Frågor och funderingar till er som brukar/missbrukar

Jag bryr mig inte ett dugg om hur någon ser på mitt missbruk. Den enda vars åsikt jag respekterar i denna frågan är min tjejs.

Vänner osv får väl välja om de vill umgås med en sån som jag? Jag tvingar ingen.

Ärligt talat skulle jag skämmas om mina barn läste mina inlägg. Men å andra sidan är jag så städad & skötsam i största allmänhet och mina barn skulle få 1½ liberala föräldrar som vet skillnad på rätt & fel - bra & dåligt.

Men nog skulle jag skämmas i allafall.

Morsan är liberal och vet vad jag sysslar med, hon är väldigt snäll och förstående, har alltid varit. Jag kan säga precis vad som helst till henne. Kan utan problem säga till henne att jag vart iväg och köpt 10g gräs och 20st bensotabs och att jag tänker röka lite ikväll. Men hon är inte den typen som bara inte bryr sig, hon bryr sig men är jävligt soft och förstående och litar på att jag kan hantera det eftersom jag är myndig och vuxen.

Farsan däremot tror på allvar att alla typer av droger som inte är lagliga är direkt livsfarliga och snuskigt beroendeframkallande. Spelar ingen roll hur många vetenskapliga artiklar man plockar fram, han avfärdar bara det som skit i vilket fall som helst.

Tror jag, precis som vissa andra här skulle skämmas lite. Vet faktiskt inte riktigt hur jag skulle ställa mig ifall far/mor fick reda på det. Vännerna, de riktiga vännerna, vet om allt men bryr sig inte så länge jag klara av jobb / socialt umgänge osv. Sen blir det ofta så att man på "senare" tid "knarkar" dvs röker lite med "anti-knarkare". Det har ju blivit mycket mer accepterat att dra sig en joppe någon gång ibland än när man var yngre.

Sen bror det ju på vad de hittar. Hittar någon 1-2 g maja kan jag nog klara mig mycket bättre än om någon hittar piller