Människans förmåga till altruism en framgångsfaktor?

Det är alltid individer som utgör ett kollektiv och visst kan det finnas individer som handlar i kollektivets intresse. Men då tror jag att vi får se det i växelverkan mellan altruisten och egoisten. Då skulle nog kollektivets egoistiska intresse hamna i fokus för båda. Annars har jag svårt att se att kollektivet skulle ha något intresse av enbart goda människors handlande. Annat än som utgångspunkt för kollektivets människosyn...



Jag håller med dig helt och fullt! Det är en egositisk handling att vilja leva, om vi skall hårddra det. Jag menar att vi har både egoisten och altruisten i oss samtidigt. Ibland tar den ena över och ibland den andra...

Man kan dock hjälpa människor som ber om hjälp, utan att man känner sig det minsta god, enbart för att man vill hjälpa. Att hjälpa någon som inte bett om hjälp kallar inte jag godhet, det är ofta en form av högmod att hjälpa folk som inte bett om hjälp. Där kan man snacka egoism...


Men för att allas behov i den egoistiska gruppen skall tillfredställas, så behövs ett mått av altruism. Visst kan man säga att det enbart är den egna egoismen som är drivkraften i alla fall, men då riskerar gruppen att hamna i status quo.


Jag tycker fortfarande att mannen som gav mig 500 kr är ett bra exempl på en altruist. Vi talade inte samma språk, han visste att jag kom från ett annat land. Då har vi genast utvidgat "kollektivet" till hela jordens befolkning, och det var väl knappast det du menade?

Jag menade att viljan inte har betydelse för om handlingen är egoistisk eller altruistisk. I båda fallen måste man naturligtvis använda viljan. Endera vill man gynna sina intressen eller så vill man offra sig.

Ja, just precis.


Varje individs egenintresse gynnas eller missgynnas av att samarbeta (oftast gynnas man), men det blir inte ett kollektivt intresse (eller kollektiv egoism) för det.


Suck. Att tala samma språk som människor i sin omgivning är fortfarande egoistiskt (förutsatt att man gynnas av att kunna komunicera med dem). Ja, man kan säkert hitta på skojiga undantag från detta också om man vill. Endera förstår man principen eller så förstår man den inte.

Ja, jag tror att de flesta som ger pengar känner sig bättre av att göra det. Men i exemplet jag gav definierade jag omständigheterna precis så att det inte ligger i personens intresse att agera så, då det skulle innebära en uppoffring. Detta är oberoende av den handlande personens känslor för tillfället (precis som möbelklister nämner ovan); En handling är egoistisk eller altruistisk beroende på varför man genomför den, inte beroende av känslorna inblandade.

Det du påstår är att, vad man än gör, om det så motiveras med den vaga känslan att "ha tjänat ett högre syfte" eller "känna sig bättre", innebär det att man har agerat i sitt intresse - att ingen uppoffring kan ha förekomit; Allt du gör, vad du än gör, är själviskt (enligt dig). Detta är fel. Du förutsätter att man kan välja vilka värden och mål som helst, gärna slumpmässigt, att detta ligger i människans intresse, trots att dessa kanske är förödande för personen ifråga.

Jag vet inte om du är seriös, men att jag skulle kunna uppnå mina själviska mål genom att agera altruistiskt är självemotsägande.

Jo, det är bra att du sa det. Det är också kärnan i det jag säger dig.

Altruismen (som den presenterats här) är en självmotsägelse och inget annat än renodlat pseudoaltruism. Vilken det iofs finns flertalet egoistiska skäl till att marknadsföra för den som har det intresset, frågan är vad det bevisar.

http://www.flashback.org/showthread...=599735&page=3
Är alla människor egoister? - är också en intressant tråd. Ni som är osjälviska nog, kanske vill lägga ett inlägg där för den goda sakens skull? Eller bara skriva något som går emot era egna intressen?

...synpunkter som framförs. Hittills i debatten lutar jag mest åt att mäönniskan faktiskt i vissa situationer kan utföra genuint altruistiska handlingar, även när de uppenbart går emot det egna intresset, t ex offra livet för att rädda någon som håller på att drunkna eller sina kamrater i strid. Frågan är om även mer vardagliga händelser kan motivera tydligt altruistiska handlingar. Är det till exempel troligt att väljare i politiska val röstar på det parti som de tror är bäst för landet, även om de värderar ett annat parti hägre ur den personliga nyttans perspektiv?

Ja, det vore ju konstigt om det var möjligt utföra handlingar som gynnar egenintresset, men omöjligt att genomföra handlingar som missgynnar samma intressen. Det skulle betyda att människan var ofelbar (om man försråkar egoism), eller att man aldrig kan göra rätt (om man förespråkar altruism).

Människan är inte ofelbar, och kan välja mellan egoistiska handlingar och motsatsen. Bevisligen är är vi ofta egoistiska. Annars hade vi varit utdöda.

...även felbara i den meningen att vi, trots gott beslutsunderlag, kan fatta fel beslut, vilket kan innebära helt andra följder än de vi förväntat oss. Det innebär att vad som är egoism - altruism kan vara väldigt olika före och efter.

...skall Fredrik Lindström göra TV på temat.
http://www.svd.se/kulturnoje/nyheter/artikel_889285.svd

Jag tror att altruism och godhet är en fundamental förutsättning för liv och chanserna för att hitta liv som inte visar tecken på godhet är väldigt små.

Den här debatten är i sin natur matematisk. Evolutionen har utvecklat fram drag som behövs för arters fortlevnad och således tycks altruism inte bara vara något gynnsamt utan även något nödvändigt. Ta myror som exempel. Tänk er att alla myror i en myrstack helt plötsligt skulle få för sig att sluta hjälpas åt och enbart roffa åt sig. Myrornas krig skulle helt plötsligt inte vara ett tv-fenomen längre.

Det finns mer bra exempel. Ta människan och psykopater. En oproportionerligt stor andel av psykopater är i fängelse eller har andra svårigheter. Det och det faktum att vi alla inte är psykopater tyder på att känslolöshet är något evolutionärt negativt.

I sin renaste form kan det beskrivas som 2>1. Grupper är alltid större och starkare än individer. Grupper bildas genom att individer kan tillföra något som är attraktivt för de andra parterna. Kan vara en gåva eller en tjänst. Därför finns en evolutionär "push" för att få fram individer som vill dela med sig och vara altruistiska helt enkelt för att godhet skapar sociala band.