Hur och när lärde ni er onanera?

Minns att en kompis visade mig Puss och Kram-böckerna av Hans-Eric Hellberg. Det fanns ju snuskiga avsnitt där om Jonny som blev fastbunden naken vid ett träd och så tre nakna tjejer.
Det pirrade konstigt mellan mina ben när vi läste och fnittrade, jag var runt 10-11 år. I böckerna smeker och runkar de ju också, så jag lånade böckerna och kände på mig själv när jag läste. Sen blev det mysigare och mysigare tills hela kroppen spändes, jättespännande! Om och om igen lånade jag böckerna på bibblan för att få känna det där igen. Jag fattade nog inte att jag kunde göra det utan böcker, det där pirret kom när jag läste snusket.

Jag skämdes otroligt mycket, kände mig äcklig och snuskig, men kunde ändå inte låta bli att göra om det. Senare gick jag över till att läsa snuskavsnitten i Hästarnas dal och annat tantsnusk i mammas bokhylla. För att snabbt kunna ställa tillbaka boken låg jag alltid i föräldrarnas säng och pillade med handen under trosorna. Blev nästan påkommen en gång, hann precis ställa in boken och resa mig.

I många år skämdes jag, upp över 20-årsåldern. Tjejer pratar inte om onani, det är inget man gör, så som killar pratar om att de runkar. Jag tänkte att jag nog var ensam om att göra det. I vuxen ålder har jag bara talat om onani med tjejkompisar ett fåtal gånger, inget som nån erkänner att de gör.

Minns inte när jag började. När jag var kring 10 kanske, onanerade jag i duschen genom att låta vattnet droppa på musen. Jag fick en orgasm (inte så jag kom till himlen, men det drog ihop sig så som det gör), men då visste jag inte ens vad det var.

Jag känner faktiskt inte igen att killar skulle prata om det. Tror att jag pratat med mer kvinnliga vänner om det under uppväxten, än med manliga.

Det kanske är en myt att killar pratar om sånt!