I början av 70-talet tränade vi "tillsammans" i sporthallen i Sundsvall.
Han brottning o jag friidrott. Frank var några år äldre än mig redan då

men inte bara det, han var större oxå. Kan säga att det var inte kul att
möta honom i korridoren utanför omklädningsrummen. Flera gånger
tacklade han upp mig platt i väggen. Fy fan va ont det gjorde!
En gång kom han o några killar in och var med på vår träning.
Det blev lite spänt i lokalen, dom var ju både äldre, större och farligare.
Dom flesta av oss friidrottare var lika välväxta som hälsenan på en trast.
Hursom, vi avslutade varje träning med kapplöpning fram o tillbaka i lokalen.
Frank stirrade på mig, och när startskottet small gav vi allt, det var mellan han o mig matchen stod. Djävvlar i min låda vad vi kutade, -gissa om det
var skönt att spöa skiten ur honom!
Efter det var det slut på tacklingarna och vi respekterade varann.
Jag gillade att ha en lite "farlig" kille som "kompis".