Förklaring på Eulers knäckrisk formel.

http://sv.wikipedia.org/wiki/Eulers_kn%C3%A4ckningsfall

Kan någon vänlig själ förklara vad som menas med "fast inspänd", "ledbart lagrad" o.s.v.

Med lite enklare/vardaglig förklaring.

Fast inspänd = du borrar ett hål i väggen och sticker in balken/stången i den.
Ledbart lagrad = inget borrande, utan balken kan rotera "fritt" runt punkten där den möter väggen - enda begränsningen är att balken inte kan glida runt på väggen, den möter väggen alltid vid en och samma punkt.

Mer avancerade böcker tar även upp balkar som har en glidledad ände. Det är som ledbart lagrad ovan, fast den får glida runt också.

Usch, jag kommer ihåg att jag plågades av Eulers formler på teknologin på gymnasiet. Jag var egentlligen totalt ointresserad av mekanik/hållfasthetslära och ville istället programmera datorer men av någon okänd anledning måste en ingenjör tydligen läsa mekanik och hållfasthetslära, även en elektro- eller dator-ingenjör. Det var likadant på tekniska högskolan. Jag vet inte riktigt varför för en dator- eller elektro-ingenjör kommer knappast att använda detta. Det är väl gamla föreställningar om vad en ingenjör är som lever kvar. (Ännu värre var att litteraturhistoria var obligatorisk på teknisk linje på gymnasiet men nu håller jag nog på att spåra ur.)

Ja, tänk vad hemskt om man skulle lära sig något i onödan...

Hur skulle ni tolka te.x en läktare

Bild: http://www.sitset.com/konst/cad27sta.jpg

Jag vill ha att nedre benet är ledbart lagrad, och den andra fri?

Ledade eller fritt uplagda infästningspunkter kan inte ta upp moment. Det kan däremot en fast inspänning .

Har haft mycket nytta av det som var "onödigt" att lära sig. Särskilt sedan man blev med hus.

Är du ute efter att hitta knäcklängden på pelarna enligt olika eulerfall, för läktaren?

Sue-ellen: Ja, jag är väldigt osäker på vilken av Eulers formler man bör använda i detta fallet.

Kan inte se bilden. Om du menar att ena änden av en stång ska vara ledad och den andra fri så funkar inte det eftersom stången inte blir statiskt bestämd (den kan rotera fritt runt leden).

Det absolut vanligaste fallet som används vid beräkningar är stång ledad i båda ändarna, dvs fall 2. Om stången/balken i verkligheten är inspänd vid ena eller båda ändarna så är formeln konservativ, dvs den framräknade knäckkraften är lägre än den verkliga.

Det finns en del fallgropar att gå i (t ex angående axiell trycklast + samtidig böjning, excentricitet, initialkrokighet osv) så om det handlar om att dimensionera något som kan orsaka personskada om det går sönder så rekommenderar jag att du kollar med en ingenjör som kan dimensionera mot gällande normer.

Lägger upp lite fler bilder. Vore jättetacksam om du kunde ta en kik.
Vi har beräkningar från SP, men de är såpass gamla och jag vill dubbelkolla.
Bortse från diagonalstagen.

I Profil
Bild

För enkelhetens skull räknar man ofta pelare som ledade då det kan vara svårt att få en fullständig inspänning i praktiken. Eventuella instabilitetsproblem i horisontalled löser man med diagonaler eller skivverkan. Lite svårt att uttyda från dina bilder men ifall du har diagonaler är det garanterat räknat som ledade infästningar.