Helena Andersson, 22 från Mariestad - försvunnen sen 1992-06-14

Ja, jag drog denna ordföljden ur minnet, ibland är man något lat och inte lyssnar igenom varje gång. Man bör göra detta dock för risken att man missar exakt vad som sägs och står skrivet är ändå hyfsat stor. Det är bra att vara nitisk med detaljer "då djävulen finns i dessa".

I detta fall så gjorde det ingenting i sak med själva innebörden i det hon menade, att hon hörde dem "åka iväg", efter att bildörrar smälls igen. Att jag missar "tänkte jag" gjorde alltså ingen skillnad i sak . Ett val av formulering endast av "Hanna". Men håller med, det bör återges med exakt rätt formulering, ja.

Hon säger ju att hon hör bildörrar slå igen i riktning mot Ekuddenvägen, i detta sammanhang då "de åkte iväg". Alltså en bil. Jag håller med dig om att vittnet "Hannas" utsaga i förhör och det som hon skall ha sagt till TSL krånglar till det för oss i onödan.

Alltså hon "Hanna" tror jag som Reimer säger är skärpt i huvudet men lite försiktig och gåtfull faktiskt. Jag tror att hon hade en väldig respekt för Polisen. Jag önskar att Reimer hade frågat henne om varför det blev denna otydlighet/tvetydan med hennes berättelser. Det kanske går att fråga henne om detta nu ?

Jag tänkte på det också då hon säger att hon blev så illa till mods av denna händelse som hon sade till P4-dok. , att hon mår dåligt bara av att tänka på det än idag. Hon kanske också hade tänkt tanken i efterhand vad som skulle kunnat ha hänt med henne ifall , GM hade kört in på cykelvägen omgående efter att bildörrar smällde igen ? Då hon då fick vetskap om att en vit bil hade kört in just där efter 2.30 och med största sannolikhet hämtat upp en död Helena i legan vid lekplatsen.

Jag tror att kärnan i att förstå detta , tror jag är Polisens förutfattade uppfattning om hur detta brott gått till. Att det inte fanns på kartan för dem att GM vände vid Bäcken och körde där ifrån strax efter händelsen men sedan kom tillbaka och hämtade upp kroppen vid lekplatsen c.a 10-15 minuter senare. Detta kan det bara inte förstå eller acceptera att man kunnat gjort på detta sätt.

Utifrån detta tänk så får bara inte en bilmotor starta eller att vara igång, för då måste bilen in på cykelvägen sekunder senare. Det blir lite meltdown in the brain för Polisen här. Hanna får alltså inte "gå längre" än att säga att "bildörrar smällde igen" och sedan blir det tyst, annars blir det ytterst knepigt för Polisen om de skall ha kvar detta förutbestämda tänk. Det blir tekniskt omöjligt båda då det gäller att "Hanna" befinner sig där bilen skall köra in och även vad gäller tidsaspekten för killarna lite längre bort när de skall se sin bil(2.30-2.40).

Man behöver ha helt bort "Hannas" vittnesmål, vilket det mesta tyder på att man faktiskt ville och kanske fortsatt vill (Jenven). Det förutsätter då att Hanna skulle ha någon sorts skruvad böjelse för att tycka det är "skönt" att försöka att ljuga om detta över tid till dags dato. Varför då göra detta anonymt då om man skulle vilja vara i centrum likt en narcisst ? NEJ. Nog om detta, bilen vände vid Bäcken och kom sedan tillbaka för att hämta upp kroppen med samma bil eller en annan bil. Det är den mest logiska slutsatsen av allt detta.

I P4 dokumentären hör hon inga bildörrar smällas igen. Jag förstår verkligen inte varför “Hanna” medverkar i dokumentären när så lite av vad hon tidigare sagt framkommer.

Vi måste försöka förstå några parametrar här. "Hanna" är en försiktig person. Hon tycker än idag att händelsen är obehaglig. "Hannas" resa från måndagen när polisen knackade dörr och fram till nu har inte varit lätt för henne. Redan när hon bad om att få prata med sin man, fick hon stämpeln som "virrig tant". Och inte blev det bättre när hon senare kompletterade med information. "Hanna" har varit tydlig med att hon inte kände att polisen tog henne på allvar (vilket kvällspressen rapporterade om runt midsommar), och att polisen inte noterade saker som hon sa. När "Hanna" långt senare lyfts in i en dokumentär, kan vi inte begära att hon ska berätta allt på exakt samma sätt som vid tidigare tillfällen. Vi måste också förstå att "Hanna" får frågor av några reportrar, vilket ger oss att "Hanna" inte själv har kommandot. Dessutom är tiden knapp för hennes medverkan, så några långa utlägg finns det helt enkelt inte utrymme för. Vi måste ha en helhetsbild om allt som "Hanna" har sagt och bära med oss den. Vi kan inte måla upp henne att vara oseriös eller annat genom att övernitiskt pracka på henne meningslösa hårklyverier av typen "då sa hon det, nu säger hon det, nu säger hon inget av det, varför säger hon inte det nu när hon sa det tidigare, varför säger hon nu att bildörrar stängdes när hon tidigare har sagt att de snäpptes igen". Och så vidare.

Du kom med en konkret frågeställning om varför “Hanna” medverkade i dokumentären när så lite av vad hon tidigare sagt framkom. Du får läsa mitt stycke ovan igen, men vi ska också komma ihåg att "Hanna" blev kontaktad av media och svarade ja på frågan om medverkan. Och då blev det som det blev: Reportern förde ett resonemang och ställde några frågor och bad "Hanna" svara med några ord. "Hanna" är gammal nu och hon var säkert nervös. Hon ville ju inte ens prata med egen röst i inslaget. Om det är någon som du ska kritisera, är det faktiskt reportern, för det är denna tillsammans med ansvarig utgivare som bestämmer upplägget samt avgör innehållet och tar beslutet om det duger för publicering.

Nej, nu blev det plötsligt inte ok att utelämna något ur ett citat. Du tyckte att det var ok redan för några månader sedan. Ingen har glömt hur du betedde dig när du utelämnade helt vital information ett i citat för att det skulle passa dina syften. Byxorna nerdragna!

I P4 dokumentären hör hon inga bildörrar smällas igen. Jag förstår verkligen inte varför “Hanna” medverkar i dokumentären när så lite av vad hon tidigare sagt framkommer.

Vi måste försöka förstå några parametrar här. "Hanna" är en försiktig person. Hon tycker än idag att händelsen är obehaglig. "Hannas" resa från måndagen när polisen knackade dörr och fram till nu har inte varit lätt för henne. Redan när hon bad om att få prata med sin man, fick hon stämpeln som "virrig tant". Och inte blev det bättre när hon senare kompletterade med information. "Hanna" har varit tydlig med att hon inte kände att polisen tog henne på allvar (vilket kvällspressen rapporterade om runt midsommar), och att polisen inte noterade saker som hon sa. När "Hanna" långt senare lyfts in i en dokumentär, kan vi inte begära att hon ska berätta allt på exakt samma sätt som vid tidigare tillfällen. Vi måste också förstå att "Hanna" får frågor av några reportrar, vilket ger oss att "Hanna" inte själv har kommandot. Dessutom är tiden knapp för hennes medverkan, så några långa utlägg finns det helt enkelt inte utrymme för. Vi måste ha en helhetsbild om allt som "Hanna" har sagt och bära med oss den. Vi kan inte måla upp henne att vara oseriös eller annat genom att övernitiskt pracka på henne meningslösa hårklyverier av typen "då sa hon det, nu säger hon det, nu säger hon inget av det, varför säger hon inte det nu när hon sa det tidigare, varför säger hon nu att bildörrar stängdes när hon tidigare har sagt att de snäpptes igen". Och så vidare.

Du kom med en konkret frågeställning om varför “Hanna” medverkade i dokumentären när så lite av vad hon tidigare sagt framkom. Du får läsa mitt stycke ovan igen, men vi ska också komma ihåg att "Hanna" blev kontaktad av media och svarade ja på frågan om medverkan. Och då blev det som det blev: Reportern förde ett resonemang och ställde några frågor och bad "Hanna" svara med några ord. "Hanna" är gammal nu och hon var säkert nervös. Hon ville ju inte ens prata med egen röst i inslaget. Om det är någon som du ska kritisera, är det faktiskt reportern, för det är denna tillsammans med ansvarig utgivare som bestämmer upplägget samt avgör innehållet och tar beslutet om det duger för publicering.

Du kan hålla Hanna bakom ryggen och stödja henne så mycket du orkar men det hjälper inte. Man kan inte ena dagen be om att få återkomma, av vilket skäl som helst, och sedan någon enstaka dag senare komma med en flera minuter lång historia efter att ha "bearbetat sina hörselintryck" och då vara "till hundra procent säker" på att det var Helenas röst hon hörde aktuell natt. (OBS att det inte är citat av Hanna utan textfragment ur rapporten.) Visst kan det hon berättar vara korrekt men hennes agerande gör att varningsklockorna klämtar för alla klartänkta.

Personligen tycker jag, som någon poängterade för länge sedan, att det är konstigt att hunden inte reagerade på all gap och skrik. Det var väl dessutom först då det tystnade som den fick gå och kissa. En snäll och trött gammal hund med elastisk blåsa?

Väldigt ofta gör ju vi människor misstaget att bedöma folk utifrån oss själva hur vi själva fungerar, tycker är rimligt och skulle ha agerat. Detta vet vi ju blir gång på gång ett misstag i olika sammanhang.

Vad gäller "Hanna" så tror jag hon blir något misstrodd av Polisen från första början. Detta känner hon förstås av. Hon vill nog vara till lags, men samtidigt sade hon ju att hon tyckte det var konstigt i SR-förhöret att Polisen inte hade tagit henne på större allvar. Man kan då ana att grundförutsättningarna från första början kankse inte är de allra bästa för att få ner den helt korrekta utsagan på Polisens förhörsprotokoll. Detta kan vara en ledtråd till varför det blev lite som det blev från första början.

Vi måste ändå då ta ställning till frågan varför "Hanna" då skulle hitta på alltsammans om denna hemska händelse som drabbade hennes granne från mycket lång tid tillbaka och tillika hundkompis ? Varför skulle hon få ut någon sorts tillfredställelse av detta då, anonym som hon också väljer att vara och vidhålla detta över tid ? Det skulle i så fall strida mot allt tänkbart förnuft. Nej, "Hanna" hörde det hon hörde. Att hon hörde att en bil dra iväg efter bildörrar stängas, det är för mig givet. För den står inte stilla och allt är tyst i flera minuter om ens sekunder efter denna mycket kritiska händelse , det finns inte på världskartan.

Mycket bra skrivet!

Det är ju precis så, att människor ofta gör misstaget att bedöma andra människor utifrån sig själva. Det finns ingen mall på hur man ska agera i olika situationer. Och värst av allt är de personer som alltid vet bäst "med facit i hand"!

Vi måste försöka förstå några parametrar här. "Hanna" är en försiktig person. Hon tycker än idag att händelsen är obehaglig. "Hannas" resa från måndagen när polisen knackade dörr och fram till nu har inte varit lätt för henne. Redan när hon bad om att få prata med sin man, fick hon stämpeln som "virrig tant". Och inte blev det bättre när hon senare kompletterade med information. "Hanna" har varit tydlig med att hon inte kände att polisen tog henne på allvar (vilket kvällspressen rapporterade om runt midsommar), och att polisen inte noterade saker som hon sa. När "Hanna" långt senare lyfts in i en dokumentär, kan vi inte begära att hon ska berätta allt på exakt samma sätt som vid tidigare tillfällen. Vi måste också förstå att "Hanna" får frågor av några reportrar, vilket ger oss att "Hanna" inte själv har kommandot. Dessutom är tiden knapp för hennes medverkan, så några långa utlägg finns det helt enkelt inte utrymme för. Vi måste ha en helhetsbild om allt som "Hanna" har sagt och bära med oss den. Vi kan inte måla upp henne att vara oseriös eller annat genom att övernitiskt pracka på henne meningslösa hårklyverier av typen "då sa hon det, nu säger hon det, nu säger hon inget av det, varför säger hon inte det nu när hon sa det tidigare, varför säger hon nu att bildörrar stängdes när hon tidigare har sagt att de snäpptes igen". Och så vidare.

Du kom med en konkret frågeställning om varför “Hanna” medverkade i dokumentären när så lite av vad hon tidigare sagt framkom. Du får läsa mitt stycke ovan igen, men vi ska också komma ihåg att "Hanna" blev kontaktad av media och svarade ja på frågan om medverkan. Och då blev det som det blev: Reportern förde ett resonemang och ställde några frågor och bad "Hanna" svara med några ord. "Hanna" är gammal nu och hon var säkert nervös. Hon ville ju inte ens prata med egen röst i inslaget. Om det är någon som du ska kritisera, är det faktiskt reportern, för det är denna tillsammans med ansvarig utgivare som bestämmer upplägget samt avgör innehållet och tar beslutet om det duger för publicering.

---Vi måste ändå då ta ställning till frågan varför "Hanna" då skulle hitta på alltsammans om denna hemska händelse som drabbade hennes granne från mycket lång tid tillbaka och tillika hundkompis ?---

-- Nej, "Hanna" hörde det hon hörde. Att hon hörde att en bil dra iväg efter bildörrar stängas, det är för mig givet. För den står inte stilla och allt är tyst i flera minuter om ens sekunder efter denna mycket kritiska händelse , det finns inte på världskartan.

Om kvinnoskriket “Hanna” hörde avslutades med att en bildörr smälldes igen och bilen körde iväg, hur får du då in legan vid lekplatsen i händelsen?