Citat:
Ursprungligen postat av Strix m/94
Detta väcker två frågor:
1. Varför förs så gott som ingen seriös säkerhetspolitisk debatt i Sverige, erkannerligen av de som är experter - officerare, forskare, diplomater?
2. Hur skall opinonen väckas så att Sverige räddas från vansinnet, genom att det blir politiskt viktigt att tillgodose de säkerhetspolitiska behoven?
Eller är det redan kört...

1. Feghet och flathet har besparat oss mödan att stå upp mot förtryck och behöva kämpa för vår rätt under så lång tid att det inte finns en levande generation som kommer ihåg vad det betyder. Möjligtvis undantaget deltagare i motstånds styrkor i våra grannländer eller deltagare i vinterkriget osv. Men vem lyssnar på dom.
Det har blivit praxis att blunda för uppgiften. Att beskydda befolkningen från yttre fiender är en del av uppgiften en stat har. Att inte betala för beredskapen med motiveringen att "Risken är inte särskilt stor." hade säkert fungerat lika bra på ett kärnkraftverk.
2. Tråkigt nog behövs att Svenska gossar och flickor stryker med under missionerna. Fylls tidningar och nyheter av det faktum att omvärlden faktiskt är farlig för Svenskar också, så kanske man kan hoppas mot alla odds att folk vaknar.
Frågar man idioterna vad man kan spara in på säger de mangrant "försvarsmakten" men när man sen berättar hur pinsamt lite pengar försvaret redan har, då skäms de oftast lite.
"Så länge som en enda nation är beredd att med vapenmakt tvinga igenom sin vilja, så länge är vi förpliktade att med vapen vara beredda att försvara vår rätt."