Vad göra åt lönedumpning?

Enligt någon av liberalernas knasteorier förmodas arbetssäljare och arbetsköpare frivilligt överenskomma om lön och arbetsvillkor i avtal, som de vore jämlikar i ett sådant inbördes förhållande. Problemet är att arbetssäljaren inte tillåter den jämvikten då han förbehåller sig rätten att leda och fördela arbetet samt att fritt antaga och avsäga arbetsköparen.

Arbetssäljaren är i grunden genuint ointresserad av ett avtalat förhållande med arbetsköparen, då han på rationella grunder har profit att vinna på ett oreglerat mellanhavande. Lönekartellen är därför fullt legitim utifrån den ojämvikt som outsagt råder mellan arbetes parter.

Med utgångspunkt av trådstartarens frågeställning - Vad göra åt lönedumpning?, menar jag att endast ett kraftfullt verktyg är möjligt, libertarianskt samhälle eller ej, - det är att upprätthålla en lönekartell genom ett avtalsförfarande.

Nu tror jag visserligen att även arbetssäljaren har mycket att vinna på ett avtal med en anställd.

Dock så kommer ju anställningar i ett liberalt samhälle snarare vara mer likt konsultverksamhet än ren anställning i den form vi ser idag, dvs det är troligt att alla anställningar hanteras som köp av en tjänst, antingen på tids- eller produktivitetsbasis.

Men visst, vill anställda gå ihop i en lönekartell så visst får dom det, och det står ju i så fall arbetsgivaren fritt att förhandla med dessa i grupp om så önskas. Det är ju dock lika fritt att stå utanför detta om man så önskar. Man får göra som man själv tycker är bäst helt enkelt sålänge man inte tvingar någon annan till det.

så att arbetsgivarens frihet att välja sin arbetskraft och bestämma lönerna motsvaras av löntagarens rätt att välja det jobb som passar honom bäst.

Åh nej, inte en till.

Men det har ju inte varit någon här på flera månader

Bra Let's keep it that way.

Vafan? Har det diskuterats immaterialrätt på FB utan att jag kommer ihåg att jag deltagit?

Gör en tråd fort!

men är en svältlön i sverige en svältlön i Lettland?

Därför att det finns ett genuint problem med att immateriella varor
kan kopieras och konsumeras utan ersättning för tillverkaren.

Eftersom efterfrågan är extremt stor, samtidigt som tillgången inte kan
upprätthållas utan att folk betalar, så ställer det hela den kommerciella
delen av den immateriella världen på pottan.

Företagen, i desperation, kommer att inskränka och försvåra användandet
för att minska/omöjliggöra kopieringen, väsentligen värre än vad som ens
planeras nu. Om du ogillar Itunes DRM så har du ingen glad tid framför dig.

Inte ens detta kommer att hjälpa, om nu inte något mirakel-DRM uppfinnes,
och folk kommer bli lacka och försöka extra hårt att kopiera bara för att.

I slutändan kommer produktionen försvagas, om inte i det väsentligaste
helt avta.. det kommerciella intresset slutar att infinna sig.
Vad fan gör vi då?

Visst, vi kan ha indieungar som gör skitfilmer för skojs skull,
men vem fan vill titta på det tramset?

Immateriella varor ger oss ett problem som inte kan lösas med
lag och moral som dikterats efter materiella varor.
Att i dagsläget sluta avlöna den extremt stora gruppen av yrkeskategorier
som helt eller delvis producerar immateriellt gods är i högsta grad ett
liberalt dilemma, och hursomhelst en huvudbry utan dess like för
samhället oavsett vem som styr.

/Per

Problemet ligger i att vissa tror att de får bestämma över andras egendom.

Vad korkad jag framstod av ditt inlägg..
Aja, sånt får man ta!
Hellre dum än flum som jag brukar säga!

Du anser alltså att staten, med våld, ska skydda ett visst artificiellt monopol och följden av det - affärsideér som bygger på försäljning av små plastskivor?
Särskilt vad gäller musikindustrin är det helt uppenbart att de helt enkelt inte behövs längre - idag går det alldeles utmärkt att med små medel producera, marknadsföra och sprida musik.
Just nu sitter jag t.ex. och lyssnar på laglig musik från en artist jag aldrig hittat utan fildelning, och som jag även sett live tack vare detta.

Det vi däremot inte kommer se är dagens syntetiska topplisteartister.

För film är läget lite mer komplicerat på grund av de oerhörda produktionskostnaderna, men där har vi å andra sidan biografintäkterna (se på de senaste storfilmernas box office performance...). Vad gäller smalare film så borde det mycket väl vara möjligt att finansiera dem genom att samla ihop donationer. Allt från privatpersoner som vill se just den filmen skapas, till företag och organisationer som vill ha goodwill och sponsorutrymme.

Dessutom ska man inte glömma att det faktiskt kommer finnas en marknad för betal/reklamfinansierad nerladdning av DRM-fritt material i känd kvalitet från den ursprungliga källan, eftersom folk garanterat hade föredragit detta versus att jaga torrents av okänd kvalitet och med ofta låg nerladdningshastighet på diverse suspekta fildelningssidor.


För att återgå OnT: Precis lika mycket ska göras åt lönedumpning som det hade gjorts åt att en ny korvgubbe etablerar sig i stan och säljer kokt med bröd för 5kr istället för den gamla korvgubbens 10kr. Ingenting, med andra ord. I längden tjänar alla på fri konkurrens gällande varor och tjänster/arbetskraft.
Några maffiaorganisationer som "tar fajjjten" leder i längden till minskad konkurrenskraft och stagnation i välståndsutvecklingen.