Hövisk kärlek

Jag är intresserad av den höviska kärleken, och skulle vilja veta vad ni tror/anser om dess ursprung och uppkomst. Den höviska kärleken ses som en del i det höviska riddaridealet som uppkom vid hoven i södra Frankrike ungefär vid 1300-talet. Höviskhet innebar att riddaren skulle respektera, vara lojal mot, dyrka, försvara och modigt offra sig för följande tre: Gud, kungen och kvinnan. En sorts gentlemannakod.

Den höviska kärleken innebar ett dyrkande av kvinnan och att hon sattes på piedestal. Kärleken till henne skulle gå igenom stadierna visuell attraktion, dyrkande på avstånd, kärleksförklaring, hennes avvisande, nya ömhetsbetygelser samt löften om evig trohet från mannens sida, fysisk smärta och upplevelser av att den obesvarade kärleken kommer att leda till döden, hjältedåd som vinner kvinnans hjärta, och till slut att leva lyckliga i alla sina dagar.

Det råder tydligen inte enighet om huruvida den höviska kärleken existerade i verkligheten, eller om den bara kom till uttryck i tidens skönlitteratur. Inte heller kan forskarna enas om huruvida detta ideal var ett verkligt eller ett skönlitterärt sådant. Ett ideal av något slag hursomhelst. Jag vill alltså höra era åsikter om orsaker till den höviska kärlekens uppkomst. Kanske går det inte att förklara den för sig själv; kanske måste förklaringen röra de höviska idealen som helhet, bland vilka den höviska kärleken som sagt ingick.

Wikipedia om hövisk kärlek: http://en.wikipedia.org/wiki/Courtly_love
Wikipedia om höviskhet i allmänhet: http://en.wikipedia.org/wiki/Chivalry

Intressant men tydligen finns ingen artikel om "hövisk kärlek" på svenska wikipedia. däremot om Romanen om Rosen: http://sv.wikipedia.org/wiki/Roman_de_la_Rose

Eleanor av Akvatanien hade tydligen en hel att göra med begreppet. Kvinnans ställning förbättrades (dvs feodalherrarnas hustrur) och detta visade sej i poesin.

Men eftersom den dyrkade kvinnan dels stod över riddaren/trubaduren socialt sett, dels var gift med feodalherren så kan det inte sluta med att de lever tillsammans lyckliga i alla sina dagar. I stället dyrkar han henne på avstånd till dess han själv blivit rik nog att gifta sej (med nån annan). Så tolkar jag det.

Lancelot och Guinevere ska tydligen vara exempel på "hövisk kärlek". Men såvitt jag sett i alla filmer så är de otrogna "på riktigt" så jag tycker inte det är "hövisk kärlek". Om den unge mannen ska vara en tapper riddare för att vara värdig den dyrkade, så kan hon inte nedlåta sej till kroppslig otrohet; då är hon ju inte högre stående och alltså inte värdig denna dyrkan.

För övrigt verkar det litterära begreppet "hövisk kärlek" ha uppstått redan under 1100-talet, enligt wikipediaartiklarna.

Ja, så var det kanske. De adliga hushållen växte, och kvinnan började fungera som en föreståndarinna - ansvarig för ekonomi, planering, ledarskap etc. Hennes makt växte. Hon fick tid att förkovra sig och ägna sig åt de sköna konsterna. I takt med att rikedomen växte skapade hon runt sig ett hov. Det är väl där den hövisk auppförandekoden i allmänhet kommer in. Husfrun och hovkulturen krävde underhållning, och trubadurerna anpassade sin underhållning efter beställande kund - d.v.s. husfrun. Kvinnan tyckte om att drömma om en man som dyrkade henne och satte henne på piedestal, men som samtidigt var en Riktig Man som kunde besegra drakar o. dyl. Feodalherren var ute i skogen och jagade hjort, och brydde sig troligtvis inte nämnvärt om vad dikterna handlade om. Det var hans maka som beställde sånger av trubaduren.

Det här blir alltså en förklaring som siktar in sig på litteraturen. Det blir svårt att se att kvinnans ledande position gav upphov till ett nytt sätt för männen att uppvakta sina damer. Eller? Kan påverkan ha gått så långt, att kvinnornas ekonomiska ställning påverkade inte bara hovpoeterna utan även varje ung friare?

Det skulle också vara intressant att få vet amer om orsaken till den höviska hovkulturens uppkomst rent generellt (bordsskick, hjälpa de mindre bemedlade etc.) och vad detta hade för samband med den höviska kärleken.


Fast sagorna handlar väl sällan om att friarna eftertraktar en gift kvinna, utan snarare om en ungmö? Tristan åtrådde visserligen Isolde, men deras kärlek uppstod ju en tid före giftermålet.

Från det jag läst får jag intrycket att den höviska kärleken var en av de många seder som främst kyrkan försökte få riddarna att acceptera för att på så sätt få deras beteende under kontroll. Man kunde inte befalla över dem eller tvinga dem till något som man kunde med vanlig folk utan var tvugna att använda mer subtila metoder. Riddarna stod ju över lagen, kungen var så beroende av deras stöd att han var tvungen att trampa fram försiktigt för att inte skapa oro. Krig, räder, plundring, tvångsgästning osv var vardagsmat för den medeltida befolkningen och det hände säkert mer än en gång att en riddare tog den kvinna han ville med våld. Riddaridealet skapades för att försöka rikta deras energi åt ett positivt håll och den höviska kärleken var väl ett sätt att få dem att sträva mot den upphöjda andliga kärleken istället för den djuriska då de tog den kvinna de ville ha och sen red iväg till sin borg. Det här fungerade mer i teorin än i praktiken, det är bara att se på tornerspelen som upprepade gånger fördömder av påar men som ändock var omåttligt populära.