Jonny "Puma" Höglin

skvaller om han den fd nassen som numera åker runt och föreläser och är så ångerfull.

Matteus evangelium kapitel 7, vers 7.

Lite om Johnny Höglin
http://www.flashback.org/showthread.php?t=413978

Va fan, jag vill ha skvaller om kändisar! Vem är han?! Låter mer som om du inte gillar killen och vill köra lite förtal på ett forum som många läser.

Mer känd än dom flesta här. En Sk nasse som inte ens var nasse utan hade inga vänner och anslöt sig till nassarna. Sen åker han runt på våra skattepengar o föreläser

Du måste rensa lite för att motta svar fick jag meddelande om. Kom mitt svar automatiskt eller måste jag göra om...?
.

Han är uppväxt i en missbruksfamilj, började hänga med blattarna och engagerade sig i NFG(vilket för honom innebar att man spöade de som slogs på stan) sen blev han nazi och sen pappa, god demokrat och föreläsare.

Såhär lät det på den gamla onda tiden iaf


Sanningens Lördag /skribent: Johnny Puma, NSF

--------------------------------------------------------------------------------

Läs denna insändare av Eskilstunas naziledare Johnny Puma. Den är KUL!

Handlar om hur han delar ut flygblad med några kamrater, får spö av
afa, blir övergiven av sina nazipolare, och sist men inte minst tagen av
snuten.

Det är skitkul att läsa Pumans insändare. Han kämpar hårt för att uttrycka
sig korrekt och verka intelligent men har inte greppat saker som
meningsbyggnad, grammatik, styckeindelning och upplägg för fem öre. Styckeindelningen har jag personligen fixat för att ni ska orka mala igenom skiten.

MVH,,,
----------

Sanningens Lördag!

Lördagen den 10 mars arrangerades en massiv propagandaoffensiv i Stockholm ang. mordet på Daniel Wretström, och de s.k. "straff" (läs: skämt) förövarna fick. Vi anlände till den bestämda mötesplatsen vid cirka 11.30-12.00 snåret och inväntade instruktioner och delades därefter in i smågrupper som skulle dela ut i olika förorter, och vi tilldelades en av de rödaste förorterna i Stockholm vid namn Medborgarplatsen.

Jag vart tilldelad att leda gruppen vid Medborgarplatsen efter att ha hämtat de välformulerade flygbladen, drygt 2000 st. som skulle spridas. Vi klev på tunnelbanan och åkte dit. Väl framme så skaffade vi oss plastkassar och portionerade ut flygbladentill gruppmedlemmarna så att de hade. Samt skaffade oss en översyn av hur Medborgarplatsen såg ut och gemensamt letade vi strategiska platser att placera ut oss på där det rörde sig mycket folk. Jag och kamrat Jens placerade ut oss vid en plats som hette Saluhallen där det kom mycket folk ut och in, och började dela ut. Vi hade även medlemmar som rörde sig runt på torget där vi befann oss.

forts...
Flygbladen gick som smör i solsken och vi fick mycket beröm från alla svenskar som fick flygbladen. Jag beordrade 3 olika målgrupper som medlemmarna i min grupp skulle dela ut till. Det var skolungdomar, pensionärer, och barnfamiljer, samt. att jag ville att det skulle delas ut på bilar genom att klämma fast bladen i vindrutetorkarna.

Flygbladen och beröm för vårt engagemang i och med detta avlöste varandra i en rasande takt. Mest berörd blev jag av en gammal man som kom fram till mig och sa att han gav oss sitt 110 %-iga stöd för folk och land. Varför jag blev så berörd var nämligen att den gamle mannen sade med gråten i halsen samtidigt som han tog min hand hårt och sade: "Tack för att du gör detta för oss".Jag glömmer nog aldrig den gamle mannens sorgsna syn när han sakta lunkade därifrån.

Nåväl, efter cirka 1 ½ timme så var det dags för den första
incidenten. 2 medlemmar kom till mig i en rask takt och sade att rödingar
hade fotat dom där de stod och delade ut flygblad. Jag sade att de fick
hålla sig inom min och andra medlemmars synhåll efter det. Vi var ju trots
allt på Medborgarplatsen. Efter cirka en halvtimme så var det dags igen! 2
medlemmar kom springandes och sade att AFA hade hotat dom och rivit deras propaganda i bitar. Jag sade åt dom samma sak att de skulle hålla sig med oss andra på torget, dock ej så tätt intill utan fortsätta dela ut. Sedan fick vi syn på en av de som deltog i den senare incidenten, varav jag gick fram till honom. Efter ett kort munhugg med detta avskum som gjorde ett par tafatta försök att spela hotfull mot oss så avlägsnade han sig från platsenoch sade med bruten svenska att det är vi som avgör hur det kommer sluta.

Lugn, kära läsare, jag kommer till det också. Spridningen fortsatte, men nu började våra motståndare att mobilisera sig. De samlades i smågrupper, utspridda vid en korvkiosk vid nederdelen av torget där både vi och våra motståndare befann oss, dock vid olika delar. Jag återgick till min position, samtidigt som jag hade alla medlemmar inom synhåll och fortsatte dela ut. Sedan så hörde jag kraftig ordväxling och vände min blick, och fick därefter bevittna den ljuva synen av hur en av oss slog ett påtänt AFA-luder till backen med full kraft. Dock så tog hennes påtända väninna (som såg ut som ett enkronas-luder) som också garanterat var påtänd av narkotika större delen av medlemmens flygblad och rev de itu.

Jag hade fått instruktioner tidigare att jag skull ringa Skanstullsgruppen eftersom det låg bara en T-banestation från där vi befann oss om det skulle "hetta till", vilket också skedde. Den gruppen kom efter cirka 20 minuter och nu var vi 19 man på plats. Nu delades flygbladen ut snabbare i en rask takt allt eftersom rödingarna började flockas på allvar. En smärre incident inträffade också då tidigare nämnda AFA-luder gick till attack mot en av våra kvinnliga medlemmar, dock utan framgång skall nämnas.

Polisen närvarade även dom med en piketbuss efter en stund. Jag började köra en s.k. flygande utdelning av blad vilket innebar att jag gick slumpmässigt runt och delade ut mina få blad jag hade kvar.

Då jag hade med stor framgång delat ut mina blad så skulle jag återgå till mina kamrater då jag hörde en röst som skrek: "Puma, din jävla nassetönt", varav jag vände mig om och såg 3 rödingar närma sig mig. Det försökte bete sig hotfullt mot mig, men ska sanningen fram så äcklade dessa syltrebeller mig bara när de tilltalade mig. Den som förde talan var en röding som var rätt grovt byggd och lång, men som
såg ut som om han var på gränsen till utvecklingsstörd, och hans blotta
närvaro gav mig kväljningar. Hans 2 kompisar försökte säga nåt obegripligt, men jag lyckades uppfatta ordet "nassejävel" i alla fall.

Meningen med dessa låglivs urvattnade, imbecilla munhugg var att de skulle avleda uppmärksamheten från det store AFA-mongot, som senare försökte riva bladen ur handen på mig utan att lyckas och gav upp efter jag förklarade att jag skulle utöva extremt våld mot honom och hans 2 kompisar och hoppasamtliga i huvudet om han försökte igen. Det slutade med att de 3 råttorna försökte vara hotfulla in i det sista när de gick därifrån. Det enda de gav mig var att jag drog på smilbanden när jag återvände till mina kamrater.

Efter ännu en stunds utdelning så ringde jag upp den ansvarige för hela
Sthlms-aktionen och förklarade läget och han svarade med att de var på väg dit så fort de kunde. Vi fortsatte dela ut, tills en medlem kom fram till
mig och sade att vi skulle möta ansvarige vid en T-banestation på ett café.

Jag och cirka 10 kamrater gick ner för att möta upp våra vänner.
När vi gick neråt mot huvudgatan så kom det cirka 35-40 rödingar
marscherandes mot oss, och nu var en kollision oundviklig! Jag gick näst
sist i vårt led så det var jag som mötte de första råttorna i deras led när
vi gick framåt, men jag försökte inte att bry mig in i det sista, utan gav 2
flygblad till 2 äldre damer som stod vid övergångsstället där våra led
möttes mitt framför deras ögon. Nu hettade det till ordentligt, en av våra
medlemmar fick ett slag eller en knuff, jag såg ej så noga då jag hade fullt
upp med de andra som började tjafsa med mig om mina blad jag hade och delade ut. Jag slet medlemmen därifrån så han hamnade bakom mig. Gissa vem som skulle föreställa en av deras "frontsoldater" i denna röda pöbel? Tidigare nämnda halvmongoloid som försökte slita bladen av mig. Skrattretande, faktiskt.

Sedan kom det fram en AFA-hora till mig och ville ha ett blad av mig, och
jag gav henne ett, men har nu insett att jag kastade pärlor för svin. Sedan
bad kräket om alla mina flygblad varav jag bad henne dra åt skogen. Då
började knuffarna och de kraftiga ordhuggen, och mitt tålamod tog slut och min tanke var "Bära eller brista", och tog närmsta råtta som tidigare hade knuffat/slagit till min kamrat, och gav honom ett hårt knytnävsslag i
ansiktet. Då började sparkarna och knuffarna hagla över mig, sparkarna
träffade dock bara mina ben, såsom äldre kärringar sparkade oförskämda
karlar på benen i gamla svartvita filmer, men å andra sidan så är AFA är
inte kända för att slåss bättre än gamla kärringar. Jag slet tag i ludret
som tidigare hade försökt få mina flygblad varav hon fick sin del av kakan
också, dvs. en smäll mitt i ansiktet.

Sedan riktade sig min hatiska blick mot mega-mongot, och jag försökte ge
honom en grym pungspark, men fick bara in en halvträff på honom. Sedan så kände jag hur det sved till i högra sidan av ansiktet. Då hade en råtta med en plastkasse med ett tungt föremål i slagit till mig i ansiktet rätt hårt, utan sitt önskvärda resultat. Tilläggas skall också att jag fick ducka för flaskor som slängdes mot mig och andra olika föremål. Då kom tanken: "Var är mina kamrater?", och jag slängde en snabb blick över axeln, och det visade sig att jag stod helt ensam mot pöbeln. Jag höll stånd så gott det gick med all kraft jag hade, och jag hade släppt lös mitt eviga hat mot dessa och jag sparkade och slog allt jag såg med full kraft, samtidigt som tanken på att jag stod ensam äcklade mig så enormt! Min s.k. back-up stod cirka 15-20 meter därifrån och glodde på kaoset som hade uppstått. Såna usliga ynkryggar äcklar mig!

Men jag glömmer aldrig. Jag hade aldrig behövt få den där kassen i ansiktet om de nationella kamraterna hade backat mig såsom de borde, liksom jag skulle backat dom utan ens en millisekund av tvekan. Hoppas att ni som känner er träffade av dessa meningar och var med i den skara som ej backade upp mig, skäms likt hundar!

Efter ännu en stunds tumult så gav råttorna upp och backade och börja sjunga sina imbecilla ramsor istället för att försöka lyncha mig såsom var meningen från början. Strax efter så såg jag min kamrat hoppa rätt in i pöbeln med full kraft samtidigt som han slog vilt omkring sig i samma sekund som en polisbil bromsade in med skrikande däck. Han föll till backen av någon anledning och jag såg råttor som närmade sig likt gamar
kring ett kadaver, för att skada honom genom att högst troligtvis sparka
honom i huvudet när han låg. 2 poliser kastade sig över honom, och jag blev gripen av 2 andra poliser då jag skulle springa fram till hans undsättning mot råttorna.

Mycket lyckat för polisens del eftersom jag råkade snubbla över min kamrats ben i exakt samma ögonblick. Behöver jag nämna att den blåklädde judemarionetten knäade mig hårt i ryggen när jag låg på backen? Efter ett tag så reste de på mig och jag visiterades samtidigt som jag hade händerna på polisbilstaket, och jag stod och hånflinade mot den röda pöbeln och de skrek ut sitt hat mot mig/oss. Under färden så beslöts att jag skulle arresteras och låsas in eftersom jag hade betett mig "våldsamt och hotfullt" på platsen enligt polisen, vilket är en lögn då jag endast värjde mig mig mot rödingarna. Jag omhändertogs enligt §13 (störande av allmänna ordningen) och fördes till stationen för att låsas in.

forts

När jag satt vid arrestvakten och skulle klä av mig samt. ta av mig klocka,
ringar, tömma fickorna, etc. så kom det 2 andra poliser in med min kamrat i bojor, och han log åt mig och hälsade och jag gjorde detsamma. Då vart det ett jädrans liv därinne, de kastade min kamrat ner på golvet samtidigt som de dunkade hans huvud hårt i golvet så det ekade! Jag bad poliserna att de skulle ta det lugnt med honom varav en av deras kollegor närmade sig mig och väste likt en billig kopia av Clint Eastwood att jag skulle vara tyst för mitt eget bästa och min kamrats bästa, och att jag skulle kanalisera min rädsla på ett annat vis än att snacka skit enligt honom, och jag försökte förklara lugnt och bestämt att jag ej var rädd för honom eller hans kolleger, då muttrade han nåt och gick därifrån.

Jag låstes in i en cell som var så tyst och kall så att man hörde sin egen andning, och under hela den tiden i cellen så tänkte jag på min flickvän Petra, och om hon var orolig, hur mycket jag saknade henne och hur mycket jag älskade henne. Man har gott om tid för sina egna tankar när man hamnar i en sådan cell. Må dessa blåklädda kräk drabbas av ett öde á la Malexander! Senare släpptes jag ur arresten efter drygt två timmar och ringde efter mina kamrater om upphämtning. Jag mötte upp dom senare och så begav vi oss mot bilarna och åkte hemåt.

Sanna mina ord, kamrater: Vår kamp för rättvisa, folk och land och frihet
från sionistförtrycket går vidare! Vi kommer aldrig ge upp!
Hell NSF, Sveriges Framtid!
Skribent: Johnny Puma

Vilken jävla clown.....

Haha, vilken jävla lirare! Var det inte efter den här incidenten han hoppade av naziströrelsen?

Jag blir fan rädd
jag har ungar på stan, och så springer såna här galningar lösa.
Nä vi måste styra upp psykvården.

sicka jävla dårar de finns....