Citat:
Ursprungligen postat av gummiankafb
Så vanligt vet jag inte om det är, hur många fall kan du räkna upp? Även här ser vi ju en ganska tydlig trend, att den som gör mest väsen faktiskt visar sig vara den skyldiga.
Jag påstår inte att det är vanligt, utan att det inte är ovanligt. Det finns en hel del inom genren "true crime". Ett par som jag kan säga komma på direkt, som är skrivna av mördade barns föräldrar, är
Farväl, älskade Holly, skriven av hennes far, Kevin Wells (Storbritannien), samt
The Death of Innocence av John Ramsey (USA), behandlar mordet på JonBenét Ramsey. Ett exempel i Sverige är Emma Jangestigs bok, som jag inte vet titeln på.
Är du intresserad kan jag PM:a dig en litteraturlista, sedan jag gått igenom bokhyllorna.
Jag har för mig att L GW Persson sagt något liknande, som du påstår i din sista mening. Men - återigen - det finns många fall där föräldrar gör mycket "väsen" av sig, och som själva inte har med sina barns död att göra. Det är bäst att jag ger exempel på en gång. Du har t ex mördade Polly Klaas far, Marc, som startat
KlaasKids Foundation, och som efter dotterns mord jobbar med att hjälpa kidnappade barns föräldrar. Ett annat fall är modern till försvunna Morgan Nick, som startat
The Morgan Nick Foundation och engagerar sig för försvunna barn. Båda exemplen är från USA. Det finns många, många fler exempel.