Varför läser och hör man allt oftare det engelska kid som synonym till barn? Även i texter och sammanhang som inte är extremt vardagliga eller informella eller fyllda med andra slanguttryck tycker jag mig märka att det blivit vanligt.
Det är ett i raden av nödvändiga inlån till svenska såsom t.ex. coach, keeper och printer. Utrop som yes och shit känns även de som helt nödvändiga inlån.
F.ö. brukar jag använda pluralformen children - när jag talar engelska förstås.
När det gäller ordet "kids" så är det väl bra att folket på öriket väster om Jylland
äntligen lämnar tillbaka ordet "kið" som dom lånade för sådär 1200 år sen av
fornnordiskan.
Under tiden har vi själva kunnat använda ordet »kid« med uttalet {tjidd} för
att omtala diverse små hovdjur. Vad är då mera passande än att det svenska
hovet talar om sina arbetsgivare som Tjabo, Silvia & kidsen?