Arbetarklassfenomen?

De hatar nollåttor.

Helt klart! Det där verkar vara någonting som förenar de flesta "arbetare". Känns igen, både från "arbetarna" på min arbetsplats och de av mina vänner som är "arbetare". Vissa är värre än andra, naturligtvis.

Stämmer inte. Långt ifrån på alla iaf.

Arbetarklasspappor älskar att grilla. min står fan ute på verandan i helyhansen på vintern och grillar älgbiffar och på sommaren grillar han ta mig fan varje dag och då bara KÖTT.

Arbetarklassen AKA knegarna är otroligt bittra/missnöjda, det är det största kännetecknet.

Jag menar kolla bara på gammal hårdrockare

Det ligger något i det. En hel del, faktiskt. Den svenske arbetare är en utav världens mest bortskämda arbetare som trots sin knappa skolgång och bristfälliga ambition har möjlighet att skaffa sig radhus, v70 och sommarstuga. Familjen har grill, labrador och kanske en raggarbil som farsan pular med på helgerna. Ändå gnäller arbetaren så in i baljan på än det ena och än det andra. Kverulansen är den svenske arbetarens adelsmärke.

// Roger P.

Men finns arbetarklassen!? Det var arbetarna som gjorde revolution 1917.

Grannen mittemot har en stor villa, han är byggarbetare medan vår villa har tjänats ihop med tjänstemannalön. Så hur stor är skillnaden egentligen? Det känns lite konstigt att påstå att det finns en arbetarklass som står under den akademiska (mellan?) klassen rent ekonomiskt då mina vänner i gymnasieåldern kan få in pengar så de kan försörja sig medan någon som gått den akademiska vägen knappt har någon möjlighet till det. Dessutom tjänar ju en svetsare (arbetare?) lika mycket under en livstid som en läkare (som också arbetar, för att anmärka lite på det störande begreppet).

Nej som ni ser ställer jag mig kritisk till begreppet arbetarklass, men jag tror det finns folk som beter sig på ett visst sätt för att kulturen är sådan inom yrken som betraktas som "arbeten", det vill säga sådana yrken där kroppen är verktyget och inte pennan.

Det var mina femtio öre det.

Det finns många som leker arbetarklass, ofta vänstersossar eller motsvarnde politisk uppfattning(V eller MP).

'Jodå, farfar han var ju i hamnen och bodde i ett vindpinat ruckel med skethus på svalen och morsan var sömmerska så jag kommer från arbetarklassen. Jag har ju sommarjobbat på såväl Volvo som Kulan så jag vet hur det är'

Ungefär denna självbild har de när de 'jobbar' inom teater eller något genusrelaterat och bor i BR i stadens dyrare delar, i ett etniskt svenskt område. Grannarna är musiker, lärare, skribenter osv. Dessa personer skulle aldrig någonsin klara av ett arbetaryrke, eftersom de är fysiskt och mentalt tämligen svaga.

Den vanlige arbetaren, som jobbar på en fabrik, bygge etc. har föga gemensamt med lekarbetaren.

Spel på V75 är väl snarare ett underklass-/WT-fenomen än något specifikt för "arbetarklassen".

Att, stinkandes av bakfylla, billig parfym och cigarettfimp, stå i kö på Konsum en tisdag förmiddag för att lämna in en Dagens Dubbel-kupong luktar bottenskrap lång väg.

Nu går vi lite OT. De ekonomiska skillnaderna kan förvisso vara små men akademiker har som bekant betydligt mycket mer inflytande i samhället. Akademiker undervisar våra barn, skriver tidningarna vi läser och så vidare. Fast de är ju lönearbetare de också, bara ett mer privilegierat skikt av arbetarklassen. Min poäng är att det inte alltid är saldot som avgör vilken klass eller vilket skikt man tillhör.

Åter till stereotyperna:
Knegare har flanellskjorta, snusar lössnus och dricker Explorer.

/Helt "vanlig" arbetare.

Intressanta inlägg, Gammal Hårdrockare. Helt rätt, mina observationer grundar sig på 60+ i landsorten. Det är som du säger väldigt enkelt att särskilja arbetarklass från wt; till exempel synen på arbete: något man gör (ibland med stolthet) vs något man till varje pris undviker och istället lever på andra via bidrag. Medelklass och arbetarklass är mycket svårare att skilja åt, och frågan är som sagt om hur stor skillnaderna egentligen är.

Något som vi inte har tagit upp ännu är språket. I det radhusområde jag bor kan man ganska lätt skilja mellan de som har arbetaryrken och akademikerna, baserat på hur man pratar och vilka ord man väljer. Här hör man väldigt sällan en akademiker säga saker som "jorå närå såatt'e föfan" i början på var och varannan mening, medan hantverkarna säger sådant. Naturligtvis finns det enskilda undantag, men överlag verkar det stämma ganska bra. Det handlar alltså om en subkulturell skillnad snarare om inkomst eller val av bostadsform/-ort (eftersom alla bor i samma radhusområde).

För övrigt är det skillnad på att vara arbetare och att vara medlem av arbetarklassen. Man kan mycket väl vara arbetare och överklass (en adlig och rik mellanchef på Ericsson, till exempel). Man kan också vara kapitalist och arbetarklass. Klasstillhörighet är något annat än hur man tjänar sina pengar och hur mycket pengar man tjänar.

Lunchen på arbetsplatsen avslutas med att alfahannen i gruppen slänger in lössnus i munnen (givetvis utan att baka) och muttrar "Nä, nu djävlar gubbar kan vi det här!" varpå alla reser sig och går. Samma ritual varenda jävla dag, år ut och år in.

Detta utspelar sig i en byggbarack mellan klockan 08.30 och 10.30. Följaktligen är det även arbetarklass att tidigarelägga middagen till 15.30-16.00.