Ålder: 18 år
Kön: Man
Vikt: 60 kg
Klockan är halv 5 och jag sitter här och ska nu försöka reda ut den gångna dagens LSD tripp.
Jag har inskaffat en blotter LSD( Shiva) och vet inte riktigt om jag ska ta hela själv (och vara själv med att trippa på LSD) eller om jag ska dela den med någon.
Det är mitt i norrlands vintern och säkert 20 grader kallt ute. Det har fallit en decimeter snö över natten och humöret är på topp.
Tom frågar på msn om jag inte har lust att dela blottern med han. En timme senare står jag i hans lägenhet och känner att jag är jätte peppad inför kvällen. Vi börjar med att hälsa på Johanna, Lars och Sophia i deras lägenhet och det slutar med att vi bjuds på mat. Jag har precis ätit och tackar nej men Tom ska iaf äta. Johanna frågar om hon inte kan låna ketchup och vi springer över till Tom igen för att hämta den. Inne i hans lägenhet så bestämmer vi oss för att ta vår blotter innan vi går tillbaka för att äta, Jag delar på lappen och stoppar min bit under tungan. Då säger Tom att han ska äta innan han tar sin bit och det känns okej så vi springer upp igen.
Tom kastar i sig maten och vi går ner igen, Han tar sin bit och sen väntar vi ivrigt på att LSD:n ska ta verkan. Klockan är runt 6 och efter vad som känns som en evighet så kommer plötsligt effekterna, Jag är så lycklig att jag får ont i kroppen och då vet jag att trippen äntligen ska börja. Vi slår på milkdrops (Winamp visualization) och lite shpongle. Musiken och visualizationerna passar så bra ihop att man rycks med in i denna konstiga värld. Jag sugs in, åker runt och skjuts sedan ut igen på bara någon sekund. Sen så blir hela skärmen ljus och man får en lite ”mind orgasm”. Jag gillar dessa effekter starkt och vi sitter där ganska länge.
Efter en härlig tid i visualizarionens våld så känner jag ändå att vi borde hitta på något,. Så jag går på toa. När jag kommer tillbaka så vill Tom gå och handla. Jag känner att jag nog inte skulle klara det så jag lägger den idén på hyllan, Vi bestämmer ändå oss för att gå ner till källaren och ”utforska”. Vi går ut ur lägenheten och nerför några trappor.
Nu står vi i ett tomt liten korridorliknande rum men massor med dörrar på sidorna. När vi märker att vi inte har nycklarna till någon dörr inser vi att det inte finns någonting mer att hämta där. Dock så hade Tom fått tag i två plankor som jag nu efter inte fattar varifrån de kom. Vi stod i en tom korridor liknande sak med låsta dörrar. Hm…
Vi går upp och lägger in brädorna i lägenheten, sedan går vi ut på balkongen igen. Där så tar Tom upp idén med att gå och handla igen, Jag känner att vi inte är lika långt inne i trippen lägre och det känns inte helt omöjligt att gå och handla. Jag säger att det är okej om vi kan få med oss någon nykter.
Vi kommer fram till att gänget hos Johanna har dragit på fest och at de inte kan följa med. Vi tänker lite och bestämmer oss för att Nina ska följa med så vi tar på oss lite kläder och jag får en röd vante som ska matcha min röda jacka. Jag tar på mig den och känner att jag inte är så borta så jag tar av mig den igen. Tom tar på sig en ansiktsmask som man bara ser ögonen i och han ser då ut som en ninja.
Vi beger oss ut och när jag kliver ut genom dörren känns det inte riktigt bra. Jag säger att vi nog inte ska gå och handla men vi beger oss iallafall mot elevhemmet på skolan (där Nina bor). Vi går på ett litet spår bakom huset och när vi har gått där ett tag så kommer jag på att vi har gått här alldeles för länge. Jag tittar bak och ser att vi inte alls har kommit långt så jag frågar Tom om vi inte har gått här jättelänge. Han skrattar och fortsätter gå. Är den här stigen som trappan i super Mario till Nintendo 64? Jag går och går men när jag tittar bak så har jag inte kommit långt alls. Nu börjar jag bli riktigt snurrig, vad gör vi ute? Vart är vi på väg? Vad är klockan? Jag fattar ingenting. Det är alldeles för mycket intryck på samma gång.
Efter den eviga promenaden så kommer vi till en spiral trappa och jag tänker att den här trappan aldrig kommer ta slut. Jag börjar iallafall gå upp för den. Efter bara en liten stund är jag trots allt uppe. Tom öppnar dörren in till elevhemmets korridor och vi går in. Till vänster har vi ett litet kök och Tom går in där. Då hittar han en sopborste som han använder som en ninja stav. Han svänger lite med den och sedan går han och knackar på Ninas dörr. Ingen öppnar. Vi letar efter en nyckel men hittar ingen. Tom hittar däremot några makaroner som han sedan lämnar som ett spår efter sig på vägen ut. Jag vet inte riktigt varför men det verkar ändå inte helt fel.
Väl ute så säger han att vi måste gå och handla. I mitt huvud händer massor saker, jag tänker på alla tripprapporter jag läst och hur dåligt det kan gå när man är ute bland folk på LSD. Jag säger att jag inte klarar av att gå ner till stan så jag sätter mig på trappan en liten stund, Han frågar igen och igen och igen, helt plötslig blir jag kall. Jag reser mig och inser att snön jag satt på har smält och nu är jag blöt ända in till kalsongerna. Hur länge har vi varit här frågar jag Tom och han svarar att han inte vet. Jag fryser, eller gör jag det? Vad är att frysa? Jag inser att jag måste röra mig och jag går med på att gå ner till stan. Vi går en bit och vi skrattar och mår riktigt bra, allting känns skumt men ändå roligt. Tills vi ser en människa långt framför oss, snabbt inser jag att vi inte kan gå här och skratta då kommer ju folk att förstå att vi har tagit LSD. Jag skärper mig och det känns inte omöjligt att hålla sig för skratt. Då säger Tom att det kommer någon bakom oss, Jag tittar snabbt bakåt och ser en siluett. Då går det inte att hålla sig längre, jag skrattar högt och Tom skrattar med mig.
Vi går på och allting går trotts allt bra, jag vet inte vad som hände med han som gick bakom oss men vi ser inte några mer människor. Stan där vi bor är väldigt liten och det är inte mycket folk ute på kvällen. Vi går först till bankomaten så Tom kan ta ut pengar.
När jag står där så hör jag en bil sladda och jag känner mig direkt jätte nojig. Tom får sina pengar och vi går mot den lokala videouthyrningen/godisaffären. På vägen märker jag att jag pratar väldigt högt, så jag viskar till Tom och frågar om jag pratar högt och han säger att jag pratar normalt.
När vi står utanför godisaffären så ser jag att den ser väldigt liten ut och det är personer där inne så jag säger att Tom får gå in själv. Vi går mot dörren och när det är cirka tio meter kvar så kommer det ut två tjejer varav jag känner igen en av dem, Hon har gått i Tom’s klass förut så jag trycker honom tillbaka till vägen och går mot Konsum istället. Han säger att det var hon som gått i hans klass och sen skrattar vi. Jag känner mig nästan som en 14-årig flicka som går på stan med sin kompis och skrattar. Hihihi.
Här är det ännu en raksträcka som känns som en evighet att gå på. Men nu är man ju van. Vi ställer oss utanför konsum och jag inser att trippen inte ens varit nära på att vara över förut. Jag fryser så vi går in på konsum och ställer oss i ett sånt där ”rum” mellan ytterdörrarna och konsum. Där så Känns det lit onödigt att vi gått ända hit om vi inte ska handla så vi går in.
När jag kommer in slänger jag en blick mot kassan och skrattar lite. Jag tänker att det är tur att det är så mycket folk där. Jag öpnar munnen och säger någonting, Nu låter det som att jag nästan skriker så jag börjar viska saker till Tom istället. Vi går runt i affären lite och jag har verkligen ingen aning om vad vi behöver. Tom hittar några Pizzor och jordnötsringar, jag tar två Cola flaskor och går mot kassan. Jag börjar skratta lite och märker att det verkligen inte går att stoppa skrattet, Jag kan inte bara börja skratta utan anledning så jag kastar upp Colan på bandet och springer genom kassan. När jag är en bit bort så försöker jag kväva mitt skratt i armen.
Tom lyckas på något konstigt sätt att betala men han ser ganska flummig ut. Jag stoppar ner en påse jordnötsringar i kassen och då håller jag på att spricka av skratt, så jag vänder mig bort och skrattar. När jag vänder mig om igen så skrattar Tom också och jag inser att vi måste därifrån så jag packar ner en Cola flaska och nu kommer skrattet igen. Jag skrattat och slänger en Pizza i kassen sen går jag så fort jag kan ut ur konsum. När jag kommer ut så inser jag att Tom också skrattade lika mycket som jag och att han fick packa ner resten av varorna. Efter en liten stund kommer han ut. Vi skrattar högt och jag känner en lättnad av att vara ute ur konsum. Vi går hemåt och det är inte alls lika nojigt som förut.
När vi väl är hemma så går vi in och bara tar det lugnt. Jag sätter mig vid datorn och kollar lite på bilder och kvällen avrundas med att lite folk kommer och vi pratar om kvällens händelser och bara tar det lugnt.
Slutsatser:
Jag fick en ganska lyckad tripp, saker som kunde ha varit bättre skulle vara om vi hade en tripwatcher som kunde se till att vi inte gick och handlade. Vi hade iofs bara tagit en halv blotter så det gick ju bra.
Nästa gång ska jag även ta minst en hel blotter jag kände att jag nog inte var riktigt lika påverkad som Tom och det var lite tråkigt.
Alla namn är ändrade och personerna heter egentligen något helt annat.
Kön: Man
Vikt: 60 kg
Klockan är halv 5 och jag sitter här och ska nu försöka reda ut den gångna dagens LSD tripp.
Jag har inskaffat en blotter LSD( Shiva) och vet inte riktigt om jag ska ta hela själv (och vara själv med att trippa på LSD) eller om jag ska dela den med någon.
Det är mitt i norrlands vintern och säkert 20 grader kallt ute. Det har fallit en decimeter snö över natten och humöret är på topp.
Tom frågar på msn om jag inte har lust att dela blottern med han. En timme senare står jag i hans lägenhet och känner att jag är jätte peppad inför kvällen. Vi börjar med att hälsa på Johanna, Lars och Sophia i deras lägenhet och det slutar med att vi bjuds på mat. Jag har precis ätit och tackar nej men Tom ska iaf äta. Johanna frågar om hon inte kan låna ketchup och vi springer över till Tom igen för att hämta den. Inne i hans lägenhet så bestämmer vi oss för att ta vår blotter innan vi går tillbaka för att äta, Jag delar på lappen och stoppar min bit under tungan. Då säger Tom att han ska äta innan han tar sin bit och det känns okej så vi springer upp igen.
Tom kastar i sig maten och vi går ner igen, Han tar sin bit och sen väntar vi ivrigt på att LSD:n ska ta verkan. Klockan är runt 6 och efter vad som känns som en evighet så kommer plötsligt effekterna, Jag är så lycklig att jag får ont i kroppen och då vet jag att trippen äntligen ska börja. Vi slår på milkdrops (Winamp visualization) och lite shpongle. Musiken och visualizationerna passar så bra ihop att man rycks med in i denna konstiga värld. Jag sugs in, åker runt och skjuts sedan ut igen på bara någon sekund. Sen så blir hela skärmen ljus och man får en lite ”mind orgasm”. Jag gillar dessa effekter starkt och vi sitter där ganska länge.
Efter en härlig tid i visualizarionens våld så känner jag ändå att vi borde hitta på något,. Så jag går på toa. När jag kommer tillbaka så vill Tom gå och handla. Jag känner att jag nog inte skulle klara det så jag lägger den idén på hyllan, Vi bestämmer ändå oss för att gå ner till källaren och ”utforska”. Vi går ut ur lägenheten och nerför några trappor.
Nu står vi i ett tomt liten korridorliknande rum men massor med dörrar på sidorna. När vi märker att vi inte har nycklarna till någon dörr inser vi att det inte finns någonting mer att hämta där. Dock så hade Tom fått tag i två plankor som jag nu efter inte fattar varifrån de kom. Vi stod i en tom korridor liknande sak med låsta dörrar. Hm…
Vi går upp och lägger in brädorna i lägenheten, sedan går vi ut på balkongen igen. Där så tar Tom upp idén med att gå och handla igen, Jag känner att vi inte är lika långt inne i trippen lägre och det känns inte helt omöjligt att gå och handla. Jag säger att det är okej om vi kan få med oss någon nykter.
Vi kommer fram till att gänget hos Johanna har dragit på fest och at de inte kan följa med. Vi tänker lite och bestämmer oss för att Nina ska följa med så vi tar på oss lite kläder och jag får en röd vante som ska matcha min röda jacka. Jag tar på mig den och känner att jag inte är så borta så jag tar av mig den igen. Tom tar på sig en ansiktsmask som man bara ser ögonen i och han ser då ut som en ninja.
Vi beger oss ut och när jag kliver ut genom dörren känns det inte riktigt bra. Jag säger att vi nog inte ska gå och handla men vi beger oss iallafall mot elevhemmet på skolan (där Nina bor). Vi går på ett litet spår bakom huset och när vi har gått där ett tag så kommer jag på att vi har gått här alldeles för länge. Jag tittar bak och ser att vi inte alls har kommit långt så jag frågar Tom om vi inte har gått här jättelänge. Han skrattar och fortsätter gå. Är den här stigen som trappan i super Mario till Nintendo 64? Jag går och går men när jag tittar bak så har jag inte kommit långt alls. Nu börjar jag bli riktigt snurrig, vad gör vi ute? Vart är vi på väg? Vad är klockan? Jag fattar ingenting. Det är alldeles för mycket intryck på samma gång.
Efter den eviga promenaden så kommer vi till en spiral trappa och jag tänker att den här trappan aldrig kommer ta slut. Jag börjar iallafall gå upp för den. Efter bara en liten stund är jag trots allt uppe. Tom öppnar dörren in till elevhemmets korridor och vi går in. Till vänster har vi ett litet kök och Tom går in där. Då hittar han en sopborste som han använder som en ninja stav. Han svänger lite med den och sedan går han och knackar på Ninas dörr. Ingen öppnar. Vi letar efter en nyckel men hittar ingen. Tom hittar däremot några makaroner som han sedan lämnar som ett spår efter sig på vägen ut. Jag vet inte riktigt varför men det verkar ändå inte helt fel.
Väl ute så säger han att vi måste gå och handla. I mitt huvud händer massor saker, jag tänker på alla tripprapporter jag läst och hur dåligt det kan gå när man är ute bland folk på LSD. Jag säger att jag inte klarar av att gå ner till stan så jag sätter mig på trappan en liten stund, Han frågar igen och igen och igen, helt plötslig blir jag kall. Jag reser mig och inser att snön jag satt på har smält och nu är jag blöt ända in till kalsongerna. Hur länge har vi varit här frågar jag Tom och han svarar att han inte vet. Jag fryser, eller gör jag det? Vad är att frysa? Jag inser att jag måste röra mig och jag går med på att gå ner till stan. Vi går en bit och vi skrattar och mår riktigt bra, allting känns skumt men ändå roligt. Tills vi ser en människa långt framför oss, snabbt inser jag att vi inte kan gå här och skratta då kommer ju folk att förstå att vi har tagit LSD. Jag skärper mig och det känns inte omöjligt att hålla sig för skratt. Då säger Tom att det kommer någon bakom oss, Jag tittar snabbt bakåt och ser en siluett. Då går det inte att hålla sig längre, jag skrattar högt och Tom skrattar med mig.
Vi går på och allting går trotts allt bra, jag vet inte vad som hände med han som gick bakom oss men vi ser inte några mer människor. Stan där vi bor är väldigt liten och det är inte mycket folk ute på kvällen. Vi går först till bankomaten så Tom kan ta ut pengar.
När jag står där så hör jag en bil sladda och jag känner mig direkt jätte nojig. Tom får sina pengar och vi går mot den lokala videouthyrningen/godisaffären. På vägen märker jag att jag pratar väldigt högt, så jag viskar till Tom och frågar om jag pratar högt och han säger att jag pratar normalt.
När vi står utanför godisaffären så ser jag att den ser väldigt liten ut och det är personer där inne så jag säger att Tom får gå in själv. Vi går mot dörren och när det är cirka tio meter kvar så kommer det ut två tjejer varav jag känner igen en av dem, Hon har gått i Tom’s klass förut så jag trycker honom tillbaka till vägen och går mot Konsum istället. Han säger att det var hon som gått i hans klass och sen skrattar vi. Jag känner mig nästan som en 14-årig flicka som går på stan med sin kompis och skrattar. Hihihi.
Här är det ännu en raksträcka som känns som en evighet att gå på. Men nu är man ju van. Vi ställer oss utanför konsum och jag inser att trippen inte ens varit nära på att vara över förut. Jag fryser så vi går in på konsum och ställer oss i ett sånt där ”rum” mellan ytterdörrarna och konsum. Där så Känns det lit onödigt att vi gått ända hit om vi inte ska handla så vi går in.
När jag kommer in slänger jag en blick mot kassan och skrattar lite. Jag tänker att det är tur att det är så mycket folk där. Jag öpnar munnen och säger någonting, Nu låter det som att jag nästan skriker så jag börjar viska saker till Tom istället. Vi går runt i affären lite och jag har verkligen ingen aning om vad vi behöver. Tom hittar några Pizzor och jordnötsringar, jag tar två Cola flaskor och går mot kassan. Jag börjar skratta lite och märker att det verkligen inte går att stoppa skrattet, Jag kan inte bara börja skratta utan anledning så jag kastar upp Colan på bandet och springer genom kassan. När jag är en bit bort så försöker jag kväva mitt skratt i armen.
Tom lyckas på något konstigt sätt att betala men han ser ganska flummig ut. Jag stoppar ner en påse jordnötsringar i kassen och då håller jag på att spricka av skratt, så jag vänder mig bort och skrattar. När jag vänder mig om igen så skrattar Tom också och jag inser att vi måste därifrån så jag packar ner en Cola flaska och nu kommer skrattet igen. Jag skrattat och slänger en Pizza i kassen sen går jag så fort jag kan ut ur konsum. När jag kommer ut så inser jag att Tom också skrattade lika mycket som jag och att han fick packa ner resten av varorna. Efter en liten stund kommer han ut. Vi skrattar högt och jag känner en lättnad av att vara ute ur konsum. Vi går hemåt och det är inte alls lika nojigt som förut.
När vi väl är hemma så går vi in och bara tar det lugnt. Jag sätter mig vid datorn och kollar lite på bilder och kvällen avrundas med att lite folk kommer och vi pratar om kvällens händelser och bara tar det lugnt.
Slutsatser:
Jag fick en ganska lyckad tripp, saker som kunde ha varit bättre skulle vara om vi hade en tripwatcher som kunde se till att vi inte gick och handlade. Vi hade iofs bara tagit en halv blotter så det gick ju bra.
Nästa gång ska jag även ta minst en hel blotter jag kände att jag nog inte var riktigt lika påverkad som Tom och det var lite tråkigt.
Alla namn är ändrade och personerna heter egentligen något helt annat.
Heja Konsum!
Lite mer detaljer på vad du såg så skulle det blivit bättre!