Matematiken man glömmer efter inaktivitet

Jag söker lite information om "kunskapssönderfall", närmare bestämt era erfarenheter att ta upp matematik efter en längre periods inaktivitet. Hur mycket hade ni glömt? Hur lång tid tog det att reptera tillbaka kunskaperna? Kan man ö.h.t. säga att man lärt sig något ordentligt om man glömmer bort det efter ett tag?.

Kan ta mitt eget exempel: Tog mig igenom gymnasiet med högsta betyg i alla mattekurser. Jobbade sedan några år. När jag sedan började studera på universitetet hade jag glömt bort nästan all gymnasiematte, förutom koncepten. Sommaren innan jag började studera fick jag ägna flera timmar varje dag i en månad att härleda fram alla regler och identiteter som man förväntade sig kunna utantill. (Det var skittråkigt).

Berätta er historia.

Jag fick G i matte A på gymnasiet, nöjde mig med det..

Plockade upp Matte C efter drygt tre års uppehåll. Gick utmärkt, hade G i Matte B, hade kanske kunnat klämma mig upp till ett VG om jag inte varit så förbannat skoltrött.

Jag hade inget uppehåll mellan gymnasiet och universitetet. Och inte heller sedan jag slutade plugga har jag avhållit mig från matematik. Det är ett stort intresse och jag har hjälpt folk här på FB, på andra forum samt på andra sätt. Så kunskaperna har hållits vid någorlunda liv - i vissa fall stärkts, i andra fall bleknat.

Glömmer på nolltid.

Hade ett års uppehåll (värnplikt) innan jag började plugga på högskolan. När jag repeterade under sommaren innan studiestarten märkte jag direkt hur otroligt mycket som försvunnit på bara ett år. Jag hade ju dessutom problemet att jag kom in på efteranmälan bara fyra dagar innan studiestarten vilket således gav mig endast fyra dagar att lära mig allt som behövde kunnas. Blev ganska hektiskt under de dagarna och de första veckorna i skolan, men det gick vägen. Så, allt som allt tog det väl ungefär fyra stressiga veckor att ta igen tre års mattestudier på gymnasienivå (Matte A till E).

När det gäller utantillkunskaper som ingick i envariabelsanalys (standardderivator, standardprimitiver, osv) som jag kunde rabbla i sömnen för ungefär ett år sedan har jag glömt i stort sett allt (trodde jag skulle kunna dem för all framtid ).

Samma som ovanstående gäller för alla andra mattekurser jag haft. Minns bara grundstenarna. En vacker dag har jag nog glömt de också.

Edit: Wohoo!! 1000 inlägg!

Brukar komma ihåg det mesta, men fick hjärnstillestånd när jag skulle räkna ut nått i stil med arg(5s+3/(5s^2 + 3s + 6)), då fick man gräva långt bak i tiden..

man glömmer saker ja men har man en gång lärt sig det så är det inte svårt att komma på hur man ska göra. man slipper iallafall hela grejen med att lära sig ett nytt koncept och dylikt utan det blir bara att leta upp rätt formel o sen vet man hur man ska använda den.

Handen på hjärtat; Hur många kommer ihåg hur man använder liggande stolen?

Precis som du säger så kommer man oftast ihåg konceptet, även om man inte kommer ihåg några stringenta härledningar av dem.

Den stora skillnaden som jag kan se är att man tappar lite av sitt matematiska "självförtroende" och naturlighet. Matematik, precis som allt annat, är någonting man vänjer sig vid. Om man deriverar för första gången på tre fyra år är det klart att det går långsammare, men det kommer ju tillbaka efter ett tag, det också.

Bra att du tog upp! Det är det enda jag aldrig lärde mig av grundskolematten, och jag har fortfarande enorma problem med division och bråk. Det känns lite pinsamt när man kommit över 20-årsåldern. Någon som kan förklara med någon pedagogisk bild?

Kolla upp polynomialdivision. Detta utförs ofta med liggande stol och är lite tydligare, då man jobbar med symboler (alltså variabler såsom a, b, c) istället för siffror.

Jag använder den då och då. Tycker att det ofta är jobbigare att leta reda på räknedosan än att räkna ut på papper. Kan även beräkna kvadratrötter på liknande sätt, och en gång i tiden kunde jag räkna kubikrötter på motsvarande sätt.