Citat:
Ursprungligen postat av HC47
Exempel: En mördare som avtjänat sitt straff är fortfarande en mördare. Eller?
Så någon som råkat ha ihjäl en person kan per definition aldrig klassas som "en fredlig människa", oavsett hur lång tid som förrunnit och hur han väljer att gestalta sitt liv och de tankar och ideal han förkunnar? Inte ens efter "avtjänat straff" finns möjlighet till ett nydanande av personlighet och livsföring? I min värld är en sådan inställning som du tydligen har inskränkt och rigid, grundad på kälkborgerlig rädsla och bristande livserfarenhet.
Vad Mahler gjorde som organisatör av Rote Armee Fraktion är inget att gå i taket för - han satt dessutom många år i fängelse för de upptågen. Han och Baader-Meinhof-kretsen var formade av en pervers tysk-europeisk efterkrigstid och en marxistisk ideologi som gjorde att de i vissa avseenden begick misstag: men revolten mot det själsdödande, miljöförstörande och människodeformerande profit-och konsumtionshelvetet och de handgripliga protesterna mot
USA-imperialismens ostraffade mordorgier (attentat mot amerikanska militärbaser i Tyskland etc.) var i grunden sunda instinkter. Och Mahler är sedan frigivningen en fredlig individ som givetvis inte borde spärras in resten av sitt liv för att behaga judepacket och sionistkollaboratörerna.