Citat:
Kylskåpet är inget stilbrott utan ett brott mot genren. Det hade passat bättre i en superhjältefilm, typ "Wolverine". Precis som i Bond behöver actionscenerna vara någorlunda realistiska för att det ska vara intressant, annars upphör ju all spänning. Före CGI behövde man hålla sig till vad stuntmän kan utföra. Visst, även de tidigare Indy-filmerna har en del tveksamma saker, men helheten gick ändå att köpa med behållning.
Utomjordingarna är också ett brott mot genren då det övernaturliga i de tidiga Indy-filmerna var av religiös karaktär och inte interstellär. Fast om resten av filmen varit ok så hade det kanske funkat ändå. Nu blev det mest ett surt körsbär på en gräll tårta där grädden smakar surströmming.
Gillar dock några enskilda scener, men till skillnad från Hobbit-soppan där man utifrån den enorma mängden material skulle kunna klippa ihop en riktigt bra fan-edit, blir detta svårt med "Kristallskallen". Själva andan tycks vara att Team Indy sparkar mer stjärt än Captain America.
Utomjordingarna är också ett brott mot genren då det övernaturliga i de tidiga Indy-filmerna var av religiös karaktär och inte interstellär. Fast om resten av filmen varit ok så hade det kanske funkat ändå. Nu blev det mest ett surt körsbär på en gräll tårta där grädden smakar surströmming.
Gillar dock några enskilda scener, men till skillnad från Hobbit-soppan där man utifrån den enorma mängden material skulle kunna klippa ihop en riktigt bra fan-edit, blir detta svårt med "Kristallskallen". Själva andan tycks vara att Team Indy sparkar mer stjärt än Captain America.
Citat:
Stil och genre är inte dikotomiskt separata här utan snarare intimt förenade. Indiana Jones är också tvärtemot ditt påstående en sorts superhjälte. Hans superhjälteattribut är exempelvis en magisk piska. Det finns heller inga utomjordingar i denna film utan extradimensionella entiteter vilka verkar på ett paranormalt plan direkt synonymt med förbundsarken och Shivas stenar i de tidigare filmerna. Handlingens progression är också densamma där de paranormala krafterna i slutet intervenerar mot ondskan och låter Indiana Jones med närmaste undkomma med ett ödmjukt leende och en insikt om att människan förvisso är speciell men också en liten spelare i ett stort och mystiskt kosmos.
Jovisst! Indy, Bond, Bourne och alla liknande är förstås inga vanliga människor, utan extremt stryktåliga och uthålliga, samt med en stor verktygslåda när det gäller att improvisera fram halsbrytande lösningar på livsfarliga situationer. Fast mest spännande och berörande blir det väl ändå när actionmomenten ligger inom rimlighetens ram. Sådant som en människokropp möjligen kan utföra.
När det blir för mycket CGI stjärtflyger Bond ikapp flygplan och indy åker rymdraket i ett kylskåp. Borderline superhjälte i det nedersta skiktet, ok, men de är likväl inga Hulkar eller Stålmän.
Håller med om avslutningen, att den känslomässigt är i linje med de tidigare tre filmerna. Fast när skeppet dyker upp tänker man nog mer på ett UFO än något med kopplingar till religionen. Tror absolut att helheten hade funkat om man nöjt sig med ett litet vattenfall, skippat Tarzan-övningen samt låtit kylskåpsfärden ske nedför en brant backe i utkanten av testområdet, o.s.v. Less is more!
Nu får vi se hur det går med "Indy 5". Ford har, sin vana trogen, skadat sig i början på en inspelning.
