Tjejen delar säng med en annan kille - ska jag gilla läget?

Du, det spelar INGEN roll om de sexat eller ej. det är beteendet från tjejens sida det handlar om.

Totalt förbannat respektlöst!

Varför inte fixa en riktig madrass åt honom?
Duger bra på golvet. Luftmadrasser är obekväma, men en vanlig madrass kostar inte så mycket på tex. IKEA eller Jysk.

Alltså, va fan? en kille flyttar in och tar "din" plats i hennes säng?!?!!

WTF?

Helt oacceptabelt. Och hennes förklaring är lam, angående bekvämligheten.
Och, hon verkar totalt skita i vad DU anser, tyder det på respekt och kärlek tycker du?

Stick därifrån även om det gör ont. För din egen skull, och för ditt självförtroendes skull. Du kommer att hitta någon bättre, som har respekt för dina känslor, och som förmodligen aldrig skulle drömma om att göra en sådan här sak.

Det GÖR ont att bryta upp, man mår jättedåligt ett tag, men det går över.

Annars lär hon med dessa metoder knäcka din självkänsla totalt.

Run, Forrest, Run!

Det är lite... i brist på bättre ord, underhållande, att läsa hur några tycker att detta är bland det värsta de hört talas om. Det öppnar ögonen, i sådana här situationer har jag alltid väldigt lätt att föra över fokus på mig själv - är jag helt oresonlig? Jag börjar tveka helt enkelt, förmodligen grundat på bristande erfarenhet och dåligt självförtroende. Något som tjejen utnyttjar, vilket tidigare konstaterats.

Jag vet nu att jag inte är mig det är fel på. Det är skönt att få det bekräftat. Samtidigt måste något göras. Jag har planer på vad, men de tänker jag faktiskt inte avslöja här. Det blir sällan som man planerat ändå. Tjejen hörde förresten av sig igår kväll, "jag älskar dig, sov gott, puss" o.s.v. Svarade inte.

Det som återigen inträffat, och det jag blir så sjukt förbannad på, är att jag träffat en tjej som till en början tycker om mig - för att senare i förhållandet köra över mig totalt. Frågan är om hon ens gillar mig eller om hon bara ser mig som bättre än ingenting, när hennes killkompisar inte är i stan. Mina invändningar mot hennes beteende skiter hon fullständigt i, hon har mage att bli irriterad på mig för att jag inte tycker att det är OK. Jag funderar på om detta är helt medvetet från tjejens sida, eller om det bara är så att jag är så mesig/snäll att hon av frustration börjar testa gränser. När jag sedan inte blir arg (blir sällan förbannad på så sätt att jag skriker och gormar, mer sur och irriterad en stund) kanske hon tar det som ett kvitto att hon kan fortsätta.

Det sägs ju att om man ser ett mönster genom sina förhållanden, är den minsta gemensamma nämnaren en själv. Och jag börjar se ett sådant. I början tycker de att jag är fantastisk, rolig, trevlig, mysig och snäll. Några månader in börjar de tycka att jag är tråkig, irriterande, och tappar respekten för mig. Jag får nog fundera lite på vad jag ska ändra i mitt beteende till nästa gång.

känner igen din historia... känner en hel del killar som pga att det är "för snälla" blir överkörda och bossade av sina flickvänner. Nu är det inte så att jag är nån jätte dominant kille som styr och ställer med min flickvän, jag är lite mesig jag med men jag säger ifrån när saker och ting går över gränsen.

... livet är inte lätt alla gånger.

Tjejer och killar som ser snäll som tråkig behöver växa upp, träffa ett tvättäkta svin, och sen ta en funderare på vad det är man egentligen värdesätter hos andra människor.
Men visst, TS skriver att han själv ser ett mönster. Så trist bara att han råkar träffa de tjejerna som ser godhet som en signal "hey, den här killen gör allt för mig, honom kan vi köra med".
Bra där att du inte svarade henne efter sms:et. Håll nu på det, tills hon ringer och frågar "är det nåt som är fel älskling? Du hör aldrig av dig längre?". DÅ är det läge för snack. Inte förr.

Det verkar som att det är helt okej för henne att hångla runt med andra killar men inte för dig. Har sett sånna här grejjor förut. Svartsjuka är människor som inte kan vara trogna själva.

Hämnas genom att ta hem en egen flicka som kan sussa brevid dig? Då får vi se hur härligt hon skulle reagera på det.

Jag tror inte på det där med att inte svara på sms och sån lekskola. Säg till henne vad som gäller direkt istället . Lös problemen eller dumpa henne...Hur svårt kan det vara? Jag börjar bli trött på att du inte ser vad hon gör med dig.

Ett förhållande är en uppsättning skrivna eller oskrivna regler mellan två (eller fler) individer, hur ni har det är upp till er. Det viktiga är att ni är överens. Jag skulle exempelvis inte kunna vara ihop med en svartsjuk tjej. Jag har många tjejkompisar och gosar gärna med dem, vid några tillfällen har jag även delat säng med dem (alltså sovit). Jag tycker givetvis att det är ok att min sambo gör samma sak, allt annat vore ju dubbelmoral. Vi litar på varandra, så här långt i livet (36) har jag aldrig varit otrogen, och har inga planer på att börja nu.

Det funkar uppenbarligen inte likadant hos er, och det måste du reda ut. Man kan inte ha saker som ligger och gnager. Du måste ta ett långt och allvarligt snack med din tjej, peka ut de dubbla måttstockar hon använder och få henne att förstå hur hennes attityd får dig att känna. Kan hon inte köpa det så tror jag tyvärr att det kommer att mala sönder ert förhållande med tiden. Det går ju att jobba med, men bara om viljan finns.

Nu har vi ju givetvis bara hört smurfens sida av saken, men det låter ändå helt uppenbart som att hon har problem.

Lycka till!

Jag håller med. Det är egentligen inte relevant om dom legat med varandra eller inte (även om jag utifrån vad du berättar tror dom gjort det). Det viktiga är hur du behandlas. Du kanske borde ställa dig några frågor:

- Vill du ha och kan du ärligt se en framtid med den här tjejen?

- Hur ser den ut i så fall? Tror du verkligen att hennes beteendemönster kommer förändras med tiden?

- Vad får du i dagsläget ut av er relation? Någonting positivt alls?

- Vilket är det troligaste sättet du kan bryta mönstret att bli överkörd? Genom att resonera eller genom att agera?

Som så många skrivit tidigare, är även jag övertygad om att det här förhållandet redan är över. Du gör dig själv en enorm björntjänst genom att stanna kvar och lida istället för att skjuta ut dig och börja om utan henne.

Tja man dras ju undermedvetet till vissa människor. Och speciellt i val av partner är det ju oftast så. Du kanske har en dragning till den här typen av tjejer undermedvetet, tjejer som utnyttjar din välvilja och godhet och osäkerhet till sin egen fördel. Jag har sett det gång på gång bland några av mina vänner. Dom skaffar partner efter partner med samma destruktiva egenskaper, och jag kommer aldrig bli klok på vad dom ser i dom här tjejerna eftersom jag ganska lätt märker av beteendemönstret som upprepar sig från tjej till tjej.

Skillnaden mellan mina vänner och du, är att du i alla fall har fått upp ögonen och börjat inse detta vilket är positivt. För det beteendet som din tjej visar upp är väldigt respektlöst och rena psykopat-tendenserna som många innan mig redan har påpekat. Ingen skall behöva stå ut med den skiten du får ta av henne.

Jag hoppas för din egen skull att du har bestämt dig för att skippa den här tjejen och gå vidare. Men hur som helst önskar jag dig lycka till.

Om tjejen hade varit genuint intresserad av smurfen så hade hon säkert sökt en lösning i stil med att låta hennes killkompis flytta in som inneboende hos smurfen vilket kanske lett till att smurfen istället sovit över hos henne mer.

Som det är nu så har hon i stället blivit sambo med sin killkompis. Det är inget läge som går att gilla och oavsett sexuell relation så är det helt fel att vara sambo med någon annan än ens pojkvän.

Nej, det kan jag inte. Jag har funderat på hur en framtid med henne skulle kunna se ut flera gånger, flytta ihop, barn, o.s.v. och jag ser henne inte som min sambo eller mor till mina barn. Då är den självklara frågan varför jag slösar bort min tid och mitt engagemang med henne. Bra fråga.


Se ovan. Jag har naivt trott att när man på ett lugnt och sansat sätt förklarar för sin partner/henne vad man känner, att hon skall ta till sig av det och försöka ta hänsyn till det. Ändå tycker hon det är en bra idé att bli sambo med en annan man och dela säng med honom, trots allt som hänt förr.


Sällskap, sex och närhet. Inflyttad i en stad där jag inte känner så många, har svårt att skapa vänner, och har överhuvudtaget inte så många. Inga riktigt bra vänner, mer bekanta som jag hörs av med då och då. Det är roligare att göra saker med någon än ensam.


Resonera har uppenbarligen inte fungerat. I framtiden kommer jag kräva min rätt på betydligt mer aggressiva sätt. Bli förbannad, skälla, be vilken tjej det nu än är att dra åt helvete om hon ska hålla på så här.

Jag tycker det är tråkigt att mina relationer blir en maktbalans: Om jag är mig själv, den snälla och flexibla personen, så kör människor över mig. Detta gäller även i mitt kompisliv. Jag vill kunna slappna av och vara mig själv utan att bli utnyttjad. Jag har blivit det i alla mina relationer så här långt och det känns faktiskt hopplöst. Jag blir mer och mer bitter på andra människor och kommer säkerligen bli mer självisk ju äldre jag blir.