Slavhandeln till de muslimska länderna

Jag lästa en mycket intressant kolumn i SvD häromdagen som bland annat tog upp ämnet att folk ser förtryck och slaveri som något utmärkande för västs beteende mot omvärlden. Skribenten påstod att slavhandeln från Afrika till de muslimska länderna var mycket större och dödligare. Man ser ju många afro-amerikaner men det kryllar inte av afro-asiater.

Det här har jag faktiskt aldrig hört förut, var verkligen slavhandeln till Mellanöstern så omfattande? Hur kommer det sig då att denna fakta är så förminskad?

Jag orkar inte läsa igenom allt nu, men http://en.wikipedia.org/wiki/History_of_slavery, verkar ha en del om ämnet.
Som vanligt...

Bra att det här ämnet tas upp!
Allra först en fråga till Trentor - var det den här kolumnen av den eminente Johannes Salminen (bosatt i samma stadsdel som jag, för övrigt ) som du läste?

http://www.svd.se/dynamiskt/kultur/did_8539073.asp

Ämnet för kolumnen är ju en bok som behandlar det kristna slaveriet i vad som förr kallades Barbareskstaterna - Christian Slaves, Muslim Masters av Robert C. Davis. Salminens kolumn är så vitt jag vet den enda text där boken behandlas på svenska.

Den andra boken som nämns i Salminens kolumn, Islam's Black Slaves av Ronald Segal, har faktiskt recenserats av DN.

http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=1058&a=22143

En Google-sökning på de båda böckernas titlar visar att det finns gott om intressanta artiklar om slaveriet i den muslimska världen. Men i den svenska offentligheten råder tystnad om ämnet. Skulle det ge fel signaler och skapa grogrund för rasism, främlingsfientlighet, islamofobi etcetera, om man gjorde den här delen av islams historia mer känd? Det passar helt enkelt inte ihop med den sanktionerade bilden av muslimerna som alltid var toleranta, som gav oss nollan och kåldolmarna och allt det där ... Eller vad anser ni?

I Danmark och Norge är man naturligtvis inte lika diskret. Ifjol hade man på Kulturhistorisk Museum i Oslo en riktig utställning, "Nordiske slaver - afrikanske herrer", om de muslimska sjörövarnas härjningar och de kristna slavarnas öde. Utställningen var baserad på en liknande dansk utställning från Fiskeri- og Søfartsmuseet i Esbjerg. Hur kom det sig att utställningen inte satts upp i Sverige?

http://www.nrk.no/programmer/tv/migrapolis/1.905558
http://www.aftenposten.no/fakta/innsikt/article1301660.ece
http://www.dagbladet.no/magasinet/2006/05/15/466255.html
http://www.khm.uio.no/utstillinger/nordiskeslaver/
http://www.sondagsavisen.dk/SA.CMS.Web/UserControls/PrintVenlig.aspx?%7BEB7900F9-9B79-4B6E-B75F-73A403BC6B60%7D
http://www.fagboginfo.dk/Inulott/inulotzo.htm

Jag har också kommit att tänka på ett par skönlitterära verk där slaveriet i den muslimska världen nämns. Frasse G:s Röde Orm är slav på kalifens skepp i nästan tre år - men blir grymt stark av slitet, lär sig arabiska och blir slutligen fri tillsammans med sina kompisar. Mikael Ludenfot-Hakim hos Mika Waltari blir tillfångatagen av pirater, övergår utan större samvetskval till fredens religion och gör karriär som läkare i sultanens rike.
Båda skildringarna är muntra i tonen, trots ämnet. I båda böckerna framhålls den höga kulturella nivån i de muslimska länderna. Båda böckerna är från 1940-talet - alltså en tid då det muslimska inslaget här i Norden var minimalt. Om de hade skrivits idag, skulle det inte vara alltför svårt att se dem som en del i en kampanj för att motarbeta islamofobin i vårt samhälle - alltså i stil med Yahan al-Giliyohs "historieskrivning".

En rätt upplysande bok.
http://www.boksidan.net/bok.asp?bokid=672
Rekommenderas till arabälskare.

Nej, det var det icke!

Det var Thomas Gür med den här kolumnen:
http://www.svd.se/dynamiskt/ledare/did_16210616.asp