Danska?

Blev man lite feg nu och tog bort sitt sjok av förolämpningar tro?

Vi quotar väl ditt originalinlägg igen då, men skippar de på måfå infogade infantila flinosarna:

Från SAOB:

sjok:
stycke av ngt helt // om större sammanhängande massa l. parti l. stycke

Ett "sjok om 20" är då alltså ett sjok om 20 och inget annat. Idiot!




Anteaus fjärde regel: Är han en idiot - ignorera honom.
Anteaus dilemma: Nackdelen är då att idioten ofta tror att man flyr honom och då allt för ofta tillskriver sig en inbillad överlägsenhet.
Anteaus lösning: Skaka på huvudet, fnys lite lätt och återgå sedan till att ignorera, ty idioti är en obotlig sjudom.

Eller för att parafrasera Aristoteles:
Ungdom kan man växa ifrån, ignorans kan utbildas bort, den fulle nyktrar till, men dumhet varar för evig.

Det var ju väldigt vad du tar at dig. Känner du dig kanske ända lite underlägsen? Att citera filosofer - da man inte själv har nagot att komma med - brukar vara ett säkert tecken pa det. En smula patetiskt, men jag skall försöka ha överseende med det da du säkert gör det bästa utifran dina intellektuella förutsättningar.

De konstiga danska talen efter fyrtio (halvtreds, tres, halvfjerds, firs och halvfems) beror som redan skrivits på att man räknar med tjugotal. Nyss nämnda tal är förkortade former av resp. halvtredsindtyve, tresindtyve etc. Alla slutar alltså på sindtyve, som betyder gånger tjugo.

Det lustiga är "halvtalen", som har sin bakgrund i rätt gamla räkneord: halvanden, halvtredje osv. Tror bara halvanden används i vardagligt tal dock, och det finns ju i svenska också: halvannan kilometer t.ex. Tror dock inte det andvänds särskilt ofta, ätminstone inte av yngre personer.

Jag har fått intrycket av att de flesta danskar dock inte har en aning om varför de räknar som de gör. För dem är det lika naturligt att 50 heter halvtres som det är för oss att de heter femtio. De reflekterar heller inte över att skriva talen i tiotal i formellt skriftspråk (på fakturor och liknande), t ex totitotusindefirehundredefemti kroner (22.450 kr)

Som kuriosa kan nämnas att det danska ordet för tjog är snes.

Stämme rbra det. Var hemma hos en kamrat med en full morfar som minsan skulle lära mig allt om Danmark. Tydligen så börjar kursen om snes med ett dricksglas gammeldansk. Hursom. Jag vill mena att det längre tillbaka finns ett ännu mer komplicerat räknesystem än det idiotiska som danskarna använder nu som alltså är ett "förenklat" sätt att räkna på.

I delar av Danmark har dom periodvis försökt att införa det logiska sättet att räkna på. Men av princip så har det enkla sättet försvunnit då ingen skall få tro att dom är något i Danmark. Om man i Sverige har grannskapsavund och jantelag så kan jag meddela att det är bara en spillra av dom manifestationer av jantelag (jantelov) som jag sett i Danmark.

Det svenska ordet SNES har haft den betydelsen också. Den genuina snesen
kan vara 20 sädeskärvar ställda (sne’ställda) mot varandra i 10 par. Även
sne’ställt virke kan kallas snes, liksom stången i en uppsättning av neker till
tork.

SAOB om SNES:

... 1) stång l. stör l. ten (på vilken ngt träds) o. d. ...
2) (i vissa trakter) sädesuppsättning (i konkret, individuell bemärkelse) bestående av en samling kärvar (vanl. 9, 10, 12 l. 20) ...
3) ... Han barkade (det nyhuggna) virket och lade i snes. ...
4) (numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat) ss. måttsenhet: tjog (särsk. i fråga om fisk som träds på en stör); äv. med obestämdare innebörd: tjugotal.
...

Det tog mig ett par dagar att plugga in räkneorden (som vilka glosor som helst) och en månad att få riktigt bra flyt på det så att det funkade till vardags utan att man behövde stanna upp och tänka. Hur sjutton har du lyckats dra ut på det i tre år?

Fråga mig inte. Kunde räkna efter en vecka. Kunde tala hjälpligt flytande efter 6 månader (nu snackar vi inte svensk fotbollstränarstandard). Men ännu idag så får jag fråga två gånger eller lyssna av telefonsvararen två gånger om en dansk rabblar upp ett telefonnummer i örat på mig. Det har blivit bättre. Jag får tänka efter hur många halvtressar, femhalvfemsar, sjuhalvfirsar och åttefirsar som nämns. Jag står lite stum i en femsekunder tills min hjärna uppfattat nummret vänt rätt på talen och kanske blir det rätt. Jag får titta på mitt nerskrivna nummer och repetera.

PMa gärna ditt danska eller svenskanummer så gör vi ett test.

Gör en snygg bump och vill ställa en fråga!
Jag har beställt lite varor från en danska sida så mailade och frågade om leveranstiden trots att det stod 4-7 dagar på hemsidan. Jag beställer ikväll den 4/11 och vill ha grejerna _senast_ den 14/11. Fick detta till svar:

Hvis du bestiller i morgen, kan det godt nå frem iden den 14/11

vad menas med "kan det godt"? Jag förstår det som att det kan komma fram i tid, men även senare.

Ordagrant betyder det att varorna har goda chanser att komma fram i tid, men jag skulle tolka det som ett ironiskt understatement. De vill antyda på ett fint sätt att du är något av en käring som oroar dig, trots att du är ute i så god tid.

Haha! När du säger det så låter det ganska vettigt
tack för svar!

Vita byxor?