Hjälp- mobbar läraren min son??

Fast så gör hon her. Tycker faktisk det er en helt ok bestraffning jag...om det nu värkligen är rätt person som får straffet. Bara för att förtydliga, så fick han sitta en skoltimma extra i klassrummet när han egentligen skulle varit på fritids.

Jag kan nu berätta för är att det ser ut som att min son faktisk talade sanning den här gången. Jag talade med föräldern till den andra pojken (som min pojke sa att var den skuldiga) Det visade sig att det var han som gjort det och att min son(enligt denna pojken) inte ens var i närheten.

Jag tog opp detta med läraren. Hon sa att hon inte kan göra annat enn att lita på de andra barnen, eftersom hon inte kan lita på min pojke eftersom han ljuger (nok en gång tog hon opp hendelsen i ettan) jag gjorde då klart för henne att han inte är ensam om att ljuga eftersom de två flickor hon frågade tydligen också ljög när de sa att det var han som gjort det....da blev hon tyst och ganska blek...

Jag har nu fått reda på via flere av barnen att situationen var som fölger, läraren kom ut och såg att någon klätat hundbajs på gungorna. Hon springer då inn på den aktuella fritidavdelningen och ropar "vem har klätat hundbajs på gungorna" varpå dessa två flickor (som forövrigt är frökens guldgrisar) säger min sons namn. Det konstiga i hela situationen är att de två flickorna (enligt fritidpedagogen) har varit inne under hela tiden och kan altså inte ens ha sätt vem som gjort det. Detta bekrefter min teori om att min son har blivit än syndabock.

Till alle ni som tror att jag tror min son är ett helgon; Jag vet att han inte är en ängel, jag vet att han til tider kan vara riktigt jobbig (som de flesta barn) men det hjelper inte på något som helst sätt att han blir än syndabock för allt eller att hans egen lärare forlöjligar honnom helt utan anledning inför alla andra barn (vilket sper på hans roll som syndabock)

Jag ser er dagligen, inget nytt alls. Dessa eviga föräldrar som är totalt blinda för att deras barn faktiskt inte är de änglar de alltid trott. Ni skulle förvånas av hur långt många föräldrar går i att förneka sina barns misstag och handlingar, hur uppenbara de än är.

Vad blir nu resultatet av detta?

Kommer läraren att vara mera kräsen vad gäller att dömma barnen?

Fick din son överhuvudtaget någon ursäkt, fick du?

Jag är lite intresserad av att få reda på vad en lärare idag får ge för bestraffningar.

Får de ge kvarsittning efter skoltid så att säga.
Och sedan så får man väll se till hur grabben mår det ska ju inte vara obehagligt att gå till skolan.

Slipper jag gå om lågstadiet om jag säger att jag er norsk??

Fast så gör hon her. Tycker faktisk det er en helt ok bestraffning jag...om det nu värkligen är rätt person som får straffet. Bara för att förtydliga, så fick han sitta en skoltimma extra i klassrummet när han egentligen skulle varit på fritids.

Jag kan nu berätta för är att det ser ut som att min son faktisk talade sanning den här gången. Jag talade med föräldern till den andra pojken (som min pojke sa att var den skuldiga) Det visade sig att det var han som gjort det och att min son(enligt denna pojken) inte ens var i närheten.

Jag tog opp detta med läraren. Hon sa att hon inte kan göra annat enn att lita på de andra barnen, eftersom hon inte kan lita på min pojke eftersom han ljuger (nok en gång tog hon opp hendelsen i ettan) jag gjorde då klart för henne att han inte är ensam om att ljuga eftersom de två flickor hon frågade tydligen också ljög när de sa att det var han som gjort det....da blev hon tyst och ganska blek...

Jag har nu fått reda på via flere av barnen att situationen var som fölger, läraren kom ut och såg att någon klätat hundbajs på gungorna. Hon springer då inn på den aktuella fritidavdelningen och ropar "vem har klätat hundbajs på gungorna" varpå dessa två flickor (som forövrigt är frökens guldgrisar) säger min sons namn. Det konstiga i hela situationen är att de två flickorna (enligt fritidpedagogen) har varit inne under hela tiden och kan altså inte ens ha sätt vem som gjort det. Detta bekrefter min teori om att min son har blivit än syndabock.

Till alle ni som tror att jag tror min son är ett helgon; Jag vet att han inte är en ängel, jag vet att han til tider kan vara riktigt jobbig (som de flesta barn) men det hjelper inte på något som helst sätt att han blir än syndabock för allt eller att hans egen lärare forlöjligar honnom helt utan anledning inför alla andra barn (vilket sper på hans roll som syndabock)