Fråga kocken

Verka vara standard att köksmästaren ska vara ett stort rövhål och skrika och gapa och skälla ut folk så fort nån gör minsta fel. Låter helt stört motivera det er verkligen att göra bättre från er?

Jag personligen hade aldrig stått med en sådan chef, konstruktiv kritik ska man ju såklart kunna men massa onödigt skrikande som bara skapar osämja låter helt fel.

Det där råkade jag ut för, på mitt FÖRSTA jobb. Hade precis tagit studenten hade på 3/4 praktikplatser blivit erbjuden extra jobb osv, lyckades få jobb på en fin restaurang på Västkusten som jag såg så grymt fram emot. Och som ny examinerad så har man entusiasmen, stress är inget problem, vilja och glöden finns där. Men man är ju riktigt usel på recept.
Redan första veckan fick några långa suckar, små otrevliga pikar av köksmästaren. Efter andra veckan bad jag att få jobba på ett annat skift utan honom.
Fick ganska snabbt en ledar roll i mitt nya skiftjobb, och jobbade som ett svin. För varje dag som gick så fick jag mer och mer beröm av köksmästaren.

Så ligger man i, även fast man inte kan, eller är rent ut sagt usel på recept (som i mitt fall), så fråga 1-2 gånger och lägg verkligen allt på minnet, och jobba hårt så är det fasen inga problem, då brukar även dom som är otrevliga mot dig, bli polare med dig för att du visar viljan att jobba.

---------------

Nu står dock jag inför ett ganska svårt val, eller rättare sagt utmaning.
Efter det jobbet så pluggade jag en termin, sedan gjorde jag värnplikten som fartygskock, muckade nu i vintras. Sedan dess gått arbetslös.
Ska nu till norge och jobba på en ganska fin resturang på kusten.
Självklart vet min nya chef att jag inte jobbad på resturang på 1.5 år, men jag är faktiskt lite nervös (som man alltid är när man har något nytt framför sig). Min fråga till er: Ifall ni anställde någon ny, 20 år, och ni vet att han inte jobbad på resturang på 1 år. vilka "krav" skulle ni ha på honom?

Jag har gjort liknande som dig fast jag är 23, också fartygskock osv.

Det ställs inga krav på dig överhuvudtaget.
Du kommer lära dig snabbt som satan bara av att gå runt och kolla på de andra.
Om din blivande köksmästare är någorlunda smart så kommer han ha tålamod med dig.
Det tar alltid några dagar att komma in på ett nytt ställe men det är inte många dar

SÅ några krav ska där inte finnas, bara att du kan alla grunderna men det borde du ju eftersom du har fått samma "skit" utbildning 2 gånger.

Jag skulle inte ha nögra större krav eller förväntningar. Dock så skulle jag vilja se en snabb utveckling från din sida om det är så att du inte kan så mycket (vilket jag som sagt inte förväntar mig av en 20-åring). Kör på, blir nog bra! Men var uppmärksam på hur dom gör saker på stället du ska börja på, och är du osäker så är det mycket mycket bättre att fråga än att stå och göra fel även om det kanske känns som en fånig fråga

Det är just dom två första veckorna som kommer bli "svårast", lära sig hur dom vill att just den rödvinssåsen ska vara tillagad tex, hur det funkar i deras kök m.m. Det vet jag själv, sedan vet jag att det kommer inte vara några problem när man väl kommer in i det, men som sagt, räknar själv med att det kommer ta 1-2 veckor innan man känner sig säker på saker och ting . Håller tummarna för mig själv

blir nog inga problem ska du se... kom dit i tid och sånt så e du genast omtyckt..

Detta gapande består i att det inte finns utrymme för fel.
Fel kostar pengar omedelbart och resultarar i inkomstbortfall och direkt kundbortfall.
Gästen ska ha sin mat NU. Den ska smaka lika bra som förra gången.
Kvaliteten får inte vara ojämn för att det "blev fel".
Det finns inte tid för allt för stora misstag.
Du kan inte pillra med en sås i en timme för att du brände den första.

Kanske inte än rättvis jämförelse men säg att en läkare på akutmottagningen "gör fel".............

Detta är direktservice!

Inte nåt kontor där handläggningar och dokument kan dröja i evigheter eller mailsvar som tar 3 dagar.

Man får inte skäll för "minsta fel" ala gordon ramsay men har man gett tydliga instruktioner och pratat igenom dagens arbete så får det inte bli fel.

Gapandet är ett uttryck för oerhörd stress och irritation.

I slutändan så kan "felet" resultera i termen "sitta i skiten"

Mvh

Köksmästaren

Jag kör som kökschef nu. Finns nästan inga fördelar med att vara det förutom att jag i princip bara går lunch. Och erfarenheten av chefsjobb då.
Börjar tröttna rejält på branchen, eller i alla fall stället jag är på nu (har varit här snart 2 år nu).
Funderar på att gå vidare till något annat arbetsplats, men jag är jävligt trött på helg- och kvällsjobb vilket det förmodligen kommer bli då, går ju inte att leva ett normalt liv med såna arbetstider.

Skolkök, here i come

Skulle absolut kunna tänka mig jobba på en skola med kanske 2-300 ungar där jag skrev lunchmenyn och lagade maten på plats. Finns väl kanske inte några såna ställen kvar längre

Fick föresten in ett annorlunda CV för ett par veckor sedan. Personen i fråga har uppgivit att hon jobbar vid behov.. hos mig! Hon jobbade 3 månader för typ 4 år sedan och har sedan dess inte jobbat 1 dag hos mig. Snyggt.

Det skulle vara riktigt kul, en lagom stor skola. Skriva menyer själv, jobba SJÄLV (dock med en diskare och en till som portionerar). Baka bröd, laga genuin mat som barnen faktiskt gillar. Men som sagt, det får väl stanna vid en dröm

Jag själv jobbar som köksmästare, medelstor lunchrestaurang med ca. 180 lunch dagligen, fördelat på tre rätter. Enklare a la carte-meny vid sidan, piece of cake för vilken medioker kock som helst. Bra arbetstider, lönen för mödan är i underkant, kroppen tar stryk och olusten att gå till jobbet börjar tyvärr infinna sig. Dags att gå vidare? Eller är det nu man skall lägga i en högre växel, utveckla och klättra upp ett steg i utvecklingen? Tips?

Hejsan. , för snart dryga 1 år och 3 månader sen åkte jag till Japan och därefter ca 6 månader fann jag intresse för matlagning och experimenterar dagligen i det egna köket med olika recept osv, nu har jag även ett jobb sen 3 månader tillbaka på en restaurang. Lärt mig mycket och lär mig fortfarande, jobbar mycket med fisk, förrätter och även vid fritösen. (Japaner gillar friterat), utöver det så blir det en del förberedning som skall göras. Jobbar kvällstids och har fått känna på stress ordentligt. Kommer förmodligen bli kvar ca 1 år till och snart även börja jobba under lunchtid.
Nu till min fråga är då jag är intresserad av att jobba i köket på hemmaplan när jag väl kommer hem, då jag inte har någon utbildning men har fått lite erfarenhet tills dess att jag kommit hem. Väger det rätt bra på CV:et att ha jobbat utomlands? Kan jag hitta jobb utan en utbildning eller blir jag tvungen att plugga när jag väl kommer hem innan jag kan tänkas finna ett jobb?

MvH från Japan

Hej!
Jag har jobbat som kallskänka sammanlagt 8 år, Gör det inte nu längre, slutade 2007 då jag körde in i den berömda väggen. Saknar det ibland , trots pissig lön, stressigt och tungt, man jobbar sjuka timmar. " Normal" arbetstid för en kallis eller kock antar jag fortfarande ligger på 200 hr eller mer i månaden?? Det som jag ÄLSKAR med branschen är alla sjuka jävlar man jobbar med, det väger upp allt jobbigt. Man blir extremt tight med sina kollegor i köket eftersom man spenderar mer timmar med dom än vad man gör hemma.. Det är en extremt grov jarjong så om du är lättstött eller blir KRÄNKT när folk kör upp en pincett i baken på dej mitt under service eller blir äcklad av att höra folk prata om kiss, bajs, knulla, fitta och fan och hans moster så är det nog inte din grej alls. Komma i tid är JÄVLIGT viktigt. I kök betyder det att om du börjar kl 15 så ska du vara ombytt och klar och redo att börja jobba 1445. En kvart innan alltså. Är klockan 1455 så räknar iaf jag det som om att du nu är 10 minuter sen faktiskt.

Fördelen är att man ofta lyckats ha en bra deal med bartendrarna, vi bjuckar dom på käk(inte en jävel vill äta p-dojjan) så bjuckar dom på gratis dricka i baren när passet e slut.

Nu har ju iaf OB:n höjts; på min tid hade jag 11.50 i OB..

Har man väl fått ett schysst jobb och gör ett BRA jobb så kommer du aldrig nånsin behöva gå arbetslös igen eftersom det alltid finns "nån som känner nån som känner en gammal sous chef som behöver ny personal", då ringer man, går dit och provjobbar ett par kvällar, sen e det klart!

En arbetslös kock skulle jag aldrig i hela mitt liv anställa, uppenbarligen har den personen svåra problem och är förmodligen helt jävla efterbliven eller lat.