Analytisk filosofi

Allt jag skrev ar av Wittgenstein, som betraktas som en av den analytiska filosofins storsta genier. Jag beskrev varfor analytisk filosofi ar "logik med pretentioner" och du svarade inte med annat an att mina exempel ar omoderna - menar du alltsa att analytisk filosofi har forandrats sedan dess?

Det har debatterats mycket om vad analytisk filosofi egentligen är. Själv gillar jag mest den idén att det handlar om en metod snarare än om en viss teori. Metoden är att man försöker angripa problemen analytiskt och systematiskt snarare än semi-litterärt som Nietzsche gör i Zarathustra, t ex. Man använder sig gärna av hjälpmedel som logik och matematik men väldigt många analytisk-filosofiska texter innehåller inga logiska eller matematiska symboler alls.

Wittgenstein övergav själv dom idéer som han utvecklade i Tractatus och i övrigt finns det ingen som tror på dom eller på den logiska positivismen som utvecklades ur Tractatus. Idag är den analytiska filosofin mer heterogen än den var på den tiden, och det är svårt att beskriva den i korta drag. Men som sagt, det som utmärker den främst är metoden, inte vilka teorier som för tillfället är populära.

Själv är jag en analytisk-filosofisk patriot, men ingen chauvinist, så att säga. Jag anser att inom klassiska områden som metafysik, epistemologi och språkfilosofi så har dess angreppssätt mycket att erbjuda. Inom etiken och ännu mer inom frågor om "meningen med livet" har den analytiska filosofin dock varit mer av en besvikelse hittills. Det tänkande som passar bra inom den teoretiska filosofin passar mindre bra inom den praktiska. Det finns en tendens bland analytisk-filosofiska moralfilosofer att hellre anamma storslagna principer och projekt (utilitarismen är ett exempel på det) än mer rimliga idéer.

Jag kan acceptera det mesta av vad du skriver, men vilka problem ar det egentligen som den analytiska filosofin behandlar sa systematiskt som du vill havda? Den kontinentala filosofin - da syftar jag pa Kierkegaard och Nietzsche och inte vulgara clowner som Deleuze - kan beskrivas som en hogre form av litteratur och historia, och anser inte att den har ett sjalvandamal. Nar Nietzsche behandlar moral talar han om vad som kultiverar manniskan och driver honom hogre (samt vad som inte gor det). Nar Kierkegaard talar om Gud utgar han ifran manniskans relation till honom och vad som skapar forvtvivlan. Men nar den analytiska filosofin skriver om vad som ar moraliskt manipulerar den bara en serie antaganden, ex. de utilitaristiska. Jag anser att analytikerna med sina snusfornuftiga "ar ett skepp samma skepp om man byter ut alla delar" och "ar detta ont om det finns nagot som ar annu ondare" under 1900-talet bara har hjalpt till att forstora filosofin.

http://henriksundholm.wordpress.com/...kt-resonemang/

Bra fråga. Många menar, med viss rätt, att den analytiska filosofin inte behandlar dom problem som i folkmun benämns filosofiska. Istället analyserar man begrepp som frihet, makt, sanning, existens, kunskap, etc., undersöker vad ett gott skäl är, vad språklig mening är, etc. Enligt Russell är logiken, läran om vad ett gott argument är, kärnan i filosofin och jag är beredd att hålla med om att den analytiska filosofins kärna är just den.

Dina synpunkter är inte dumma men du borde sätta dig in lite mer i analytisk filosofi innan du dömer den helt.

Frågor om etik och meningen med livet diskuteras ibland av analytiska filosofer men alltförofta på ett rätt platt sätt och Nietzsche och Kierkegaard är definitivt mer läsvärda där än majoriteten av dom analytiska filosoferna. Visst, det kan beskrivas som en högre typ av litteratur, historia eller sociologi, medan den analytiska filosofin har mer gemensamt med matte och logik. Det är synd att dessa egentligen rätt olika ämnen sammanblandats.

Jo, antagligen. Någon du rekommenderar?

Där håller jag med dig helt och hållet.

Min favorit är Frege som jag har på min avatar. Han är lättläst för att va orginalverk. Hursomhelst kan det vara bättre att börja med nybörjarböcker. Surfa in på filosofiinstitutionernas hemsidor och läs vad dom har för böcker i grundkurserna, det kan va nåt.

Folke Tersmans "Fem filosofiska frågor" är annars ett bra exempel på vad analytisk filosofi är.