Källor, Statistik och Referenser.

Det mångkulturella Sverige och rättvisan

Det mångkulturella Sverige ställer rättsväsendet inför nya frågeställningar som det inte varit berett på. Begrepp som skuld, skam och heder är några centrala begrepp som visar på utmaningarna.

I förhållande till mottagarländerna har man inte någon gång tidigare kommit så långt ifrån och från så många olika håll inom så kort tidsrymd, sade Anders Wennerström, sakkunnig i integrationsfrågor på Rosengård i Malmö. Tidigare har han arbetat 14 år i Pakistan och då även studerat antropologi.
Under senare tid har det förekommit flera uppmärksammade brott utförda av gärningsmän med invandrarbakgrund. I samband med dessa brott, som betecknats som ’’hedersbrott’’ har det funnits kopplingar till begrepp som skam, skuld och heder. Anders Wennerström anser att det bästa sättet för att förstå mekanismerna bakom dessa brott är att inte koppla dem till religion. I stället är det bättre att till att börja med fundera på hur det såg ut i Sverige för 60 år sedan då jordbrukssamhällets värderingar fortfarande var tongivande; det statliga inflytandet var svagt medan familjen var stark.

TILL BILDEN HÖR även att vissa kulturer, som bland annat finns i Mellanöstern, i flera länder runt Medelhavet och sydligaste Europa, är vad Anders Wennerström kallar skamorienterade medan andra, som den svenska, är skuldorienterade. I skamorienterade kulturer mäts familjens eller snarare nätverkets styrka av dess heder. Den kan förstöras om en pojke är kriminell eller av en flickas sexualitet. Det är viktigt att inte dra skam över familjen eftersom det förstör familjens heder.
I det svenska samhället däremot är skuld viktigt. Vi vill gärna lätta på våra samveten, erkänna en handling för att på så vis bli fria.
Det är inte så att det ena sättet är bättre än det andra, underströk Anders Wennerström. Det är bara det att mekanismerna fungerar olika.
–Vi svenskar berömmer oss ogärna. Däremot lägger vi gärna skulden på oss själva så att vi kan sova med gott samvete. Vi vill heller inte hamna i tacksamhetsskuld till någon, sade Anders Wennerström som underströk att detta troligen inte är ett arv efter Martin Luther. Snarare var det ett kulturellt särdrag i de nordiska länderna redan innan Luthers läror etablerades här.

I SKAMSAMHÄLLEN måste man till varje pris kämpa för att hålla skammen borta så att släktens heder inte förstörs. För att skydda ett högre värde är det tilllåtet att ljuga – något som dessutom alla oavsett kulturell bakgrund gör då och då i någon form.
–En pojke från en skamorienterad kultur kan ertappas på bar gärning men förnekar ändå och hävdar att han är oskyldig. ’’Det var inte jag’’, bedyrar han. Skulden måste hållas borta och släktens heder räddas, förklarade Anders Wennerström.
Sådana grundläggande kulturella skillnader gör att hela synen på kriminalvården inte fungerar när Sverige är betydligt mer heterogent än för bara en generation sedan.
Enligt Anders Wennerström är rättsväsendet oförberett på att hantera denna typ av kulturella skillnader. Han menar att man borde börja diskutera hur man ska se på ’’erkännandet’’ som sådant. En person från Mellanöstern kan inte sällan ge ett så kallat indirekt erkännande, enligt Anders Wennerström. Alltså villigt acceptera straffet trots att man samtidigt utåt förnekar gärningen.
Anders Wennerström betonade att det faktum att man förstår varför någon begår ett brott inte innebär att man accepterar det. När det gäller hedersrelaterade brott säger han:
–Vi måste vara oerhört tydliga och tuffa för att det inte ska råda någon tvekan om våra värderingar.

EN VIKTIG FRÅGA, enligt Anders Wennerström, är hur vi bygger en harmonisk helhet av så många delar. Det är inte omöjligt, men det är en lång väg att gå.
I Rosengård är det uppenbart att integrationen kollapsat. Här lever en underklass med etniska och religiösa förtecken. Man har typiska underklassproblem som ohälsa, kriminalitet och trångboddhet.
En central del i integrationsprocessen handlar om att erövra kulturell kompetens.
–Integration är en smärtsam process där man måste få göra fel. I Sverige är vi konfliktundvikande. Det gör att signalerna är otydliga och tar tid att lära sig.
När majoritetssamhället dessutom visar eller påtalar att andra kulturer är sämre påverkar det människors identitetsbyggande negativt. En viktig byggsten handlar nämligen om erkännande. För varje människa är det viktigt att bli bejakad. När man bekräftas eller erkänns och blir accepterad, då kan man välja att behålla vissa delar och välja bort andra. På så vis kan man bygga en ny identitet. Men det kräver en varm erkännande miljö. I svaga grupper där individerna har en vacklande självkänsla frodas däremot radikala lösningar, men även kriminalitet.
Enligt Wennerström riskerar hela vårt samhälle att slitas sönder inifrån om inte den socioekonomiska situationen löses.
–Det kan inte fortsätta så rent nationalekonomiskt eller humanistiskt, underströk Anders Wennerström.
Sverige är ett av de länder där integrationen fungerar sämst av alla OECD-länder. Även i Japan fungerar den illa. Att det är så beror inte på att svenskar skulle vara mer rasistiska, utan snarare på att vårt kulturella system är annorlunda än i många andra länder. Sverige liksom Japan kännetecknas av att de länge varit länder med en homogen befolkning.

TOM KNUTSON