Värva mig till Libertarianismen.

Det är ju ett lovvärt syfte. Men om inget tvång är inblandat, varför är det då en statlig verksahet? Varför är det inte en ideell förening som anordnar diskussionskvällar och som anonserar sina goda råd till allmänheten?

Ja, det är ju så lätt gjort som att staten slutar med det som den håller på med idag. Nattväktarstaten kan i högsta grad verkligen genomföras momentant! (Brottsbalk kan man kopiera från nästan vilket land som helst och en poliskår är inte så svår att rafsa ihop. Domstolsväsendet kan behöva en del träning innan det fungerar tillfredsställande dock).

Extremideologier som kommunism och libertarianism har alltid förbryllat mig, eftersom det är så lika i grunden. Alla förespråkare för diverse idelastater gör samma naiva och fundamental misstag - de har ingen som helst insikt i eller förståelse för människans natur. Både kommunism och libertariansim är vackra tankar men helt orealistiska.

Kommunism och libertarianism är jämförbart med att ha sex på stranden. Det verkar bra och mysigt i teorin, men i praktiken är det kallt och vått och man får sand på kuken.

En mycket bra idé! Dock inte säkert att föreningen skulle vara lika effektiv som statliga förordningar och att staten förespråkar konservatism i samhället.


Rysslands liberalisering efter Sovjetunionen gick inte så bra då endast ett extremt fåtal människor plus massor av utländska företag köpte upp de ryska produktionsmedlena. Inget fel med det, förutom att det Ryska folket inte togs ur sin fattigdom via liberaliseringarna. Därför det borde gå sakta och säkert.

Nej, för frivilliga, privata initiativ, vad det än må gälla, har ju aldrig visat sig vara långt mycket mer effektivt än statens tvångsapparat...

Några ägare är bättre än en enda. Men Rysslands avsocialisering var nog inte så lite korrumperad. Intrycket är att fyllbultens Jeltsins tenniskompisar kunde härja lite hur som helst...

[quote] Ja, det har överallt alltid bevisats att ideen om en "bra stat" är en omöjlig utopi. Liberalismen förespråkar därför minimalstaten. "Människans natur" är ett ämne som liberalismen helt överlåter åt människorna själva. Liberalismen förutsätter precis ingenting alls om hurdana människor är. Det gör däremot de bevisat misslyckade socialliberala och komunistiska utopierna, de bygger på felaktiga antaganden om verkligheten.

Kommunism är ingen vacker tanke. Liberalism har fungerat extremt bra när den har tillämpats. Den industrialiserade mänskligheten, avskaffade svälten, medförde den långa fredpreioden mellan napoleon och första världskriget och fick vetenskap och kultur att lyfta till oanade nivåer. Även en liten ruinö helt utan naturresruser som Hong Kong under efterkrigstiden, kan med praktiserad frihet hastigt bli en av världens rikaste städer. På 1980-talet så var lilla lilla Hong Kongs BNP ca 25% av hela miljardkinas BNP! Kina försökte sig på utopin med "bra politik". Hong Kong skippade politiken och lät invånarna vara fria istället.

För 100 år sen kunde man kanske teoretiskt spekulera i om ett politiskt styrt samhälle skulle kunna fungera bra det också. Men nu har vi ett mycket blodigt facit i hand. Nu vet vi att liberalismen är det enda praktiskt fungerade samhällssystemet!

Fast jag pratade om den anarkistiska varianten av liberalism, dvs libertarianism (sensu bakunin och grabbarna) som ju är lika korkat rent praktiskt som kommunism (alla ska vara absolut och oinskränkbart fria visavi alla ska gemensamt äga allt).

Nu är ju dock en lika central del som den personliga friheten i libertarianismen äganderätten, dvs alla ska definitivt inte äga allt gemensamt. Det är ju också den stora avgörande skillnaden mellan libertarianism och anarkism (och mig veterligen räknas väl Bakunin som anarkismens förfader), att libetarianismen säger att friheten till sin kropp och till sina egendomar är lika viktiga.

Sen har jag svårt att förstå på vilket sätt libertarianism är att betrakta som en extrem ideologi: Som jag skrev tidigare så måste väl ändå det mest självklara vara att alla får göra vad de vill med sin kropp och sina egendomar så länge det inte begränsar andras rätt att göra detsamma. Alla andra komplicerade samhälsstrukturer som vi idag har lagt ovanpå denna grund tycker åtminstone jag är en mer extrem samhällsbyggnad än den grundläggande liberala.

Jag tycker det borde vara självklart för de flesta att om dessa två grundläggande rättigheter kunde tillgodoses så skulle individer i samhället få största möjliga chans att frodas och således bör man ifrågasätta varje samhällsstruktur med utgångspunkten att samhällets enda uppgift är att säkerställa dessa rättigheter. Det är, enligt mig, således detta som borde diskuteras: på vilken nivå samhällsfunktioner behövs för att säkra individers rättigheter, inte huruvida man bör ha rätt till sin egen kropp och egendom, något som för varje tänkande människa borde vara självklart.

Har jag förstått saken rätt om jag tänker att det i de flestas visioner om nattväktarstaten finns ett fåtal principer som står över äganderätten? (man kan ex inte avkriminalisera mord på sin egendom. Där står statens uppgift att upprätthålla enskildas rätt till sitt eget liv över markägarens äganderätt)

Hur tänker man sig att de lagar som en tänkt nattväktarstat upprätthåller skall kunna modifieras? Ex höja/sänka straffet för vissa brott. Samhällets moral förändras ju allteftersom det befolkas av nya människor. Hur skall man kunna ändra lagarna/konstitutionen utan exempelvis, en valbar riksdag?

Man får endast döda i självförsvar. Så, nej, mord är aldrig acceptabelt. Man äger sin kropp, sitt liv. Det är ägande med, på tal om äganderätten.


Varför utgår du från att det inte skulle existera en folkrepresentation?

Nej. Man kränker inte någons äganderätt, genom att påpeka att han inte får mörda på sin mark, eller på annans mark - eller på någon mark, vid något tillfälle. Sedan får BinaryT säga vad han vill om den saken Det finns ingen konflikt mellan olika rättigheter. De är bara olika aspekter eller konsekvenser av en enda rättighet: rätten till sitt liv.

Gulligt.

Inte kan mord vara tillåtet/moraliskt någonsin, inte heller stöld, våldtäkt, och andra kränkningar av individers rättigheter.

Det enda jag menar när jag säger att individer själv ska välja sina rättssystem (alltså inte om de ska kunna mörda eller annat, utan vem som ska döma i riktiga fall), är att det är den som äger marken som ska bestämma vem som ska vara domstol, inte några individer uppe i Stockholm, i Malmö, eller i grannhuset.

Det är jag som ska bestämma vem som ska vara domstol i mål av brott som inträffar på min egendom.
Precis som att ni tycker att en svensk, och inte en indisk eller kinesisk, domstol ska gälla i Sverige, så tycker jag att det är individens, och inte grannens eller någon "regerings", domstol som ska bestämma på individens egendom.

Att individer sen kommer gå samman och av egen fri vilja skapa gemensamma domstolar betvivlar jag inte, och igen: Om nu nattväktarstaten är den ulitmata rättsordningen, så kommer en typ av 'nattväktarstat' uppstå frivilligt på den fria marknaden.
Men att tvinga på någon en domstol de inte vill ha, är omoraliskt då det kränker individens rättighet till sin egendom; precis som ni tycker att det är fel om en indisk domstol tvingas på alla svenskar....

Min något luddiga poäng är att om det finns ett beslutande organ som står över den privata äganderätten, vad är då den principiella skillnaden på nattväktarstaten och den nuvarande stats-systemet.

Jag utgick från att man i nattväktarstaten inte har en lagstiftande församling, utan att privata aktörer själva fick den fulla lagliga rätten över sin egendom. Medan statens åtaganden styrs av en fast konstitution.