Var hamnar fostret om en gravid kristen kvinna dör?

Har du lust att utveckla litet? Jag har inte följt kristendomens utveckling så särskilt väl vid detta lag.

Det är väl snarare en tolkning av flera texter på samma tema. När det står skrivet att Gud kallar någon "oskyldig" i Bibeln används det ofta om barn, och det är en rimlig tolkning att de som Gud anser vara oskyldiga också får komma till himlen när de dör.

Finns en liten utläggning om det på:
http://www.therefinersfire.org/babies_go_to_heaven.htm
Kan inte gå i god för sidan som helhet (har inte hunnit granska den), men artikeln i fråga verkar ganska tillförlitlig.

http://www.svd.se/dynamiskt/utrikes/did_15182410.asp

Konceptet med limbo är en katolsk uppfattning, varken orthodoxa kyrkor (har jag för mig) eller protestantiska kyrkor har haft den uppfattningen. Nu verkar det som de katolska kyrkorna inte har det heller.

Tack så mycket, men som jag förstod av texten så riktade den sig mer för födda barn, inte ofödda.

Förresten, när du skriver "och det är först när man medvetet väljer att separera sig från sitt ursprung som man stänger ute sig själv från denna gemenskap.", så får det mig att undra; separerar man sig medvetet från sitt ursprung religiöst sett någon gång innan man nått den åldern som man kan betrakta som "vuxet"? Det borde ju finnas en religiös myndighetsålder vid det här fallet, som borde kunna tillämpas vid eventuella beslut. Ett exempel: 8-åriga Marie är fast besluten att inte ha någon tro, men måste därmed antingen hamla i gemenskapen eller inte. Hur bedömer man ett sånt fall? Är hon vuxen nog att avstå sig från tron, eller är hon "förlåten" för att hon fortfarande är ett barn som inte kan ta sådana beslut?

Intressant i frågan. Det känns ju lite lustigt att "döma barn till limbo" när de nu är så rena. Man tycker ju att de om några är värda att komma till himlen.

Enligt kristendom så de som döps i Jesus Kristus namn är de som kommer till fadern, därav åsikten om odöpta barn.

mm men det är arvssynden du vet, vi är syndiga från dag ett och det botas genom dopet.

samma frågeställning ungefär finns bland katoliker; ang hurvida förståndshandikappade utan talets gåva kommer till himlen, trots att de aldrig kunnat bikta sig. vad jag fick lära mig på religionsundervisningen i kyrkan i superkristna italien är att, nej, de gör inte det. kommer tyvärr inte ihåg vad prästen sa om sk limbo för foster, dock..

Bismillah

Jag kan bara svara utifrån ett annat religiöst perspektiv, Islam och det är att om mamman får missfall så kommer emryot/barnet till Paradiset.

När det gäller 'en hel människa' så får embryot själen tillsatt under 40:e dagen.

"The creation of each one of you is composed in the mother‘s womb in forty days,.....Then the soul is breathed into him.'' Hadith av Bukhari

Enligt Islam så föds alla syndfria. Man ärver inte andra synder och är belastade redan från födseln.

Bismillah

Alla religioner är inte som Kristendomen. Finns de som 'håller på sig' och inte väjer för varje storm som kommer förbi.

Så, om jag förstår det rätt, så även om man har en egen själ efter 40:e dagen i livmodern, så kommer man ändå till paradiset pga att man är syndfri till födseln?

Nu vet jag ju i stort sett ingenting om islam och dess synder, men jag skulle gissa på att de flesta stora religioner har en hel del liknande synder - men hur blir det i islam om ens barn gjort något syndigt men är för liten för att förstå dess skuld? Och då menar jag inte en 5-åring som gått och lekt med snoppen med en annan kompis (homosexualitet är väl en synd enligt koranen?), utan att man kan tolka en babys beteende som syndigt enligt koranen (rent teoretiskt).

Bismillah

Precis.

Det gäller tills man är mogen att vara ansvarig för sina handlingar. Det är ju lite olika, men som regel kan man säga att 'inlärningsperioden' att bli vuxen är mellan åldern 7-14 år. Och då räknas man alltså fortfarande som barn och oskyldig.

(Homsexualitet är inte syndigt i sig, men den handling som homosexuella utför är det. Men det är lite OT till det du tagit upp här. )