Ulf Lundell

Då har jag kommit på mig själv med att plöjja resterande böcker av Lundell som finns att tillgå bortsett från dom jag redan läst (Kyssen, Jack, Frukost på främmande planet, Saknaden, Friheten & Värmen). Kan sägas att jag har Sömnen hemma men föll aldrig riktigt för den för något år sedan men ska ge den en ny chans i och med detta lilla projekt, någon med erfarenhet av Lundells böcker och vilka jag bör läsa eller i värsta fall undvika även om jag nu ska försöka med att läsa allt?

Jag gav upp Lundell iom Saknaden. Redan i En varg söker sin flock tyckte jag Uffe himself började ta överhanden. De böcker jag har varmast känslor för är dom tre första (Jack, Vinter i paradiset och Sömnen) och Tårpilen. Hans övriga litterära produktion lämnar mig rätt kall och ointresserad.

Glömde just nämna att jag läste Varg söker sin flock som var riktigt dålig, minns inte heller alltför mycket av den vilket i sin tur återskapar väl vad jag tyckte. Men gillar ändå Uffes äldre böcker i och med att skildringarna håller måttet en smula bättre utan att bli pretto och dra in historier om gamla flammor och 50-årskriser som hans senaste böcker oftast har en tendens att dras med.

Jack är ju däremot en underbar bok som skildring av en ung vuxen mans kamp för sin dröm och håller resten av hans böcker samma klass i de tidiga stadien av hans författarskap är det bara att buga och tacka. Kyssen läste jag senast i nästan ett snäpp, gillade historien skarpt och hur han återskapat en 30-årskris på ett finurligt och smått säreget sätt utan att gå överstyr som han tenderar ibland med sina personers beskrivningar av sin miljö men denna var riktigt bra. Tror jag vet att Myrorna (Frälsningsarméns butik) säljer Lundell billigt så blir att besöka imorn.

Sitter i skrivande stund och läser på den nyköpta samlingen biografier, uppdelad i tre delar om Lundell som Måns Ivarssons skrivit och heter Vill du ha min frihet får du ta den. Någon annan som läst den eller planerar på att köpa? Är inne på första boken men tycker ändå att den är väldigt bra och har potential att bli en av dom bättre rockbiografierna jag läst, en fröjd för oss fans!

Vinter i Paradiset gillade jag, men också Hjärtat ljus, bägge var riktigt bra.

Plågade mig igenom Saknaden och Friheten, och ge mig styrka så trista de var. "Buhuu, jag får inte supa. Buhuuu jag kan inte sova. Buhuuu inga slanka 17-åringar vill ha mig.....jag vet! Jag lägger in en taskigt påhittad deckare här på slutet...." *tungan koncentrerat i mungipan*

Jag har läst ett par stycken Lundell. Varför vet jag inte, 800 sidor med dravel. Det enda jag kommer ihåg från böckerna jag läst, minns inte titeln men huvudpersonen sätter på en dam i baken och använder vaniljolja så hela rummet fylldes av vaniljlukt.

Tårpilen blev jag rätt imponerad av som ung man. Kanske just därför.

Hjärtats ljus tyckte jag om. Lite konstigt deckartema, men bra.
Likaså Vinter i Paradiset var härligt åttiotalsdekadent. Julius Tonker i Vinter i Paradiset är en fin karaktär.

Lånade Vädermannen idag på biblioteket och efter cirka hundra sidor in i boken, alltså en fjärdedel så känns det som ett ordentligt nerkliv i skiten för Lundells egen del. Om det inte räckte med att Värmen var totalt jävla genomtråkig och syrades av en massa snack utan grund så är knappast Vädermannen bättre. Här är hela boken i sin helhet uppbyggd kring tre aspekter; supande av fina och dyra viner, samvetskvalen och ångesten av att inte räcka till och såväl knulla unga och fina kvinnor. Har vi inte sett en dekadent och utnött konstnär tidigare någonstans i Lundells prosa? Jo, det första som slår mig är självfallet Saknaden ifrån tidigt nittiotal.

Jag avfärdar dock inte boken helt som dynga, jovisst, det saknas någon slags röd tråd som för berättandet framåt i boken som i Vinter i paradiset eller i Sömnen. Här blir det i stället mest intetsägande och pseudokulturellt och vinfyllaförespråkande diskussioner om hur det politiska välståndet är i Sverige. Lundell är hans böcker, tråkiga, intetsägande och tycks aldrig förnya sig.

Då han ändå är på väg att sluta som artist kan han väl lägga pennan på hyllan då han aldrig kommer att skriva någon Jack igen...

Ni är ju helt slut som skriver här hahaha. Lär er LÄSA för det första

Va? Kan du utveckla ditt så kallade resonemang?

Tycker egentligen bara att det är Jack som är bra. Och den var bra när jag var i 20års åldern. Nu skulle jag inte läsa om den.