Rätta till felkalibrerad termometer?

Jag gjorde en lab för ett tag sen med flytande kväve. Det "roliga" var dock att utrustningen sa att när det var som kallast var det 54.5K.

Är det här rätt metod för att rätta till felet?

54.5K = 218.65C
77.36K = 195.79C

218.65 * "konstant" = 195.79

"Konstant" = 195.79/218.65

Sen tar jag och räknar om alla värden till celcius och multiplicerar det med "konstant" för att få den "riktiga" temperaturen.

Om felet är linjärt fungerar det. Har du inte mätt några andra kända temperaturer du uppmätt. Då kan du beräkna din "konstant" för de värdena också. Om det är så enkelt som du tror kommer värdet på "konstanten" vara samma...

Om det inte är så har du ett icke-linjärt fel, det är något mer komplicerat...

Den gav rätt värde på rumstemperaturen (20 C), så jag antar att det inte är ett linjärt fel.

Felet kan ju sedan öka linjärt, kvadratiskt etc, eller exponentiellt... Beror på hur mätutrustningen är konstruerad. Felet på alla punkter mellan 20 C och -218,65 C borde vara mindre än felt för -218,65 C. Blev lite klyddigt då du av någon anledning omvandlar mätningarna till Celcius, men jag hoppas du förstår principen.

Har kanske missförstått hela prylen... är det två mätningar vid samma (eller ja önskvärt samma) temperatur av kvävet ? Otroligt kass apparatur isf .

Har du en funktion av temperaturen T (i Kelvin eller Celcius), som du vill göra en feluppskattning av ?

Dvs. en f(T) där T är temperaturvariabel.

Isåfall, i avsaknad av annan teori, bör man nyttja medelvärdessatsen för att beräkna en approximation av felet. Kallar felet df och

df = |df(T)/dT|*|ΔT|.

Således kan du uttrycka funktionen f(T) +/- df , med ett absolutfel df beroende på variabeln T.

|ΔT| kan du väl uppskatta (i Kelvin) bara genom att ta |ΔT|=|(54.5-77.36)/2|. MEN, nu återkommer jag till frågan om de två mätningarna härstammar från temperaturmätningar som antagas ge samma resultat. Gör dom det ?

Jag har tolkat det ena värdet som ett teoretiskt värde. 77.35 K är kvävets kokpunkt och dess smältpunkt är 66.14 K. Så det är något som är skumt om kvävet var flytande hela tiden...

Labben var att bestämma kritiska temperaturen för en supraledare (YBCO)

Termometern utgick från en referenstemperatur och temperaturen som skulle mätas. Det som den gav var skillnaden mellan de två temperaturerna.

Referensmätaren var placerad i is.
Innan vi började hälla på kväve så kollade vi att den gav rätt värde på rumstemperaturen (20 C), vilket den gjorde. Vi antog att den fungerade och började kyla ner provet. Dock dök den ner under 77K.

En plottning av temperaturen (X-axeln är tiden, dock förskjutet en bit)

Där mot slutet föll temperaturen från 88.247K till 54.499K. (kvävet var flytande hela tiden)


Jag tror jag förstått, "större tal = större fel". Anledningen till omvandlingen till celcius var att min handledare sa att jag skulle omvandla till celcius och sen beräkna det riktiga värdet, så som jag gjorde i första inlägget. Men nu när jag tänker efter så kan jag inte komma på någon anledning till varför det skulle ge ett korrektare resultat om man räknar i celcius istället för kelvin.

Med tanke på grafen, är du säker på att det är fel på mätutrustningen. Jag kan inte så mycket om supraledare, men kan det inte vara något fenomen anknutit till just supraledare?

Nu hänger jag inte med. Vad är y-axeln? Högsta temperaturen verkar ju vara ca 220 G (där G är någon okänd temperaturstorhet).

Du säger att det som visas är skillnaden. Hur?

Kokade/ångade det inte eller hade tendenser till att stelna under den tiden ?


Nä, det är som att räkna inkomsten i pesetas eller pund.

Skillnaden mellan isens temperatur och kvävet om jag tolkar det rätt.

Hmm... Där sa du något. Provet bestod av en spole lindad runt den supraledande biten, när den blir supraledande så minskar induktansen i spolen på grund av meissnereffekten (alla magnetfält utesluts). Givaren var inlirkad mellan kärnan och spolen.

Temperatur: 88.247
Induktans i spolen: 281.611

Temperatur: 54.499
Induktans i spolen: 229.267

I den andra labben där resistansen mättes rakt av (voltmeter direkt på provet) låg givaren inte lika nära provet, utan en bit ifrån. Då dröjde det ca 13 sekunder innan temperaturen sjönk till 58.731, och var då under 77K i totalt 1 minut och 15 sekunder.

Y-axeln är temperaturen, i kelvin.



Vid påfyllning av kväve i bägaren så ångade det och gav upphov till lokala dalar. Temperaturen i andra labben (Påfyllning av kväve markerat med rött)


Korrekt.