Körde ett David Lynch maraton. Såg Blue Velvet, Wild at Heart, Lost Highway och Mulholland Drive, i den ordningen. Måste säga att han verkligen är en mästerregissör. Har kvar Inland Empire och enligt ett Lynch-fan jag känner är den "värst" i form av surrealism.
Blue Velvet: Väldigt bra film med en förnimmelse av Twin Peaks. Samma småstadskänsla med ett dussin förbryllande karaktärer dolda under ytan. Fenomenalt spel av Dennis Hopper. Kände dock att Laura Derns karaktär försvann lite i vimlet.
Wild at Heart: Kanske den mest "straight forward" av Lynchs filmer. Har dock ett visst djup vilket höjer den mycket över andra road-movies. Den "minst bra" av de jag såg.
Lost Highway: Stort WTF! Fantastisk känsla genom hela filmen. Varje scen kan tolkas på flera sätt vilket gör att hjärnan går på högvarv. Helt klart min typ av film. Att sitta och pussla ihop händelserna i filmen har öppnat upp mig för film på ett helt annat sätt.
Mulholland Drive: Man känner att man har hyfsad koll fram till ungefär hälften. Då kastas allt överbord. Nej kanske inte riktigt men den här kräver helt klart en visning till då jag inte riktigt hängde med i kopplingarna mellan de två(fyra) huvudkaraktärerna. Fanns Justin Theroux´s karaktär på riktigt eller?
Nåja, ser fram emot Inland Empire. Tror jag tar den imorgon.
Jag blev framförallt tagen av fotot och effekterna (dubbelexponeringen) för en film gjord för 90 år sen. Hur mycket CGI man än kan idag så finns det ingen CGI i världen som överträffar genuint kreativt hantverk, anser jag. Historien var också mycket djupare än jag trodde; ett mycket välarbetat manus. Blev t o m sugen på att läsa Selma Lagerlöfs bok. Sjöström var före sin tid och man förstår verkligen hans betydelse för svensk film.
Betyg: 4/5
Le cercle rouge (1970)
Problemet tycker jag med många eurocrimes är att tempot ofta går alldeles för fort (t ex Milano calibro 9) men i Le cercle rouge är det lyckligtvis precis tvärtom och historien utvecklas sakteligen med god tid för tittaren att smälta intrycken. Utan att för den sakens skull spänningen uteblir. Den tysta inbrottsscenen var helt klart inspirerad av Rififi, även om den tyvärr inte var lika rafflande här. Gillade också de snygga interiörerna.
Alain Delon tyckte jag körde sin karaktär lite på rutin och Yves Montand gav isåfall lite mer djup till karaktären. Slutet var ganska överraskande och jag kan inte riktigt bestämma om mig om jag tyckte det var bra eller dåligt.
Take This Waltz – Filmen var något helt annat än vad ja hade förväntat mig, den var också mycket bättre än vad jag trodde på förhand. En positiv överraskning, där både Michelle Williams och Seth Rogen levererar riktigt fina insatser. Den här filmen hänger mycket på hur man ställer sig till Williams karaktär och jag fastnade för den och då fanns intresset där hela vägen.
Pusher 3
Inte i samma klass som dem två första, men fortfarande bra. Den största anledningen till varför jag inte gillar den här lika mycket är att huvudkaraktären inte känns lika intressant. Milo passar bättre som en birollskaraktär i min mening. (som han är i dem andra) Zlatko Buric gör det väldigt bra så det är inget fel på hans skådespel, ganska välspelat för övrigt också. Filmen går dock på tomgång och historien är lite tunn. Men musiken är riktigt passande och bidrar mycket till stämningen som känns rå och mörk. Filmen håller ändå mitt intresse hela vägen så den blir aldrig speciellt tråkig eller seg trots sina brister. 3 av 5
Bitter moon (1992)
Inte Polanskis bästa, men kanske hans mest perversa film. Det är en berättelse som kanske gjort sig bättre i bokform då det mer eller mindre är en erotisk tragedi om olycklig kärlek. Berättelsen var ändå gripande nog att man ville fortsätta titta (mycket tack vare de manliga skådespelarna Hugh Grant och Peter Coyote.
Scream 1-3
Amerikansk tonårsskräck som håller än idag. Neve Campbell, Courtney Cox och David Arquette är de återkommande stjärnorna som gör att jag ser fram emot att för första gången se fyran ikväll!
Det blev Catch Me If You Can i repris. Riktigt mysig film med Tom Hanks och Dicaprio i spetsen.
Jo, Dicaprio har sannerligen den där glimten i ögat, han utför rollen strålande. Bara jag som tycker att han skulle vara galant i rollen som Indiana Jones?
Scream 1-3
Amerikansk tonårsskräck som håller än idag. Neve Campbell, Courtney Cox och David Arquette är de återkommande stjärnorna som gör att jag ser fram emot att för första gången se fyran ikväll!
