Citat:
Ursprungligen postat av wigwaggle
Sverige utan tveka förvarsta en asylsökande som inte hjälper till att identitets styrka sig. Om de använder super lim eller skär av sig sina fingeravtryck tas de i förvar till man kan styrka deras identitet. På de olika anläggningar runt om i landet så måste man vara bered att personal från MV kommer dagligen för att kollar på sökande.
I förvar runt om i landet så finns hundratals sökande som fänglas då MV tycker att de är inte hjälpsamma.
Grekland är den andra land som fängsla sökande. I England T.ex så kan det ta 18 månader för en Dublin fall att blir utrett, under tiden så kan man röra sig fritt i landet. Medans i Sverige så bli man skickat till ett transfer läge eller förvar.
MV förvartar ingen de använder sig av polisen för att gripa folk. Då kalls de för "polisfall" och då förlora de många rättigheter.
Jag kan berättar mer, men gör det helst via PM.
Jag bryter min självpåtagna tystnad i detta vattenkammade forum för att kommentera ovanstående felaktigheter.
Det är inte bara Sverige och Grekland som frihetsberövar vissa asylsökande. Långt ifrån. Faktum är att de flesta EU-länder har frihetsberövning som instrument och använder detta. Likaså flera andra länder i världen. Det är inget brott att söka asyl och i Sverige används frihetsberövningen som ett instrument att ha kontroll på vissa personer man tidigare försökt verkställa och haft färdiga resor till, men där individen i stället går under jorden. Man kan också ta en utlänning i förvar där identiteten av olika orsaker behöver fastställas med viss skyndsamhet. Speciellt viktigt är detta i de fall man har anledning att misstänka att det rör sig om ett s.k Dublin-ärende. Där har man vissa tidsgränser att ta hänsyn till och om man liknar asylärendet som ett Svarte-Petter-spel, så innebär detta att asylfästingen är Svarte-Petter och schengenstaterna har kommit överens om att inte dribbla över honom till ett annat land än där han sökte asyl första gången inom en viss föreskriven tid. Löper denna tid ut, så blir man sittande med en kostsam Svarte-Petter man alltså inte egentligen behövt ta ansvar för. Man använder det inte i ALLA s.k Dublin-fall utan bara där det finns starka skäl att anta att en individ har intentionen att hålla sig undan till de fastställda tidsfristerna i ett dublinåtagande löpt ut. Många irakier, exempelvis, som uppehållit sig ÅRATAL i Tyskland söker sig jut nu hit och försöker slinka in på grund av Sveriges schangtila hållning i uppehållstillståndsfrågan. Lite lustigt när man infinner sig, påskinande att man just smugglats hit från Bagdad, när alla i familjen pratar tyska med München-accent...
Migrationsverket kan ta en utlänning i förvar och de kan också överlämna en utlänning till polis, som då tar i förvar och ansvarar för verkställigheten. När ett ärende hamnar hos polisen innebär det att tvång kan komma att behöva användas vid verkställighetsresan och de åker med eskort. I värsta fall kan det bli fråga om chartrat plan. Man förlorar rörelsefriheten som förvarstagen, men i övrigt har man samma rättigheter som alla andra asylsökande till sjukvård, tandvård, sysselsättning, biträde, tolkhjälp, en korrekt handläggning och ett korrekt bemötande. På förvaren har man rätt att ta emot besök, fysisk aktivitet, utevistelse, kontakter med NGO:s utifrån, använda mobiltelefon och surfa på internet. Man har även rätt till en dagpenning om man i övrigt saknar tillgångar. Det är absolut ingen lyxtillvaro på ett förvar, men den person som har nyckeln ut är faktiskt utlänningen själv. Om han samarbetar och accepterar myndigheternas beslut att han saknar skäl att stanna i Sverige, så kan han vara ute innan man hinner säga Haram. Andra som kan bli föremål för förvar är de utlänningar som dömts till utvisning, men där man behöver mer tid att utreda härkomsten och ordna resehandlingar efter den avtjänade strafftiden.
SLUT! Frågor?