Citat:
Ursprungligen postat av överjaget
Då jag skrev 2 tar jag mig friheten att svara.
Jag skrev: "Vetenskapen är en metod att ställa upp och försöka motbevisa hypoteser." och sade således inget om att bevisa hypoteser.
Skillnaden mellan din och min version är att du skriver "systematiskt" och "falsifierbara". Anser att min version, som var detaljfattig, behöver utvidgas för en längre diskussion men knappast modifieras.
Jävligt petigt men det är ju ändå filosofiforum

Jag bugar och konstaterar att jag läste lite för fort där. Men vi fick upp en viktig distinktion mellan verifierbarhet och falsifierbarhet
Citat:
Ursprungligen postat av Kos
Hur vanligt är det egentligen att upprepa experiment och förkastas verkligen teorierna om nu resultaten skulle avvika från varandra? Man kommer liksom inte ifrån att det finns ett godtycke. Falsifikationismen har väl många fördelar men det är väl i princip godtyckligt när det gäller hur mycket/ofta/när/var/hur/av vem osv. som krävs för att falsifiera en viss teori? Vetenskapens ledstjärna är väl att försöka minimera detta godtycke. Finns det kanske någon form av standardiseringsorgan för vetenskapliga metoder och vilka "måste" egentligen följa dessa? Vore det inte lite trevligt om det med benämningen "vetenskap" blev som med benämningen "Champagne", bara för att det är lite kolsyra i vinet får det inte kallas Champagne?

Jag skulle vilja säga att det är mycket vanligt, tom att det sker dagligen, men det är sällan det leder till totala omprövningar, eftersom vetenskapen har kommit ytterst långt idag. Det är alltså inte ofta vi ser resultatet av den idoga hypotesprövningen i tidningarnas rubriker.
Quines holistiska modell ger en bra beskrivning av hur vetenskaplig omprövning ser ut. Enligt honom finns inte några utsagor som är immuna mot omprövning, inte ens logikens lagar. Men vi tenderar att göra så små ändringar som möjligt i systemet, dvs vi antar hellre att vi gjort ett observationsfel än vi ändrar i den underliggande teorin och vi ändrar hellre en teori om fysiska fenomen än vi omprövar relativitetsteorin, som i sin tur ändras lättare än den underliggande matematiken osv. Vetenskaplig kunskap är mao som en lök, där vi hellre ändrar i yttre lager än i själva kärnan. Även om det var ett tag sedan jag läste vetenskapsteori så är hans förhållningssätt ganska likt Kuhns förhållningssätt (när vi avvisat tillräckligt många observationer, måste vi till sist ompröva våra grundläggande antaganden om forskningsområdet).
"Godtycke" är nog att gå för långt. Snarare är det väl så att ett (mot)bevis är något som har en bred acceptans hos det egna forskningsområdets vetenskapsmän, även om det inte går att absolut definiera vad som utgör ett bevis generellt.