Vilken film såg du senast?

Snurriga familjen (1940)

En väldigt rik, och påfrestande, familj bor sedan många år på ett hotell.
Deras sista affär är att köpa hotellet, sedan visar det sig att familjen är pank, personalen lämnar hotellet, och nu får familjen börja arbeta.

Trots Thor Modeem och Åke Söderblom får man verkligen inte ut någonting alls, det började hyfsat, men kom av sig rejält.
1/5, bär lite emot, dessa fina skådespelare förtjänar bättre, men det här var verkligen inte bra.

Hush på netflix.
Sämsta skit jag sätt på länge

Self/less (2015)

En gammal rik miljonär inser att hans tid snart är ute. Han blir erbjuden att överföra sitt mentala till en yngre kropp vid hans död. Detta sker och lyckas.. Men det får sina konsekvenser.

Dödlighet och odödlighet tycker jag är ett tacksamt ämne på film. Oftast blir det någon överdriven actionrulle eller något väldigt sentimentalt. Den här filmen lyckas hitta någon medelpunkt, vilket jag tycker höjer den en aning. Ryan Reynolds gör överlag en bra rolltolkning i något som måste vara svårt att spela. Det är inte sci-fi eller vanlig action. Det är mer utav ett drama med action och sci-fi innehåll.

Vid flera tillfällen sker det ett en blandning av snabba klipp så tittaren ska förstå vad som hänt istället för dom härliga tidshoppen i hopp om att folk ska förstå ändå som ibland görs. Jag förstår detta val, men tycker filmen förlorar lite på det ändå. Filmen är ganska lång och hade dom slängt in lite mer välskrivna scener istället för korta fragment hade det givit filmen ett definitivt plus. Början är inte rörig, men ganska intetsägande. Dom skulle kunnat använda Ryan Reynolds mer och tryckt ut mer realism till filmen.

Det finns en del överdrivna saker i filmen t.ex. hur snabbt huvudpersoner kommer på vad den ska göra och hur. Även att en del actionscener känns väl orealistiska. Det är inget som störde mig rejält (ibland kan sådana här saker förstöra en hel film), men då det återkommer då och då sänks mitt betyg en del trots allt.

Allt som allt är den konstant spännande och har en del intressanta vändningar. Den når inte sin potential 100 %, men är överraskande bra. Jag väntade mig någon halvtaskig action efter sett trailern och den här slog mina förväntningar.

Betyg: Någonstans mellan 6-7 / 10

The Martian (2015)

Matt Damon fastnar på Mars efter en rymdstorm. Chansen att överleva är liten men att deppa ihop och ge upp är inget amerikaner sysslar med och kampen för överlevnad sätter genast igång, till tonerna av discohits från 70-talet. Damon videobloggar dessutom och visar sig vara en cool och rolig figur, inga panikattacker och fanvadensamochlitenjagärirymden här inte. Man kan säga att han är feelgood-vilse i rymden.

Det hela är dock mycket tjusigt utfört och det finns kompetenta namn som Jessica Chastain, Sean Bean och Jeff Daniels i biroller. Damon är inte heller dålig även om hans karaktär blir lite smålöjlig. Småspännande mot slutet också, men Ridley Scott är för mån om att serva popcornpubliken för att det här ska vara något att minnas. Opassande soundtrack också.

2/5

Lagaan - Once upon a time in India (2001)

Ja då har man upplevt sin första Bollywood-film. Jag måste erkänna att jag varit skeptisk i många år och tänkt att Bollywood-film är bland det fjantigaste som produceras på denna jord, att sedan 99 % av varje film är otroligt långa. Jag har däremot en vän som är ett otroligt Bollywood-fan, alltså helt galet fan. Hon kan ingenting om hollywood-skådisar etc men kan nog namedroppa varenda stjärna i bollywood, vilket är riktigt kul. Hon har övertygat mig att gå på premiär av en ny film på bio på fredag och för att värma upp och bli van till genren hade jag som tanke på att se ett par stycken innan. Jag blev rekommenderad Lagaan av samme vän som sa att om du skall se en bollywood, så är det Lagaan. Sagt och gjort så införskaffade jag nämnda film, fortsatt med sylvass skepsis. Jag skulle alltså sätta mig och se en 4 timmar (!) lång indisk "musikal" om cricket. Det känns på förhand ganska dödsdömt.

Men jag måste erkänna att detta är ord jag fick äta upp, Lagaan var bra. Riktigt bra. Skådespelet var så otroligt mycket mer proffsigt och bra än vad jag kunde tro, även från engelsmännen som brukar var riktigt dåliga i t.ex. Hongkong-actions. Här gör de båda huvudbritterna Rachel Shelley och Paul Blackthorne solida roller. Huvudrollsinnehavaren och tillika stjärnan Aamir Khan gör också ett riktigt bra jobb. Otroligt karismatisk som verkligen drar in och får tittaren att tro på det han säger, jag blev ytterst överraskad.

Själva handlingen är en typisk underdog-story som man sett tidigare, det handlar om en provins i Indien som styrs av brittiska kolonisatörer (som givetvis är riktiga praktsvin) och där byarna måste betala skyhöga skatter i råvaror (Lagaan) vilket gör att de nästan svälter ihjäl. Det slutar med att indierna på något vänster får utmana de hemska britterna i en cricketmatch där vadet är att om de vinner, så slipper de betala skatt i tre år, men om de förlorar får de tredubbel skatt istället.

Det finns mycket man kan peta på i filmen men om man gör det så gör man sig själv en himla otjänst, för detta är en ytterst charmig historia som verkligen griper tag och spelar ut hela känsloregistret. Man bryr sig verkligen och till stunder så är den också riktigt, riktigt rolig. Efter 30 minuter bjuds vi på första musikalnumret vilket är helt fantastiskt. Hindi är ett otroligt vackert "sångspråk" och man rycks med i de charmerande dansnumret och den glädjande sången. Lagaan är något väldigt speciellt i filmväg och det är svårt att förklara för någon som inte sett, men det här är så mycket bättre än vad jag någonsin kunde ana.

De 4 timmarna känns som 2 och den sista timmen är en ordentlig nagelbitare! Lagaan innehar det mesta: Humor, spänning, romantik, förräderi och glädje. Precis det man kanske förväntade sig av en bollywood, men det görs med fingertoppkänsla och redig precision. Jag har verkligen undervärderat denna industri och det lär bli mer rullar på mig i framtiden. Lagaan rekommenderas för den nyfikne som vill ha en alldeles speciell helkväll i soffan!

4/5

Senaste filmen jag såg var Atlantic City (1980) som var en riktigt härlig och okonventionell feel good-rulle. Jag har tidigare blivit besviken på Louis Malles filmer, men Atlantic City bröt den trenden och förtjänar antingen en stark trea eller en svag fyra.

Harmony Korine´s: Umshini Wam från 2011.
En favorit som jag ger 8 av 10.

"Named after the Zulu language struggle song, the compiled shenanigans of an eccentric South African couple with wheelchairs and guns and their attempts to prove they are not to be trifled with"

Jag älskade att den var så lättsmält och, framförallt, positiv. Överdrivet seriösa rymddramer finns det redan gott om, så det var skönt med en film som inte tog sig självt på något större allvar - även fast själva filmskapandet i sig var otroligt professionellt, såklart.

Den enda filmen av Ridley Scott som jag verkligen tycker om. Galet bra!

Birdman or (The Unexpected Virtue of Ignorance) (2014)

Var väl egentligen lite för trött när jag såg den här, somnade till flera gånger. Men filmen var bättre än jag hade förväntat mig. För att vara en Iñárritu-film tyckte jag den hade energi och fart, vilket kanske berodde på att det var en "tagning" (i varje fall som det såg ut) och inte en massa klipp och blandade långa (tråkiga) tagningar som i The Revenant. Det blev som ett enda flow, panta rei liksom. Det som gjorde den ointressant var alla lite halvt smarta kommentarer om kändisskap, sociala medier och en massa andra saker som jag glömt. Det fick mig att känna usch.

Betyg: 3/5

L’Avventura (1960)

En grupp vänner åker ut på en kryssning till en ö i medelhavet. Väl där råkar en av de kvinnliga deltagarna försvinna spårlöst. Under sökandet börjar två av hennes närmaste vänner att bli kära i varandra.

Min första film av Antonioni och det är en film som jag verkligen vill uppskatta och gilla väldigt mycket. Känslan efteråt är att jo, jomenvisst, jag gillar den, men kanske inte så mycket som jag först hade förhoppningar om.

Jag ångrar nästan att jag slösade så många superlativer på fotot i min förra recension på Alain Resnais Hiroshima Mon Amour för fotot i L’Avventura är verkligen ultrasnyggt. Flera gånger under filmen kan man helt enkelt pausa och screenshota fram en tavla vacker nog att hänga upp på väggen. Helt jäkla makalöst vackert! Men om det är kanske just på grund av Antonionis visuella stil eller om jag hade väntat mig lite mer "mystery" av handlingen så är det som att jag hela tiden känner mig som en objektiv betraktare under filmens gång. Det är vackert, det är snyggt, men jag blir inte tagen eller blown-away på samma sätt som hos Resnais. Kanske är det Antonionis stil eller så är det bara något så enkelt som avsaknaden av musik. Förutom öppningsintrot och ett parti omkring i mitten av filmen och litegrand mot slutet är det en väldigt tystlåten film. De välkomponerade bilderna tillsammans med skådespelarna är det som får bära filmen. Handlingen är utlösande för karaktärernas känslor och relationer men egentligen inte så mycket mer än så. Jag känner mig nästan lite missnöjd med storyn då jag hade väntat mig någonting mer tillfredställande än att se hur karaktärernas relationer med varandra förändras under filmens gång.

Skådespelarna gör ett fantastiskt jobb och jag har absolut ingenting att klaga på där. Det är en otroligt snygg och vacker film men den lämnar mig lite känslomässigt oberörd mot slutet. L’Avventura är 2h 23min lång och det känns efter ett tag. Med ett kanske ett bättre tillvaratagande av storyn och lite mer musik hade jag nog kunnat uppskatta den ännu mera. Nu blir den mest bara en otrolig stiluppvisning i foto. Men det hela är dock så jäkla vackert att jag inte kan ge den mindre än en svag fyra. Första halvan när de är på ön är närapå oslagbart. Alla smådetaljer bland stenarna och horisonten med havet och himlen i bakgrunden är ögongodis. Storymässigt må den lida litegrann men skulle ändå vilja säga att den sevärd just för fotots skull.


Betyg: 4/5

Moby Dick (2010)

Starten av filmen verkar relativt lovande. Det är ett gäng karaktärer som möts och ska iväg för att jaga valar. Filmen eskalerar dock snabbt och är en kandidat till topp tio av det sämsta jag sett i mitt liv. Jag "hatar" inte filmen som man kan göra med vissa, men det är så dåligt att det inte går att ta seriöst.

Filmen är snäppet över två timmar. Donald Sutherland är med i cirka en minut i starten sedan syns eller nämns han aldrig igen. Sedan har vi Ethan Hawk som ändå är en ganska känd skådis. Jag har svårt och tro att han varit i en sämre film än denna även när han kanske varit med i mindre produktioner.

Nästan hela filmen är fast på ett fartyg. Scenerna där är relativt påkostade och just den delen är väl godkänd på ett estetiskt plan.

Vad är då så dåligt? Kaptenen som är är den mest frekventa skådespelaren är fast bestämd att söka efter Moby Dick. Dialogen är till 90 % att han säger samma sak fast till olika personer med olika termer. Det blev så absurt att jag började skratta bara av hur krystad och dåligt det var. Han hade "mött" Moby Dick (gigantisk val) och förlorat sitt ben tidigare, men överlevt. Nu var han fast besluten att möta Moby Dick igen. När han pratar om Moby Dick låter det nästan som att man tittar på Hercules och han ska möta sina elaka Gudar till syskon.

Det blandas med datagjorda effekter där Moby Dick simmar runt lite och "är omkring båten". Ungefär som att valen är en hämndlysten psykopat som försöker psyka besättningen.

Ethan Hawks karaktär och en annan högre på båten ifrågasätter all galenskap relativt tidigt i filmen, men kapten får ändå sin vilja igenom även om ingen av högre relevans på båten verkar vara på hans sida. Valen måste spåras trots att dom går miste om mycket pengar och slutligen ännu mer än så..

Betyget på IMDB är 2,4 / 10. Vilket säger ganska mycket då även riktigt kassa filmer brukar få 3 +.

Mitt betyg? 1 / 5.

Enda behållningen jag fick var att jag fick ett bättre skratt än på länge!

Night Will Fall (2014)

Dokumentär om befrielsen vid olika koncentrations läger efter andra världskriget.
Väldigt grafiskt och man blir verkligen tagen av bilderna. Väldigt informativ och intressant. Rekommenderas om du är intresserad av ämnet!