IPCC:s Utsläppsscenarier

IPCCs reservuppskattningar bygger på vad man kan kalla resurspyramiden. Med ny teknik och högre pris menar man att man ska få fram mycket mer resurser. Det ska exempelvis kunna gå att utvinna olja som tidigare inte varit möjlig att utvinna.

Se illustrationen här
http://www.mines.edu/academic/geolog...ants/fig04.jpg

Argumentationen för deras bild av situationen:
Så med ny teknik och högre pris kan man hitta mycket mer resurser. Kritikerna, dvs peakisterna, underskattar helt vad ny teknik och högre oljepris kan åstadkomma. För det finns ju enorma mängder resurser, dvs tillgångar som är geologiskt och fysiskt möjliga att utvinna vid sidan av reserverna, som enbart är de tillgångar som är tekniskt/geologiskt/ekonomiskt lönsamma att utvinna. Med högre pris och ny teknik kan alltså resurser omvandlas till reserver och därmed produceras.
Oljesanden i Kanada är ett lysande exempel på hur ny teknik kan skapa olja från något som tidigare var ointressant. Nordsjöns olja eller deep water-oil är andra exempel på hur teknik och högre priser gör det möjligt att utvinna olja där det tidigare inte varit möjligt.

Kommentarer på ovanstående från peakismen:
Problemet med ovanstående syn är bara att det inte har stämt tidigare i historien. Alla är rörande överens om att det finns mycket i resurserna.
Trots högre olje/gas/kolpriser har reserverna inte ökat markant eftersom resurser ytterst sällan konverterats till reserver och producerats.

Något som visas av de grafer jag bifogar. Trots att oljepriset stigit sedan 1960-talet och att 1970-talet kallades "the golden age of oil technology" (dvs införandet av directional drilling och 3D seismiska kartläggningar av oljereservoarer) så har man inte hittat mer olja.
All olja som någonsin hittats i deep water är fortfarande mycket mindre (runt 40 Gigabarrels) än världens största oljefält på land (Ghawar i Saudiarabien som innehåller 66-150 Gigabarrels beroende på uppskattning, den högsta är den officiella, den lägsta är baserad på vad som har läckt ut från interna rapporter).

De sista stora oljeregionerna, dvs sedimentära bassänger som kan innehålla olja, var North Slope (norra sidan av alaska), Nordsjön och Sibirien. Dessa hittades 1967, 1968 och 1970.

Är det här bara ett uttryck för att IPCC tagit sig vatten över huvudet med sina långtgående tvärvetenskapliga anspråk? Man verkar ju uteslutande vila sig på nån form av ny "klimatvetenskap", med en metodik som baseras på datorsimuleringar.

Tack för svaret, det var precis vad jag var intresserad av.

Du säger att deras syn inte stämmer överrens med vad som hänt historiskt då oljepriserna bliit högre, men är inte den kommande situationen unik? Oljan har ju tidigare inte varit i närheten av att inte kunna (oavsett pris) tillgodose marknadens behov? Om vi kommer till en punkt då det är "oil at any cost" kanske en teknikrevolution sker? Sen undrar jag hur långt in i framtiden vi kan sia om den tekniska utvecklingen? 10 år? Ja. 20 år? Nja. 50 år? Nej.

Troligen är det som du säger men just svårigheten i att förutsäga vad ny teknik kan göra komplicerar frågan.

Realizt: Jag vet inte om datorsimuleringarna är den största knäckfrågan. Det Quantilho kritiserar är ju vad man stoppar in i sina simuleringar. GIGO - Garbage in, garbage out. Givetvis går klimatmodellerna att kritisera men det finns ju inga alternativ till datorsimuleringar. Vill man kritisera IPCC bör man inte förkasta datorsimuleringar och bara säga att det är en omöjlig fråga att svara på. Då har man givit upp. Istället bör man konstruera sina egna modeller med sina egna indata och argumentera för att de ger en bättre beskrivning av verkligheten.

Det är en bra fråga. IPCC siar ju om att ny teknik ska revolutionera produktionen av fossila bränslen, men det är det enda området man har en kraftig teknikutveckling på i stort sett.

Ska man sia om vad tekniken kan tänkas åstadkomma så kan det ju bli hur svårt som helst. Se bara på internets kraftiga genomslag och effekt på samhället. Att försöka räkna på något scenario där något utvecklar kallfusion eller någon annan revolutionerande energikälla skulle ju vara intressant men inte speciellt konkret.

Vidare har vi haft en hel del oljekriser tidigare. Paradexemplet är ju 1971 och 1979-81 då OPEC stängde kranarna och världen drabbades av oljebrist. Då fasades villaoljan ut fort som fan från marknaden och mängder av kärnkraftverk byggdes för att minska oljeberoendet. Så något samhällsrevolutionerande kan onekligen hända vid peaken. Men framför allt är olja det som driver alla transporterna. 98% av all energi inom transportsektorn kommer från olja och det finns inte speciellt många vettiga ersättare som skulle kunna ta över. Inte ens en kombination av flera skulle kunna ersätta oljan speciellt fort.

Beträffande datorsimuleringarna så har du alldeles rätt. Det som IPCC borde göra är att lyssna på resursexperterna och använda världens resurstillgångar som begränsningar i modellerna. Idag är det bara skräp som de stoppar in. Det är alldeles för mycket indata som saknar koppling till verkligheten, Christian Azars arbeten är ju ett praktexempel på hur illa det kan bli. Han ser inga som helst orimligheter i att "Solar H2" växer med över 10% per år i över 40 års tid, trots att det energisystemet ska vara större än vad världens totala energiproduktion är idag. Jag vågar ju knappt spekulera kring infrastrukturproblemen och de brister på material eller produktionsflaskhalsar som borde tas med i modelleringen.

OK. Låt oss ta debatten till en annan nivå.

Följande frågor ställs nu.

1a. Hur mycket kol finns det att ta fram. Inte till dagens priser utan en rimlig sannolikhet att gräva fram, dvs antag att energipriset sticker långt över dagens. Hur mycket finns det om vi gräver fram varje gram kol i hela världen?

1b. Vad säger IPCC medelalternativ om kolförbrukningen?

2a,b. Samma som ovan fast olja.

3a,b. Samma som ovan fast gas.

Hur mycket alternativa (skifferolja och sandolja....konstiga-oljor) kovätekällor finns det idag.

Jag betar av kolet först.

1a) Det finns ungefär fyra gånger så mycket kol som idag i sådana fall (enligt BGRs senaste uppskattning) men antagligen är detta en överdriven siffra då mätningarna inte är speciellt noggranna (runt 6 km mellan borrhålen). Men kostnaden för detta kol kommer ju att vara enormt, runt 10 ggr dyrare. Idag bryter man kol i Tyskland på 1000 meters djup för en kostnad av runt 200 euro/ton, vilket är ungefär 300-400% mer än världsmarknadspriset på kol inklusive frakt&försäkring. Detta görs mest som en politisk åtgärd då det håller stora mängder gamla gruvarbetare sysselsatta. Eftersom merparten av detta extra kol ligger på stort djup eller i tunna skikt så stiger priset rejält.

Alltså ligger 75% av det geologiskt tillgängliga kolet på djup större än 1000 meter eller i skickt tunnare än 30 cm (men dessa tänkte jag strunta i då de inte är energimässigt meningsfulla att bryta på djup större än 100 meter). Världens djupaste gruva finns i Sydafrika och är 3,5 km djup. Trycket nere i gruvan är 920 atmosfärer och temperaturen närmare 70 grader så det krävs rätt extremt utrustning och mycket energi för att hålla klimatet passande för gruvarbetarna. Här ligger produktionskostnaderna på 1000 euro/ton eller mer.

Det är inte så stor sannolikhet att ny teknik kommer att kunna revolutionera kolbrytandet då det helt enkelt handlar om att skyffla upp stora mängder stenliknande material. Det går liksom inte att pumpa kol på något smidigt sätt som man kan göra med olja och gas.

Så man kan helt klart utvinna en hel del mer kol men detta blir väldigt dyrt och kommer att ha en ytterst stor effekt på priset på energin. Driftkostnaderna för koleldade verk utgörs till 70-80% av bränslekostnader. Jag har svårt att tänka mig att kol skulle vara attraktivt till detta pris, speciellt i jämförelse med kärnkraft och andra energiformer. Idag ligger kolpriset på runt 50 euro/ton och det ger ett elektricitetspris på 24 euro/MWh = 23 öre/kWh. Med tio gånger högre kolpris hamnar kostnaden för el på närmare 2 kronor/kWh och det är ingen intresserad av att betala då solkraft (den dyraste av alla energislag i dagsläget) ligger på runt 1 krona/kWh.

Här är lite spännande illustrationer av kostnadsfördelningarna.
http://www.world-nuclear.org/sym/200...m/tarjf4-h.htm

Energiåtgången för att utvinna kolet ökar också rejält på större djup. Brunkol är energimässigt oattraktivt att bryta från annat än dagbrott eller gruvor djupare än 300 meter eftersom man helt enkelt får ut för lite energi för att det ska gå runt annars. Det är ju rätt meningslöst att utvinna kol om man får ut mindre energi från förbränningen av det än vad det går åt att bryta det.

För att summera ovanstående så går det att utvinna allt kol som IPCC behöver om man bara vill, men det är inte realistiskt med tanke på kostnaden och den energiåtgång som krävs. Kol är helt enkelt för dyrt att utvinna på för stora djup och när det är billigare med solceller/förnyelsebara/kärnkraft än vad det är med kol så måste man ju vara riktigt jävla dum om man ska utvinna kolet ändå.

En tänkbar ersättare till kol vore ju torv, men torv är ju nästan lika kasst som biomassa i termer av energiinnehåll samt befinner sig alltid i myrmarker som gör det jobbigt att utvinna storskaligt och antagligen opopulärt. Torv har lågt energiinnehåll och är energimässigt ofördelaktigt att transportera långa sträckor. Världens torvområden ligger långt från de områden där städerna och energikonsumptionen sker. Visserligen kan man väl tänka sig att det går att smälla upp torveldade kraftverk ute på myrerna och sedan skicka bort elen, men det är mest bara opraktiskt och det finns mycket effektivare energilösningar. Vid sidan av torv finns det inte någon potentiell ersättare för kol.

1b. IPCCs referensscenarior, dvs A2-familjen, är den mest realistiska familjen och dessa använder mellan 3-4 ggr för mycket kol. Medelvärdet av alla IPCCs scenarios ligger på 2,5-3 ggr för mycket.

Ja, till "vilket pris som helst" så kan man väl framställa kolatomer en och en i laboratorier om man vill...

Jag förvånad att se att i illustrationen du länkat till så är nästan hälften av kolets produktionskostnad specificerad som "fuel costs". Med tilltagande bränslebrist så stiger ju denna andel. Med 10-dubblade bränslepriser allt annat lika så skulle samma mängd kol kosta 550 kr att utvinna och 500 eller ca 90% av dem skulle gå till "fuel costs". Detta i dagens "medelkolgruva", som jag förmodar att kostnadsfördelningen refererar till.

Men hur tusan kan naturgas kräva högre andel "fuel costs" än kol??? Naturgas kan ju transporteras i pipelines och stiger väl nästan av egen kraft upp ur borrhål? Inga gruvschackt behöver grävas och maskiner köras omkring i underjorden. Hur kan det stämma?

Till vilket pris som helst är inte realistiskt eftersom man bara kan gå till det pris som ligger lägre än konkurrerande energislag. Det är ju poänglöst med kolkraft om du får 100 gånger mer energi från med kärnkraft för samma kostnad.

Kostnaderna refererar till medelkolgruvor, alltså som det ser ut idag med priser kring 50 dollar/euro per ton. Ångturbinerna och själva kolhanteringsutrustningen lär ju ligga kvar i samma prisklass då den är oberoende av kolpriset. Så med ökade bränslekostnader så kommer allt mer och mer av driftkostnaderna att gå åt till inköp av kol.

Gasturbiner är så mycket billigare än ångturbiner och själva anläggningen kan byggas färdig på några månader. Utrustningen kring gasen är också mycket billig och allt rullar på enkelt via pipelines. Vidare behövs ingen avfallshantering eller askhantering, vilket sparar en hel del cash. Därför blir den procentuella andelen för bränslekostnaderna mycket större då allt annat är så billigt.

EDIT: Jag återkommer om olja/gas imorgon.

Tänkte be Quantilho om en graf.

Vet du om det finns färdiga sammanställningar över följande.

Tänk en graf med ett energipris (omräknat till dagens penningvärde ) på x-axeln och procent av IPCC's utsläppsuppskattning (mellan 0 och 900% ???) på y-axeln?
Det vill säga om vi tänker oss ett energipris på 2kr/kWh, hur stora utsläpp kommer vi då att kunna vänta oss. (Ett visst energipris kommer ju att leda till att en viss mängd kol/gas/olja blir värd att plocka fram.) Gör man samma sak för 4, 5, 6, 7... och 91 kronor kommer man att få en fin kurva.

Vet du om detta finns färdigt. Om inte så har du en fin artikel i någon tidskrift om du gör kurvan.

Väldigt intressant och tänkvärd kritik av IPCCs scenarier.

Dock har jag i bakhuvudet att en svensk forskare offentliggjorde ungefär likadana tankegångar och blev nedsablad omedelbart. Vet någon vem och vad jag tänker på?

Kan det vara Kjell Aleklett och hans debattartikel i DN för några månader sedan?

Så var det. Tack!