Citat:
Ursprungligen postat av Relay
Såg på nyheterna idag att kvinnor som ansett sig diskriminerade på grund av att platser dom sökte till var vikta för män, fått skadestånd från staten på 75 000 kronor var. Grunden var enbart för att dom ansåg sig vara diskriminerade?
Örebro universitet dit kvinnorna hade sökt förklarade att dom ville ha en jämn könsfördelning och funderar på att överklaga domen. Jag tycker Universitetets förklaring var rimlig från det jag hörde i nyhetsinslaget. Min fråga är nu om inte jämställdheten och den konstlade kvoteringen gått för långt. Är det bara kvinnor idag som kan hävda att dom är diskriminerade?
Läs mer om bakgrunden till tråden här
Tydligen är det så..
Diskrimineringslagen är könsneutralt skriven och skall användas av bägge könen när det handlar om diskriminering av "kön". Fast när man ser hur det hanteras i praktiken så är det lättare för kvinnor att få fällande domar och få rätt i sak än män..
Jag anser ju att det skall vara rätt man/kvinna på rätt plats kompetens och erfarenhet är för mig viktigare än vad personen har mellan benen. Så i grund och botten anser jag att kvotering är fel.
Dock om någon arbetsgivare (oavvsätt yrke) på eget bevåg (frivilligt) vill föra "positiv särbehandling" för att få jämnare könsfördelning så skall de få lov att göra detta. Och då får kvinnor acceptera att det kan bli bortvalda om de är underskott på män innom ett område. Det var ju feministerna själva som drev egenom detta med att det skall vara tillåtet med "positiv särbehandling" för att få jämnare könsfördelning på olika jobb, och då får man ta konsekvenserna av det att det ibland kan bli kvinnor som blir bortvalda för att det är underskott på män på några områden..
Jag har undrat många gånger om det är verklien jämtsälldhet det skall kämpas för, känns mer som om det kämpas för att få matriaki i stället för patriaki.