En nation måste ovillkorligen ha yttre och inre försvar samt en bärande nationstanke för att inte disintegrera, precis som en kropp har en hud, ett immunförsvar och ett skelett. Det handlar inte bara om ryssen hit eller dit; det handlar om så mycket mer än så.
All strategisk analys visar att långsamma, nästan omärkbara förändringar över lång tid av omständigheterna, "scenen", följs av snabba skeenden. Oro, revolutioner, kupper och invasioner grundläggs under lång tid under ytan och utförs sedan hastigt. En stark nationell identitet, en stark och nationstrogen polismakt samt ett starkt och nationstroget militärt försvar är goda vaccin mot sådana risker.
Sverige är sedan länge i förfall som nation. Vår nationalkänsla är svag. Vår "hud" är höggradigt genomtränglig och vårt sinne fogligt - medlöperiet och kapitulationstendenserna har endast blivit värre sedan kriget. Vår polismakt är otillräcklig och vårt militära försvar är en spillra av vad det en gång var. De skulle knappt kunna bjuda motstånd vid en statskupp i kombination med sabotage av samhällskritiska funktioner, än mindre avskräcka eller hålla emot en yttre fiende.
Anders Lugn skrev för ett par år sedan en tänkvärd krönika i Aftonbladet, som naturligtvis ignorerades i bredare lager. Läs den gärna:
http://www.aftonbladet.se/debatt/article2790189.ab