Nån mer som påverkas KRAFTIGT av Remeron eller andra mediciner?

Jag käkar Zopiclon/imovane för att kunna somna, men har haft problem med dosökning och "desperation" efter att sova. Som mest käkade jag 4-5 per natt och nån gång åt jag upp alla.

Men, poängen med det här inlägget är att jag märkt en lite udda sak. Jag fick Remeron utskrivet för att underlätta insomnandet, så att jag kunde komma ner i lite sundare nivåer på Imovane.
Första natten tog jag 15 mg, dvs. ett "munsönderfallande" piller. Efter 10 minuter var jag enormt trött och började bli enormt uttorkad. Jag var som en zombie, och kände mig lite apatisk och lite förlamad.
Förstås somnade jag som snabbt på både Imovane och Remeron. Problemet var att jag var zombie även dan därpå, ända in på kvällen.

Listig som jag är ville jag prova igen, men absolut inte uppleva allt det jobbiga, så jag krossade pillret och åt en liten flisa; kanske en åttondels storlek.
Även denna gång upplevde jag samma sak, men kanske något mildare. Förundrad över hur lite som behövdes för att få effekt provade jag nästa natt att ta bara lite pulver på fingret men lyckades ändå få effekt!
Tillsist provade jag med bara några pytte korn av pulvret, och då fuick jag nästan ingen effekt. Tyvärr var zombie-effekten det som som hängde kvar längst och jag mådde så pass dåligt att jag inte tänker försöka mer med Remeron.

Dessutom åt jag Tegretol under tiden, vilken sägs minska effekten av andra mediciner.

Är det nån som upplevt nåt liknande?

Just den extrema uttorkningen och zombie-känslan har jag fått av många olika mediciner: Theralen (extremt uttorkande och allmänt fruktansvärd), Temesta (måttlig, liknande de lättaste effekterna jag fick av Remeron), Propavan (som var menlös förrutom att den torkade ut mig) och ytterligare en lugnande som jag inte minns namnet på (den var den värsta , torkade ut mig och gjorde kroppen avslappnad, men på insidan var jag panikslagen).

Pga en "familjetragedi" för ett antal år sedan blev jag fast i skiten med tabletter för att kunna sova öht.

Käkade remeron under en tid.

Blev alldeles avslagen i allmänhet. Blev orkeslös. Sov hela dagarna, aldrig sugen på o göra ngt öht.
Satt bara hemma framför tv´n typ. Orkade knappt ens sitta vid datorn utan att behöva ta en vilopaus emellanåt.

Sexlivet ska vi bara inte snacka om... Från att varit "rejält på" flickan, så blev man rena jevla munken. Fick aldrig till det typ.

Vikten var också en trevlig sak. Gick upp ca 20kg under tiden jag käkade skiten. O jag e inte den enda som märkt av det.


Så min erfarenhet av remeron är, att ge faaaaan i skiten om du absolut inte behöver.
Nog för att jag behövde ngt så jag kunde sova under den tiden, men inte vär tpå långa vägar med tanke på alla biverkningar o skit.

Första veckan jag provade remeron somnade jag fan inte, jag svimmade av kändes det som. Totalt väck. Sen försvann den egenskapen tyvärr. Viktökningen var inte att leka med heller. Nu äter jag bara Cymbalta, som funkar super mot panikångest, men jag tar nån flisa remeron då och då när det är extra svårt att somna.

Tjenare!

Endast de första dygnen efter intagen så märkte jag zombie effekterna. Därefter avtog känslan riktigt fort. De första 3 veckorna efter att jag börjat medecinera, så kuned jag känna "en blixt" igenom huvudet/nacken ut i resten av kroppen, som triggas av plötsliga ljud eller liknande. Det var inte obehagligt, ska jag vara ärlig så gillade jag dem.

Jag körde på 30 mg i flera månader, skulle egentligen ha höjt till 45, men struntade i det. Märkte nästan ingenting i positivitetsökning, men djupen på depressionen försvann, likaså ångesten.

Kunde även konstatera att istället för att sova 4 timmar/natt, så sov jag 5-6, med 1-3 uppvaknanden, vilket såklart var en ökning. Nu sover jag 11 timmar per dygn, med 1-3 uppvaknanden, fast nu kommer inte första uppvaknandet efter 4 timmar, utan 7-8. Jag skulle inte byta min nya sömn mot något annat. Fan va glad jag är att jag höll mig till medecinen såpass länge. Ångesten/depressionen försvann i samma takt som sömnen ökade. Tyvärr kommer jag nog aldrig bli glad, och känna färg på samma sätt som innan min ärvda depression (började vid 12 års ålder).

Men ge den en chans. Dom flesta som håller sig i kragen och fullföljer ordinerad behandlig brukar vara dom som lyckas (utlåtandet var baserat på vad jag empiriskt erfarit från tidigare trådar på flashback som tar upp Remerone/Mirtazapine, samt alla posts på askapatient.com som tar upp dessa medikamenter, etcetc).
-----------------------------------------
EDIT:
Har läst föregående posts. Jag kan lova att det inte är Remerone'ets/Mirtazapinets fel att folk går upp i vikt. Det finns inget i denna substans som gör att man ökar i vikt, det är bara faktumet att folk blir trötta av det/skapar hunger innan man vant sig, eller tar det på fel tider av dygnet (som vid morgonen), vilket resulterar att man blir trött (lågt blodscoker), vad gör kroppen då?, skapar ett sötsug för att snabbt höja blodsocker nivån, folk med en svaghet för att säga nej till sina kroppsliga behov faller lätt offer för att äta mycket av fel saker.

Om folk intar medecinen vid korrekt tid (ca en timma innan läggdags) så hinner hungern möjligtvis poppa upp innan de gått o lagt sig, vilket gör att de precis innan läggdags börjar äta massa mat (vilket innebär att kroppen lagrar på sig extremt mycket i fettreserver).

Var stark i ett par veckor (eller som för mig, endast 3-4 dagar) så försvinner div. starka bi-effekter.

HunteR:

Urklippt från fass:

"Vilka biverkningar kan Remeron ge?
Liksom alla läkemedel kan Remeron ha biverkningar.
Biverkningar som kan uppträda är:
Vanliga: Ökad aptit och viktökning."

I mitt fall så var det inte ökad aprit eller att jag tryckte i mig massa skit.

Tog tabletterna enligt ordination, dvs en halvtimme till en timme innan sänggående.

Redan efter ett par månader hade jag börjat lägga på mig. Efter ett halvår var det inte kul längre.

Åt o drack på exakt samma sätt som innan, ändå ökade vikten.

Har flera bekanta som varit "stickor", dvs rejält smala som med remeron blivit rejält mulliga.

Så visst kan det ge viktuppgång, men exakt hur o varför vet jag inte.

I många fall är det nog pga att man mår dåligt, o skiter i att sköta maten, i kombination med att man kan få ökad aptit, o därav äta mer. Men inte i mitt fall som sagt.

Remeron är lite läskigt tycker jag.

Jag fick det utskrivet pga av att andra antidepressiva jag prövat inte hade någon effekt på mig, men jag kunde bara använda det en halv vecka eller så.

När jag tog det så försvann medvetandet helt enkelt, det kändes inte ens som insomning, jag bara försvann och vaknade 12-14 timmar senare (ingen överdrift) och eftersom jag hade skola så gick det ju inte i längden…

Jag äter Mirtazapin, och det är vad jag har förstått i princip samma sak som Remeron. Och jag känner igen mig i den där Zombie-liknande känslan, och att man ständigt är så trött.

Jag började på 30mg, och första veckorna var ett helvete, sen kanske det minskade en aning, men jag kände fortfarande av en viss trötthet och hade stora problem med att ta mig upp på morgarna, och kunde lätt sova 12-13 timmar, för 7-8 timmar var aldrig nog. Sen höjde jag dosen till 45mg efter ett tag, och nu har den där extrema tröttheten som jag upplevde första veckorna kommit tillbacka igen.

Jag sköter min kost, och får i mig alla viktiga mineraler och vitaminer och sköter min sömn, så det har inget med det att göra. Dom här problemen kom först när jag började med pillerna.

Därimot har jag turligt nog inte märkt av någon direkt viktuppgång, men det kanske är för att jag sköter min kost, och försöker överlag äta mycket nyttigt och fettsnålt.

Jag vette fan om jag pallar mer, jag kommer förmodligen be läkaren om att få byta mot något annat. Ok att det kanske har förbättrat min sömn i sig, att jag har lättare för att somna på kvällarna och att jag lägger mig på en mer fast tid osv. Men jag vill ju inte känna mig som en Zombie när jag vaknar dagen efter.

Men därimot när det gäller deprissions- biten så har jag inte märkt av någon större skillnad, och nu har jag ändå ätit dom i snart 3½ månad. Men det är lite synd på sätt och vis, eftersom jag tycker att den sexuella biten har fungerat lite bättre den här gången, inte helt perfekt, men lite bättre jämfört med när jag åt Citalopram, då jag hade ett helvete med den biten, så jag hade hoppats lite på att Mirtazapin skulle funka för min deprission också.

och får därför biverkningar av olika slag, som kroppen också ska läka sig från. Både eventuell sjukdom och alla kroppsfrämmande ämnen bildar oxidativ stress i form av kraftigt ökade fria radikaler. Om dessa skadade celler inte återställes genom antioxidanter, så delar dom sig i flera led med onormala förändringar vid varje ny celldelning. I värsta fall leder detta till nya sjukdomar.
Dessa " mediciner " som Ni beskrivet i Era inlägg, är samtliga avsedda, att användas enbart under väldigt korta perioder, ( akuta tillstånd ) Fastnar man i detta, sker ansamling av vätska i kroppen, tarmfunktioner rubbas, och man mår allt sämre. Det blir allt svårare att ta sig ur det. När tarmfunktionerna rubbas, främst i tjocktarmen, slutar denna fungera och koncentrerar sig på att skydda sig mot det farliga den utsätts för. Näringsupptaget av t.ex. nyttiga verksamma mineraler, vitaminer och andra antioxidanter försämras kraftigt. Den långsiktiga följden av detta, är verligen inte bra.
Utan att känna till, varför ni fått dessa tabletter från början, kan jag bara ge generella råd. Försök att sluta / trappa ner, så fort det går. det blir abstinens när kroppen ska frigöra sig från ansamlade motgifter / slaggprodukter.
I all hälsokosthandel och apotek, finns något som heter Valeriana natt. Rådfråga Era läkare, om detta kan användas som stöd under avtrappningstiden. Det gäller då att kolla, att dettta inte " kolliderar " med ev. övrig medicinering.
Efter en Valeriana period, är det mycket enklare att ta bort denna också. Samtidigt för att motverka " zoombie " tillståndet finns också på alla apotek, typ rysk rot, eller liknande.
DÅ jag haft liknande tillfällen ur släkten, var detta det enda sätt som fungerade. Kolla alltså med er läkare !

Vi tackar dig för dina korkade råd, herr troll. Gå nu och gör en tarmsköljning till...

men det är en av de få vägarna ut ur tillståndet, om man vill och vågar lämna det...