Vilken film såg du senast?

Spana även in Oldboy och Crying Fist med honom!

Såg The Marix igår. Verkligen ingen aning hur jag inte har kunnat sett denna film tidigare!

Filmen var något annorlunda men fastnade verkligen för den helt och hållet. Pratade lite med en vän att jag har sett den och han "varnade" mig att jag inte skulle se uppföljarna då det tydligen skulle "förstöra" matrix känslan.

Vad tycker ni? Borde jag gå på 2an samt 3an?

Nej, skräp båda två!

The Last Stand

Arnold is back (bokstavligt talat). Jag gillade den skarpt, en riktigt fartfylld och välgjord actionfilm. Folk som gnäller om klyschor och att det är overkligt i en Arnold-rulle går givetvis in med helt fel förväntningar. Jag är övertygad om att Jee-woon Kim var rätt val av regissör då asiaterna är långt före Hollywood när det kommer till actionfilm idag.

Se den, men förvänta er ingen komplex film, utan det är som sagt en actionrulle med Arnold vi pratar om, och en jävligt bra sådan bör tilläggas.

4/5

Oldboy har jag sett flera gånger, riktigt bra film. Den andra har jag dock inte sett, tack för tipset.

The Butterfly Effect (2004)

Verkligen bra och framförallt en film som fångar ens intresse. Det blir aldrig segt utan nånting är alltid på gång så att säga. Jag dyrkar filmer som Deja Vú och Back to the Future. Så jag tyckte även om denna mycket. Jag gillar fiction med tidsresor på film. Det blir ofta lyckat och oftast också extra intressant. En liten "boost" kan man säga utan att bli för uttjatat. Ashton Kutcher är superb i huvudrollen som Evan. Filmen är också rätt otäck, främst de första scenerna som är oerhört mörka. 2 timmar gick väldigt fort när man spanade in denna rulle vill jag säga. Jag tycker inte den är fullt lika bra som ovannämna dock en väldigt bra film.

7.5 av 10!

Nyfiken bara... hur kan du inte ha sett denna förrän nu? Den har 9 år på nacken....

Ingen aning. Det är mycket filmer man inte sett... Har väl inte känt för att se den tidigare kanske.

Märklig fråga, hur ska man hinna se allt som kommer ut? Vissa filmer intresserar inte en heller vid utgivningen, men man blir kanske sugen några år senare. Andra missar man helt.

Tack för svaret, blir att skippa filmerna då!

Ungefär som att man ser på American History X för första gången år 2013... vissa filmer är svåra att förstå hur man kunnat undvika dom...

The Last Stand (2013)
Arnold Schwarzenegger-rullar har inte tidigare varit min kopp av te, men jag har på senare år fått upp ögonen för hans filmer och sett underhållningsvärdet i dem. Jag har således ingen nostalgisk relation till Arnold.

Men med det sagt var The Last Stand en riktigt underhållande actionfest och jag kan förstå att det glimmar till i Arnold-nostalgikernas ögon. Jag gillade särskilt realismen och hur människorna porträtterades. Det fanns inga överdrifter i personporträtten (som det annars brukar vara i konceptet actionfilmer 101) utan detta var vanliga människor som utförda ovanliga dåd (Johnny Knoxville var comic relief så han räknas inte). Arnold är 66 år och han rör och känns också sin ålder i filmen.

Snyggt filmad dessutom och häftiga kameraåkningar/vinklingar. Man märker att Kim Ji-woon har tagit med mycket erfarenhet från den koreanska filmindustrin att göra filmen så snygg som möjligt. Hade The Last Stand regisserats av en amerikansk regissör hade troligen resultat både blivit tråkigare och sett billigare ut.

Gillade att återse Luis Guzman också samt såklart Harry Dean Stanton i sin lilla roll. Tyckte dock att Peter Stormare gjorde den sämsta rollinsatsen i filmen när han överdrev sin spelstil och accent och försökte spela någonslags Southener med drawl. Det blev bara patetiskt, less is more Stormare!
Betyg: 3/5

Le capital (2012)
Costa-Gavras nya film handlar, som titeln antyder, om Kapitalet. Finansvärlden. Bankdirektörer som försöker blåsa varandra, tusentals medarbetare som sparkas för att frigöra kapital så att direktörerna kan sko sig själva etc. Protagonisten Marc blir VD på franska Phenix Bank i en handvändning när hans företrädare insjuknar. Men han förstår att han kommer att bli ersatt när vinden vänder, men utnyttjar tiden väl att tillskansa sig diverse bonusar och fördelar. Är han en idealist eller spelar han bara med i spelet? För det är bara ett spel för vuxna barn som bara roar sig, tills allting en dag spricker. Och spelet tar slut.

Det är i princip vad filmen vill förmedla. Dock gör Costa-Gavras alla rollfigurerna alltför karikatyristiska (det finns inte en enda bankman i filmen att sympatisera med) vilket gör filmen ensidig och till sist tjatig. Le capital blir också ganska tråkig emellanåt. Huvudrollsinnehavaren Gad Elmaleh spelar Marc med kylig finess och Gabriel Byrne som mäktig styrelseledamot är också bra.
Betyg: 2/5