten! roligt at du frågade... håller med.. först i möte känner man varandra. Därför behöver man inte tro att någon vill en ont, varför känner inte jag mig övertolkad då? kanske för att jag inte lägger min tillit till andar, däremot människa, ställer jag vissa krav på.
särskilt när de vill säga sig förstå något, att förstå är väl att ha mogenhet, att ha tagit in och visar att man är införstådd, det är ju du ...
på den andra sidan lägger du in en massa bibeltext och knske blandar in lite koran också.. det blir poesi av det hela, men jag ska inte fnysa åt dina ev. visioner, det gör jag inte!
jag bejakar däremot inte den skolan. så vet du också lite mer om vad jag inte ser som mognad. då jag är ytterst böjd åt så lite fabulering som möjligt. eftersom jag föredrar att inte leva i lögn.
annars förstår jag dig rätt bra, klart att den sista tiden har flera språkdimensioner, det är inte orden som avgör så mkt, utan annat.
i olika skeenden osv..