Citat:
Ursprungligen postat av supersmurfigt
Låt mig ställa fram några exempelscenarion:
1. Flickvännen är missnöjd med sin vikt.
Flickvännen har X eller XX antal överflödiga kilon som hon inte gillar. Ändå slarvar hon med kost och träning för att hon inte känner sig motiverad.
2. ...5 minuter senare hittar du äntligen henne, hon har påbörjat maten och är dessutom irriterad över att du inte hittade henne.
3. En tjejkompis ska sova på din soffa.
4. Din flickvän irriterar sig på några av dina egenheter, några som du inte kan göra något åt.
Låt höra!
OK, kör några seriösa svar här då:
1) Försöker uppmuntra honom när det gäller att äta nyttigt. Köper hem nyttig mat och försöker undvika gofikat. Vill jag äta godis någon gång, eller köpa en pizza, så gör jag det ändå. Klagar han så säger jag att jag inte har viktproblem och därför tycker att jag kan unna mig något gott nu & då. Säger också att jag försöker röra på mig regelbundet just för att kunna äta gott mellanåt.
Gnäller han för mycket och ofta om sin vikt, så säger jag åt honom att det hjälper inte att gnälla, det skapar bara irritation, och att han får dra ner på gnällandet och försöka göra något åt problemet istället.
2) Jag struntar helt i att ens kommentera något så dumt. Sätter mig ner och njuter av min mat och hoppas att det bara var hans låga blodsocker som fick honom att kasta ur sig en så dum ankalgelese. Alternativt säger nåt i stil med att "Ska du gnälla sådär sitter jag hellre själv" och går till ett bord på andra sidan matstället.
3) Jag skulle inte erbjuda sovplats utan att först fråga min kille. Nu är vi sambosar, så det kanske är naturligare att fråga då... Bodde vi separat, skulle jag ändå fråga. Kanske skulle det vara okej för honom, om min killkompis fick låna min soffa om jag sov hos min kille under tiden. Hur som helst skulle jag lyssna på hans synpunkter och besluta uifrån detta. Och jag skulle absolut inte göra något som jag inte var okej med att min kille gjorde mot mig.
4) Jag skulle fundera om några av sakerna kanske gick göra något åt iaf. Snarkar jag kanske jag kan skaffa öronproppar till honom tex. Klagar han bara för att klaga (vad spelar min springstil för roll liksom), så skulle jag nog börja undra om det är något djupare fel i förhållandet. Iaf om han klagar ofta. Hände det en gång, skulle jag bara ignorera det och skratta åt det. Tycker han jag springer fult får han väl tycka det.