Stopplagen försvinner=marknadshyror på sikt

Jag tror principiellt på marknadshyror, men då måste kringliggande "system" också marknadsanpassas. Bygg och fastighetsbranchen är också dom uppvuxna med en subventionerad och reglerad marknad.

Det nämndes tidigare i tråden att det inte råder brist på mobiltelefoner och bilar, men där har heller inte staten bestämt detaljutformning, finansiering och vilka som skall få vara kunder.

Om marknadshyror inte skall leda till 100-200% höjningar i city och 25% ute i förorten och bostadsbristen fortsätter vara hög så måste balter och polacker få komma hit och bygga åt tyska byggherrar, kommunernas långsamma planarbete måste snabbas upp osv...

Då kan marknadshyror bota bostadsbristen och ge de som har pengar möjlighet att bo i city och de som har mindre pengar att bo till rimliga priser i förorten.

De flesta utom trådskaparen verkar förstå att det är just regleringen av bostadsmarknaden som skapat bristen och att mer regleringar inte är rätt medicin.

Men vad är då medicinen? Att avskaffa hyresregleringen är ju bara ett steg. Vilka är de andra stegen? Hur hämmande är den kommunala hanteringen av plan och bygglov? Hur påverkar den oligopolpräglade skyddade verkstad som kallas byggbranch? Vilken roll spelar tusentals byggnormer?

Jag söker en samlad bild över dessa faktorers betydelse.

Edit: Som svar på frågan varför det inte finns någon opinion för en avreglerad bostadsmarknad svarar jag: Av samma anledning som folk håller fast vid en sönderreglerad arbetsmarknad. De som är inne i systemet vet att de tjänar på det. Givetvis på bekostnad av dem utanför. De utanför matas istället med en socialistisk världsbild som skulle gjort Orwell stum av beundran. De verkliga förlorarna i dagens system är de som hårdast försvarar det...

Hur räknar du då? Om man köper en hundrakvadratare för 5 miljoner så kostar det i ränta (3,75%) 200,000 kr om året. Det blir drygt 11000 i månaden efter skattereduktion. Så lägger vi på 3500 kr i avgift till föreningen. Totalt blir det 14500 kr ungefär. Eller 145 kr per kvadratmeter.

Jag räknade på en 30 kvadratmeters etta för 1.5 miljoner med avgift på 1500:- i månaden. 3,8% rörlig ränta på bottenlånet (85%) och topplån på 5% med 15 års amorteringstid ger en månadskostnad på 6233 kronor efter ränteavdrag. En liknande hyresrätt brukar ha en hyra på mellan 2500-4000 kronor, endast i undantagsfall högre.

Kalkylen stämmer inte helt, bl a slipper man topplån hos SBAB, men poängen består - 131 kr/kvm är subventionerat även om det är dyrare än de flesta lägenheter i innerstan.

Du kan inte räkna med amorteringen. Det är en utgift, men det är inte en kostnad eftersom du betalar till dig själv.

Det tycker jag nog. Det är en utgift man slipper helt om man hyr, oavsett om man betalar till sig själv eller någon annan. Dessutom tvingas man att amortera av banken. Rent ekonomiteoretiskt (finns det ordet?) så har du säkert rätt, men lik förbannat så har man mindre kvar av lönen...

Det rimliga - på en fri marknad - måste ju vara att ägande lönar sig, vilket det inte gör i Stockholm (eventuell värdeökning borträknat).

Det tycker jag nog. Det är en utgift man slipper helt om man hyr, oavsett om man betalar till sig själv eller någon annan. Dessutom tvingas man att amortera av banken. Rent ekonomiteoretiskt (finns det ordet?) så har du säkert rätt, men lik förbannat så har man mindre kvar av lönen...

Det rimliga - på en fri marknad - måste ju vara att ägande lönar sig, vilket det inte gör i Stockholm (eventuell värdeökning borträknat).

Du är ute och cyklar. Kolla vad en fullt belånad bostadsrätt på norrmalm kostar i månaden.

230 kr/kvm är närmare sanningen. Du är kraftigt subvensionerad.

Men själv som boende i innerstan har jag genom helt lagliga byten lyckats ta mig inom tullarna och tycker inte att min hyra är för låg.

Ute och cyklar är endast den som jämför äpplen med päron. Jag bor i en HR, inte i en BR. Gör om, gör nytt.