__________________
Senast redigerad av WilleGarvin 2026-09-14 kl. 21:56.
Senast redigerad av WilleGarvin 2026-09-14 kl. 21:56.
Citat:
”Dome 13,000 feet high” syftar på en kupolformad höjd i Antarktis is, inte på någon atmosfärisk eller himmelsk kupol
Det finns helt klart en intressant tidslinje här.
Januari 1956: Amerikanska militärplan spanar över outforskade delar av Antarktis och rapporterar om en "dome" på 13 000 fots höjd vid 80°S, 90°E.
Tidigt 1958: Encyclopedia Americana trycker uppgiften i sin utgåva.
Det exakta citatet: "These flights proved the inland areas to be featureless in character, with a dome 13,000 feet high at about latitude 80°S., longitude 90°E."
29 juli 1958: NASA grundas
1 december 1959: Antarktisfördraget undertecknas
Det mest talande är vad som inte står i texten.
Om piloterna och flög över en vanlig inlandsis eller en snöig platå hade de självklara termerna varit:
Ice sheet
Plateau
Glacier
Ridge
Eller liknande.
Nu blev det dock "dome". Jag säger inte att en dome eller kupol existerar eller ej men oavsett en intressant tanke på den beviserligen platta jorden.
En annan intressant observation är att flygplan flyger betydligt lägre vid antarktis...
https://postimg.cc/qhDKQbgK
Januari 1956: Amerikanska militärplan spanar över outforskade delar av Antarktis och rapporterar om en "dome" på 13 000 fots höjd vid 80°S, 90°E.
Tidigt 1958: Encyclopedia Americana trycker uppgiften i sin utgåva.
Det exakta citatet: "These flights proved the inland areas to be featureless in character, with a dome 13,000 feet high at about latitude 80°S., longitude 90°E."
29 juli 1958: NASA grundas
1 december 1959: Antarktisfördraget undertecknas
Det mest talande är vad som inte står i texten.
Om piloterna och flög över en vanlig inlandsis eller en snöig platå hade de självklara termerna varit:
Ice sheet
Plateau
Glacier
Ridge
Eller liknande.
Nu blev det dock "dome". Jag säger inte att en dome eller kupol existerar eller ej men oavsett en intressant tanke på den beviserligen platta jorden.
En annan intressant observation är att flygplan flyger betydligt lägre vid antarktis...
https://postimg.cc/qhDKQbgK
En iskupol (dome) är en, kupolformad höjd av is och utgör en inlandsis högsta punkt.
Det finns flera "domes" på Antarktis.
"Dome A or Dome Argus is the highest ice dome on the Antarctic Plateau, located 1,200 km (750 mi) inland
...
It is the highest ice feature in Antarctica, consisting of an ice dome or eminence 4,087 m (13,409 ft) above sea level"
https://en.wikipedia.org/wiki/Dome_A
__________________
Senast redigerad av Prudent 2026-09-14 kl. 22:28.
Senast redigerad av Prudent 2026-09-14 kl. 22:28.
__________________
Senast redigerad av Clay Allison 2026-09-14 kl. 22:57.
Senast redigerad av Clay Allison 2026-09-14 kl. 22:57.
Råkade något känsligt sippra ut i Encyclopedia Americana? Löstes detta med en efterhandskonstruktion?
"These flights proved the inland areas to be featureless in character, with a dome 13,000 feet high at about latitude 80°S., longitude 90°E."
Det står ingenting om is. Inte ice dome, inte ice sheet, inte glacier. Först beskrivs marken som helt platt och konturlös – sedan stöter man på en "dome" på nästan 4 000 meters höjd.
Den officiella förklaringen idag är att "dome" bara är en vanlig term för en rundad isplatå. Men stämmer det språkbruket historiskt eller började man kalla vanliga isformationer för "domes" i efterhand för att normalisera ordet och försöka gömma det känsliga i texten?
Låt oss se på en ny lärorik tidslinje:
1958: Encyklopedin trycks (och NASA bildas).
1959: Antarktisfördraget undertecknas och stänger kontinenten.
Law Dome: Namngiven 1960.
Dome C: Namngiven 1975.
Dome B: Namngiven mitten av 1970-talet.
Dome A (närmast men fortfarande långt från "dome" i texten): Namngiven officiellt först 1982.
Titan Dome: Namngiven 1982.
Dome F: Namngiven på 1990-talet.
Inte en enda av dessa formationer hette "Dome" i de officiella kartorna när texten trycktes 1958. Alla döptes efter att uppgiften redan publicerats och kontinenten stängts bakom internationella fördrag.
Döpte man om snömassorna i efterhand för att kunna säga: "Det är bara en vanlig glaciär, titta på kartan"?
"These flights proved the inland areas to be featureless in character, with a dome 13,000 feet high at about latitude 80°S., longitude 90°E."
Det står ingenting om is. Inte ice dome, inte ice sheet, inte glacier. Först beskrivs marken som helt platt och konturlös – sedan stöter man på en "dome" på nästan 4 000 meters höjd.
Den officiella förklaringen idag är att "dome" bara är en vanlig term för en rundad isplatå. Men stämmer det språkbruket historiskt eller började man kalla vanliga isformationer för "domes" i efterhand för att normalisera ordet och försöka gömma det känsliga i texten?
Låt oss se på en ny lärorik tidslinje:
1958: Encyklopedin trycks (och NASA bildas).
1959: Antarktisfördraget undertecknas och stänger kontinenten.
Law Dome: Namngiven 1960.
Dome C: Namngiven 1975.
Dome B: Namngiven mitten av 1970-talet.
Dome A (närmast men fortfarande långt från "dome" i texten): Namngiven officiellt först 1982.
Titan Dome: Namngiven 1982.
Dome F: Namngiven på 1990-talet.
Inte en enda av dessa formationer hette "Dome" i de officiella kartorna när texten trycktes 1958. Alla döptes efter att uppgiften redan publicerats och kontinenten stängts bakom internationella fördrag.
Döpte man om snömassorna i efterhand för att kunna säga: "Det är bara en vanlig glaciär, titta på kartan"?
Citat:
Ett vanligt passagerarna flyger på 10000m.
Råkade något känsligt sippra ut i Encyclopedia Americana? Löstes detta med en efterhandskonstruktion?
"These flights proved the inland areas to be featureless in character, with a dome 13,000 feet high at about latitude 80°S., longitude 90°E."
Det står ingenting om is. Inte ice dome, inte ice sheet, inte glacier. Först beskrivs marken som helt platt och konturlös – sedan stöter man på en "dome" på nästan 4 000 meters höjd.
Den officiella förklaringen idag är att "dome" bara är en vanlig term för en rundad isplatå. Men stämmer det språkbruket historiskt eller började man kalla vanliga isformationer för "domes" i efterhand för att normalisera ordet och försöka gömma det känsliga i texten?
Låt oss se på en ny lärorik tidslinje:
1958: Encyklopedin trycks (och NASA bildas).
1959: Antarktisfördraget undertecknas och stänger kontinenten.
Law Dome: Namngiven 1960.
Dome C: Namngiven 1975.
Dome B: Namngiven mitten av 1970-talet.
Dome A (närmast men fortfarande långt från "dome" i texten): Namngiven officiellt först 1982.
Titan Dome: Namngiven 1982.
Dome F: Namngiven på 1990-talet.
Inte en enda av dessa formationer hette "Dome" i de officiella kartorna när texten trycktes 1958. Alla döptes efter att uppgiften redan publicerats och kontinenten stängts bakom internationella fördrag.
Döpte man om snömassorna i efterhand för att kunna säga: "Det är bara en vanlig glaciär, titta på kartan"?
"These flights proved the inland areas to be featureless in character, with a dome 13,000 feet high at about latitude 80°S., longitude 90°E."
Det står ingenting om is. Inte ice dome, inte ice sheet, inte glacier. Först beskrivs marken som helt platt och konturlös – sedan stöter man på en "dome" på nästan 4 000 meters höjd.
Den officiella förklaringen idag är att "dome" bara är en vanlig term för en rundad isplatå. Men stämmer det språkbruket historiskt eller började man kalla vanliga isformationer för "domes" i efterhand för att normalisera ordet och försöka gömma det känsliga i texten?
Låt oss se på en ny lärorik tidslinje:
1958: Encyklopedin trycks (och NASA bildas).
1959: Antarktisfördraget undertecknas och stänger kontinenten.
Law Dome: Namngiven 1960.
Dome C: Namngiven 1975.
Dome B: Namngiven mitten av 1970-talet.
Dome A (närmast men fortfarande långt från "dome" i texten): Namngiven officiellt först 1982.
Titan Dome: Namngiven 1982.
Dome F: Namngiven på 1990-talet.
Inte en enda av dessa formationer hette "Dome" i de officiella kartorna när texten trycktes 1958. Alla döptes efter att uppgiften redan publicerats och kontinenten stängts bakom internationella fördrag.
Döpte man om snömassorna i efterhand för att kunna säga: "Det är bara en vanlig glaciär, titta på kartan"?
Citat:
Råkade något känsligt sippra ut i Encyclopedia Americana? Löstes detta med en efterhandskonstruktion?
"These flights proved the inland areas to be featureless in character, with a dome 13,000 feet high at about latitude 80°S., longitude 90°E."
Det står ingenting om is. Inte ice dome, inte ice sheet, inte glacier. Först beskrivs marken som helt platt och konturlös – sedan stöter man på en "dome" på nästan 4 000 meters höjd.
Den officiella förklaringen idag är att "dome" bara är en vanlig term för en rundad isplatå. Men stämmer det språkbruket historiskt eller började man kalla vanliga isformationer för "domes" i efterhand för att normalisera ordet och försöka gömma det känsliga i texten?
Låt oss se på en ny lärorik tidslinje:
1958: Encyklopedin trycks (och NASA bildas).
1959: Antarktisfördraget undertecknas och stänger kontinenten.
Law Dome: Namngiven 1960.
Dome C: Namngiven 1975.
Dome B: Namngiven mitten av 1970-talet.
Dome A (närmast men fortfarande långt från "dome" i texten): Namngiven officiellt först 1982.
Titan Dome: Namngiven 1982.
Dome F: Namngiven på 1990-talet.
Inte en enda av dessa formationer hette "Dome" i de officiella kartorna när texten trycktes 1958. Alla döptes efter att uppgiften redan publicerats och kontinenten stängts bakom internationella fördrag.
Döpte man om snömassorna i efterhand för att kunna säga: "Det är bara en vanlig glaciär, titta på kartan"?
"These flights proved the inland areas to be featureless in character, with a dome 13,000 feet high at about latitude 80°S., longitude 90°E."
Det står ingenting om is. Inte ice dome, inte ice sheet, inte glacier. Först beskrivs marken som helt platt och konturlös – sedan stöter man på en "dome" på nästan 4 000 meters höjd.
Den officiella förklaringen idag är att "dome" bara är en vanlig term för en rundad isplatå. Men stämmer det språkbruket historiskt eller började man kalla vanliga isformationer för "domes" i efterhand för att normalisera ordet och försöka gömma det känsliga i texten?
Låt oss se på en ny lärorik tidslinje:
1958: Encyklopedin trycks (och NASA bildas).
1959: Antarktisfördraget undertecknas och stänger kontinenten.
Law Dome: Namngiven 1960.
Dome C: Namngiven 1975.
Dome B: Namngiven mitten av 1970-talet.
Dome A (närmast men fortfarande långt från "dome" i texten): Namngiven officiellt först 1982.
Titan Dome: Namngiven 1982.
Dome F: Namngiven på 1990-talet.
Inte en enda av dessa formationer hette "Dome" i de officiella kartorna när texten trycktes 1958. Alla döptes efter att uppgiften redan publicerats och kontinenten stängts bakom internationella fördrag.
Döpte man om snömassorna i efterhand för att kunna säga: "Det är bara en vanlig glaciär, titta på kartan"?
Jag förstår inte vad du försöker antyda. Vad har en 4000m hög kulle med trådens ämne att göra? De flög över en 4000 meter hög kulle, de flög inte under en iskupol som var 4000m hög.
Det här är väldigt typiskt för FE och konspirationsteoretiker, du väljer att blunda för uppenbara bevis såsom södra korset för att i stället snöa in på ett högst förvirrat sidospår som grundar sig i att du är dålig på engelska.
Ice dome - inom geografi och vetenskap beskriver det en kupolformad glaciär eller inlandsis. Höga, runda områden på till exempel Antarktis eller Grönland kallas ofta för detta på engelska.
__________________
Senast redigerad av WilleGarvin 2026-09-15 kl. 10:42.
Senast redigerad av WilleGarvin 2026-09-15 kl. 10:42.
Citat:
Råkade något känsligt sippra ut i Encyclopedia Americana? Löstes detta med en efterhandskonstruktion?
"These flights proved the inland areas to be featureless in character, with a dome 13,000 feet high at about latitude 80°S., longitude 90°E."
Det står ingenting om is. Inte ice dome, inte ice sheet, inte glacier. Först beskrivs marken som helt platt och konturlös – sedan stöter man på en "dome" på nästan 4 000 meters höjd.
Den officiella förklaringen idag är att "dome" bara är en vanlig term för en rundad isplatå. Men stämmer det språkbruket historiskt eller började man kalla vanliga isformationer för "domes" i efterhand för att normalisera ordet och försöka gömma det känsliga i texten?
Låt oss se på en ny lärorik tidslinje:
1958: Encyklopedin trycks (och NASA bildas).
1959: Antarktisfördraget undertecknas och stänger kontinenten.
Law Dome: Namngiven 1960.
Dome C: Namngiven 1975.
Dome B: Namngiven mitten av 1970-talet.
Dome A (närmast men fortfarande långt från "dome" i texten): Namngiven officiellt först 1982.
Titan Dome: Namngiven 1982.
Dome F: Namngiven på 1990-talet.
Inte en enda av dessa formationer hette "Dome" i de officiella kartorna när texten trycktes 1958. Alla döptes efter att uppgiften redan publicerats och kontinenten stängts bakom internationella fördrag.
Döpte man om snömassorna i efterhand för att kunna säga: "Det är bara en vanlig glaciär, titta på kartan"?
"These flights proved the inland areas to be featureless in character, with a dome 13,000 feet high at about latitude 80°S., longitude 90°E."
Det står ingenting om is. Inte ice dome, inte ice sheet, inte glacier. Först beskrivs marken som helt platt och konturlös – sedan stöter man på en "dome" på nästan 4 000 meters höjd.
Den officiella förklaringen idag är att "dome" bara är en vanlig term för en rundad isplatå. Men stämmer det språkbruket historiskt eller började man kalla vanliga isformationer för "domes" i efterhand för att normalisera ordet och försöka gömma det känsliga i texten?
Låt oss se på en ny lärorik tidslinje:
1958: Encyklopedin trycks (och NASA bildas).
1959: Antarktisfördraget undertecknas och stänger kontinenten.
Law Dome: Namngiven 1960.
Dome C: Namngiven 1975.
Dome B: Namngiven mitten av 1970-talet.
Dome A (närmast men fortfarande långt från "dome" i texten): Namngiven officiellt först 1982.
Titan Dome: Namngiven 1982.
Dome F: Namngiven på 1990-talet.
Inte en enda av dessa formationer hette "Dome" i de officiella kartorna när texten trycktes 1958. Alla döptes efter att uppgiften redan publicerats och kontinenten stängts bakom internationella fördrag.
Döpte man om snömassorna i efterhand för att kunna säga: "Det är bara en vanlig glaciär, titta på kartan"?
Citat:
Den officiella förklaringen idag är att "dome" bara är en vanlig term för en rundad isplatå. Men stämmer det språkbruket historiskt eller började man kalla vanliga isformationer för "domes" i efterhand för att normalisera ordet och försöka gömma det känsliga i texten?
Språkbruket stämmer historiskt.
Termen dome/ice-dome för att beskriva en kupolformad isyta är mycket äldre än de antarktiska ”Dome”-namnen.
Till exempel:
1894 - Greenland Icefields and Life in the North Atlantic -
"as I came over the summit of the great ice dome lying between the border of the true inland ice and the head of the bay, I saw moving figures a mile or two ahead, on the next ice dome"
1898 - Northward over the Great Ice -
"The start was a giant ice-dome, more than three thousand feet above the sea"
Låt oss fortsätta min prisbelönta postserie om Antarktis. 
Denna gången ska klassen få lära sig om den Norska äventyraren Jarle Andsøy. 
Vad händer om man vägrar be om lov och struntar i Antarktisfördraget som Jarle gjorde?
I februari 2011 seglade Jarle mot Antarktis. Planen var att hedra Roald Amundsens minne med att köra fyrhjulingar från kusten in mot "sydpolen"
Problemet var att Jarle struntade i precis alla tillstånd samt Antarktisfördraget.
När Jarle och en annan besättningsman tagit sig i land slog en brutal storm till. Tre andra besättningsmän försvann och Jarles båt också, de återfanns aldrig.
År 2012 när Jarle menade han inte fick ärliga svar från myndigheterna beslutade han sig för att dra tillbaka.
Nya Zeelands och Norges myndigheter satte då in resurser för att spåra och stoppa honom. En enskild civil segelbåt betraktades i princip som en säkerhetsrisk och ett allvarligt lagbrott mot ett internationellt fördrag.
Väl hemma igen utan att fått några svar vad som skett med hans gamla båt drogs Jarle inför rätta.
Citat från Jarle:
Antarktis är helt enkelt ingen öppen vildmark: Det är den enda platsen på jorden där det är olagligt för en civil människa att röra sig fritt på internationellt vatten utan statliga specialtillstånd. I resten av världen kan äventyrare bestiga berg och vandra genom djungler på egen risk. Men när en privat båt närmar sig Antarktis aktiveras flottor, övervakning och åklagare.
Denna gången ska klassen få lära sig om den Norska äventyraren Jarle Andsøy. Vad händer om man vägrar be om lov och struntar i Antarktisfördraget som Jarle gjorde?
I februari 2011 seglade Jarle mot Antarktis. Planen var att hedra Roald Amundsens minne med att köra fyrhjulingar från kusten in mot "sydpolen"
Problemet var att Jarle struntade i precis alla tillstånd samt Antarktisfördraget.
När Jarle och en annan besättningsman tagit sig i land slog en brutal storm till. Tre andra besättningsmän försvann och Jarles båt också, de återfanns aldrig.
År 2012 när Jarle menade han inte fick ärliga svar från myndigheterna beslutade han sig för att dra tillbaka.
Nya Zeelands och Norges myndigheter satte då in resurser för att spåra och stoppa honom. En enskild civil segelbåt betraktades i princip som en säkerhetsrisk och ett allvarligt lagbrott mot ett internationellt fördrag.
Väl hemma igen utan att fått några svar vad som skett med hans gamla båt drogs Jarle inför rätta.
Citat från Jarle:
Citat:
"Det er en hetsjakt fra et byråkrati som forsøker å privatisere og stenge et helt kontinent for vanlige folk."
Antarktis är helt enkelt ingen öppen vildmark: Det är den enda platsen på jorden där det är olagligt för en civil människa att röra sig fritt på internationellt vatten utan statliga specialtillstånd. I resten av världen kan äventyrare bestiga berg och vandra genom djungler på egen risk. Men när en privat båt närmar sig Antarktis aktiveras flottor, övervakning och åklagare.
Citat:
Låt oss fortsätta min prisbelönta postserie om Antarktis. Denna gången ska klassen få lära sig om den Norska äventyraren Jarle Andsøy.
Vad händer om man vägrar be om lov och struntar i Antarktisfördraget som Jarle gjorde?
I februari 2011 seglade Jarle mot Antarktis. Planen var att hedra Roald Amundsens minne med att köra fyrhjulingar från kusten in mot "sydpolen"
Problemet var att Jarle struntade i precis alla tillstånd samt Antarktisfördraget.
När Jarle och en annan besättningsman tagit sig i land slog en brutal storm till. Tre andra besättningsmän försvann och Jarles båt också, de återfanns aldrig.
År 2012 när Jarle menade han inte fick ärliga svar från myndigheterna beslutade han sig för att dra tillbaka.
Nya Zeelands och Norges myndigheter satte då in resurser för att spåra och stoppa honom. En enskild civil segelbåt betraktades i princip som en säkerhetsrisk och ett allvarligt lagbrott mot ett internationellt fördrag.
Väl hemma igen utan att fått några svar vad som skett med hans gamla båt drogs Jarle inför rätta.
Citat från Jarle:
Antarktis är helt enkelt ingen öppen vildmark: Det är den enda platsen på jorden där det är olagligt för en civil människa att röra sig fritt på internationellt vatten utan statliga specialtillstånd. I resten av världen kan äventyrare bestiga berg och vandra genom djungler på egen risk. Men när en privat båt närmar sig Antarktis aktiveras flottor, övervakning och åklagare.
Denna gången ska klassen få lära sig om den Norska äventyraren Jarle Andsøy. Vad händer om man vägrar be om lov och struntar i Antarktisfördraget som Jarle gjorde?
I februari 2011 seglade Jarle mot Antarktis. Planen var att hedra Roald Amundsens minne med att köra fyrhjulingar från kusten in mot "sydpolen"
Problemet var att Jarle struntade i precis alla tillstånd samt Antarktisfördraget.
När Jarle och en annan besättningsman tagit sig i land slog en brutal storm till. Tre andra besättningsmän försvann och Jarles båt också, de återfanns aldrig.
År 2012 när Jarle menade han inte fick ärliga svar från myndigheterna beslutade han sig för att dra tillbaka.
Nya Zeelands och Norges myndigheter satte då in resurser för att spåra och stoppa honom. En enskild civil segelbåt betraktades i princip som en säkerhetsrisk och ett allvarligt lagbrott mot ett internationellt fördrag.
Väl hemma igen utan att fått några svar vad som skett med hans gamla båt drogs Jarle inför rätta.
Citat från Jarle:
Antarktis är helt enkelt ingen öppen vildmark: Det är den enda platsen på jorden där det är olagligt för en civil människa att röra sig fritt på internationellt vatten utan statliga specialtillstånd. I resten av världen kan äventyrare bestiga berg och vandra genom djungler på egen risk. Men när en privat båt närmar sig Antarktis aktiveras flottor, övervakning och åklagare.
Vad händer då om man i stället söker tillstånd?
Jo då kan ett gäng plattskallar åka dit för att bland annat titta på midnattssolen.
https://en.wikipedia.org/wiki/The_Final_Experiment_(expedition)
Citat:
Nej det är verkligen inte sant. Du behöver tillstånd för att t.ex bestiga mount Everest. Du behöver till och med tillstånd för att resa in i t.ex Australien eller USA.
Du är ju extremt okunnig och enfaldig.
__________________
Senast redigerad av WilleGarvin 2026-09-15 kl. 14:32.
Senast redigerad av WilleGarvin 2026-09-15 kl. 14:32.
Citat:
Låt oss fortsätta min prisbelönta postserie om Antarktis. Denna gången ska klassen få lära sig om den Norska äventyraren Jarle Andsøy.
Vad händer om man vägrar be om lov och struntar i Antarktisfördraget som Jarle gjorde?
I februari 2011 seglade Jarle mot Antarktis. Planen var att hedra Roald Amundsens minne med att köra fyrhjulingar från kusten in mot "sydpolen"
Problemet var att Jarle struntade i precis alla tillstånd samt Antarktisfördraget.
När Jarle och en annan besättningsman tagit sig i land slog en brutal storm till. Tre andra besättningsmän försvann och Jarles båt också, de återfanns aldrig.
År 2012 när Jarle menade han inte fick ärliga svar från myndigheterna beslutade han sig för att dra tillbaka.
Nya Zeelands och Norges myndigheter satte då in resurser för att spåra och stoppa honom. En enskild civil segelbåt betraktades i princip som en säkerhetsrisk och ett allvarligt lagbrott mot ett internationellt fördrag.
Väl hemma igen utan att fått några svar vad som skett med hans gamla båt drogs Jarle inför rätta.
Citat från Jarle:
Antarktis är helt enkelt ingen öppen vildmark: Det är den enda platsen på jorden där det är olagligt för en civil människa att röra sig fritt på internationellt vatten utan statliga specialtillstånd. I resten av världen kan äventyrare bestiga berg och vandra genom djungler på egen risk. Men när en privat båt närmar sig Antarktis aktiveras flottor, övervakning och åklagare.
Denna gången ska klassen få lära sig om den Norska äventyraren Jarle Andsøy. Vad händer om man vägrar be om lov och struntar i Antarktisfördraget som Jarle gjorde?
I februari 2011 seglade Jarle mot Antarktis. Planen var att hedra Roald Amundsens minne med att köra fyrhjulingar från kusten in mot "sydpolen"
Problemet var att Jarle struntade i precis alla tillstånd samt Antarktisfördraget.
När Jarle och en annan besättningsman tagit sig i land slog en brutal storm till. Tre andra besättningsmän försvann och Jarles båt också, de återfanns aldrig.
År 2012 när Jarle menade han inte fick ärliga svar från myndigheterna beslutade han sig för att dra tillbaka.
Nya Zeelands och Norges myndigheter satte då in resurser för att spåra och stoppa honom. En enskild civil segelbåt betraktades i princip som en säkerhetsrisk och ett allvarligt lagbrott mot ett internationellt fördrag.
Väl hemma igen utan att fått några svar vad som skett med hans gamla båt drogs Jarle inför rätta.
Citat från Jarle:
Antarktis är helt enkelt ingen öppen vildmark: Det är den enda platsen på jorden där det är olagligt för en civil människa att röra sig fritt på internationellt vatten utan statliga specialtillstånd. I resten av världen kan äventyrare bestiga berg och vandra genom djungler på egen risk. Men när en privat båt närmar sig Antarktis aktiveras flottor, övervakning och åklagare.
Påstår du saker lite som du vill nu? Du behöver inte ens lämna Sverige för att hitta platser med begränsade möjligheter till besök. Skärpning!
Skapa ett konto eller logga in för att kommentera
Du måste vara medlem för att kunna kommentera