Jak-banken, synpunkter?

Men JAK-lån var inte gratis. Det fanns andra krav istället för ränta.

Med tanke på bankernas miljardvinster så är deras ide nog ganska bra.
Det är inte där JAKs problem ligger.

Ändå ganska paradoxalt. De hittade ett system för sin alternativa räntefria bankmodell som bara kunde fungera så länge det samhällssystem man var inbäddad i tillämpade räntor.

Jag syftade mer på nollräntan på de insatta medlen. På utlåningen betalar man ränta, även om JAK kallat det för något annat.

När tilliten tryter till en bank så hamnar den i en knivig rävsax. Alla ser att det blir svårare och svårare att få ut sina pengar, och att banken får allt större likviditetsproblem. Då blir det snart en bank run där alla vill få ut sina pengar samtidigt, och helst före alla andra, innan bankens likviditet är helt knäckt.

Men pengarna finns inte hos banken, de är utlånade till andra kunder. Och de låntagarna kan inte krävas att återbetala hela sina bolån i förtid bara för att sparkunderna vill ha tillbaka sina insatta pengar. När likviditetsbristen är ett faktum så lurar likvidation eller konkurs runt knuten.

Hos JAK borde det accelerera ännu snabbare. Sparkunderna/medlemmarna kompenseras inte med ränta eller annan riskpremie för att ha is i magen. En bromsande aspekt hos JAK är väl dock att inga medlemspengar får betalas ut utan Finansinspektionens godkännande.

Nu är jag dock inte helt insatt i hur medlemsbanker funkar. I vanliga banker har man mycket grovt förenklat ett eget kapital (ägarnas) och insatt kapital (sparkundernas). Ägarnas pengar ska vara en ”kudde” om det går dåligt, som en säkerhet för sparkundernas pengar. Ägarna vill förstås kompenseras för den risk att dom kan förlora det egna kapitalet, och därför vill dom ha avkastning. Lånekunderna kan sen vara några helt andra än sparkunderna. Lånekunderna betalar ränta, som banken kan använda för att attrahera mer insatt kapital. På så sätt kan dom växa sig större. Räntenettot ska generera en viss avkastning till ägarna för att kompensera deras risk.

Men i medlemsbanken flyter allt detta ihop och man sitter på flera stolar samtidigt. Man går in som medlem och skjuter till pengar, som på något vis blir bankens eget kapital. Och som medlem är man de facto en del av banken. Samtidigt som man också är sparkund och lånar ut sina pengar till banken. Men enbart medlemmar får sen låna pengar, så man lånar liksom sina egna pengar. Det är väl en förklaring till att dom inte vuxit speciellt mycket på över ett halvsekel. Och nu måste man attrahera nya medlemmar för att kunna betala ut till de gamla, lycka till säger jag. Någon som kan det bättre får gärna utveckla eller rätta så jag förstår rätt.

Jag minns inte exakt hur det funkade, rätta mig gärna den som vet ifall jag har fel. Men jag har för mig att när man lånade så hade man ett krav på sig att spara. I samband med amortering så petade man även in ett sparbelopp. Dessa sparpengar fick man loss först efter att lånet var betalt. Antar att det är dessa pengar som vissa får vänta länge på i dagsläget.
Genom att spara fick man sparpoäng som man kunde använda för att sänka sparkravet ifall man tog ett lån i framtiden. Man kunde även skänka bort sparpoäng till andra.

Ok jag undrar då om det där insatta s.k. sparbeloppet egentligen går in under eget kapital i bankens balansräkning. Där används det för att täcka kapitalkravet för det utgående lånet. När lånet sen är färdigamorterat så genererar det inget kapitalkrav längre, och ”sparbeloppet” löses upp från det egna kapitalet och betalas tillbaka? Problemet är att JAK har för lite kapital ändå, så dom får inte lösa upp och utbetala något.

Som jag förstått det omfattas alla JAK-medlemmars bankmedel av den statliga bankgarantin, dvs även ”sparbeloppet”. Däremot omfattas inte insatskapitalet, utan det kan stället liknas vid en aktiepost eller medlemsavgift, för vilka staten inte utlovar några garantier.

Det låter rimligt. Men i praktiken måste JAK först kånka varpå man förlorar sin insats, därefter kan det bli aktuellt med garantin för sparmedlen. Fram tills konkursen kan JAK hålla sparmedlen inlåsta och otillgängliga, vilket är vad som skett nu?
(Edit: jag menar inte att dom är på väg att kånka nu, bara att medlen är låsta tills de får ok på att betala ut dem)

Sen blir jag inte klok på deras ”sparlånesystem” (källa: JAK.se)
Jag utgår från att alla kunder/medlemmar går med för att kunna ta lån, man betalar inte medlemsavgift bara för att få öppna ett sparkonto med bindningstid och utan ränta. Nu är det kötid för att få lån, eftersom ingen sätter in några nya pengar. Så varför skulle någon sätta in nya pengar om man sen inte får lånet.

Ja, du har fel! Det sparade beloppet får man ut direkt när lånet är slutbetalt. Kallas för efterspar.
I mitt fall amorterade jag lika mycket som jag sparade varje månad. Hade aldrig gått med vanligt banklån med ränta.
Beloppet som inte har betalats ut nu är en mindre summa, en låneavgift, som dras av när lånet utbetalas och som betalades tillbaka inom ett halvår efter lånets slutbetalning. Motsvarade ca 6% av det totala lånebeloppet och var också avdragsgillt i deklarationen, med ett belopp per år. Om t ex låneavg var 10000kr och lånet var på 10 år, så fick man dra av 1000kr per år i deklarationen, under de 10 år som lånet löpte.

Huvudet på spiken, och i och med detta förvandlades dom till ett pyramidspel utan att någon såg eller fattade hur.

Tack för klargörandet. Jag lånade aldrig, bara sparade. Sen fick en kompis mina poäng och tog ett mindre lån.

Deras bolpneräntor är inte lägre än vad man får hos någon storbank, borde de inte ha märkbart lägre bolåneräntor eftersom de inte har för avsikt att göra någon vinst på sin verksamhet?

Eller krockar idéalen med verkligheten?

Coop har dyrare mat än ICA och går med fölust, det fötedrar tokvänstern framför billigare mat hos ICA eftersom ICA går med vinst.

Om några månader stänger Coop här på grund av åratal av förluster, men deras ideal ruckar de inte på!

JAKs problem började med okunnig styrelse som började låna ut pengar utan inlåningskrav. Det är ju det som är hela grejen med JAK, att det är en spar-låneförening.
När man lånade ut enbart mot ränta utan sparkrav, ja då får man ju inte in några nya sparpengar som man kan låna ut igen.

Så går det när styrelsen tänker mer på ideologi än matematiska fakta.