Juristprogrammet

Att det finns mycket utrymme för konkurrens om byråer verkligen debiterar över 1500kr i timmen men endast kan betala 44000/mån till sina advokater.

Well, med framgångsrikt menade jag någon som kan tjäna så mycket pengar du tycker de borde göra, så att säga.



Ok.



Egen erfarenhet (jag har vid sidan av studierna bla arbetat med just sådant som byråerna sällan kan debitera fullt ut för) och logik. Klienten betalar för juridisk rådgivning. Inte för din pappershantering.



Ja, men du kommer tjäna mindre pengar - och de "onödiga" utgifterna är som sagt svåra att undvika. Din hypotetiska ensamma advokat som jobbar hemifrån, använder gammal litteratur, sköter all administration själv och begär 1000 kr i timmar kommer få det svårt att gå runt.



Om vi bortser från det rent oetiska - i teorin åtminstone ska en advokat ha väldigt stark känsla för etik - så är det få klienter som inte i förväg vill ha åtminstone en bild av vad det kommer att kosta. Det finns säkert folk som saltar notan.

Visst, och det finns naturligtvis folk som startar eget. Men några 240k i månaden får inte många okända, unga advokater utanför de stora byråerna ihop. Med det sagt blir jag gärna motbevisad av de som har bättre koll från yrkeslivet.

I korthet har jag precis samma bild som du.

Företag är de som kan betala stora summor för juridisk rådgivning. Företag vänder sig till de som är bäst lämpade/har bäst renommé/har bäst kompetens i en viss vald prisklass (där prisklassen beror bland annat på företagets behov och tillgångar). Dessa faktorer leder i sin tur till att framgångsrika byråerna anlitas oftare än mindre framgångsrika byråer.

För att en byrå ska bli framgångsrik, och fortsätta vara det, krävs omfattande investeringar i form marknadsföring (studentevent, sommartraineer, kontaktdagar, sponsring etc) samt övrig representation. Dessa verksamheter kostar omfattande summor för företagen ifråga.

Familjerätten då?

Jag är inte så petig heller.


Det räcker med att begära 500kr/timme för att det ska löna sig. Framförallt om man inte kan hitta jobb på någon byrå. Man har också fördelen att jobba med de fall man vill- vilket jag tycker är en väldigt stor fördel. Jag tar hellre betalt 500kr/timme för att försvara en man som dumpades av sin otrogna maka än 700kr/timme för att försvara den bitchiga makan.


Om klienten är nöjd och betalar ett mycket mindre pris, vad spelar det för roll?

I wish you the greatest of luck. Det här är alltså 1/3 av rättshjälpstaxan - en nivå som lett till att en del talar om humanjuristernas situation som ett allvarligt samhällsproblem (många duktiga jurister går någon annanstans, eftersom det är väldigt svårt att tjäna pengar som humanjurist). Du fyller inte 160h i månaden till att börja med, och särskilt inte om du "vill ta de fall du vill". Heh.

Nu är titeln advokat tämligen mångfacetterad och innefattar inte endast affärsjuridiska byråer kring Norrmalmstorg. Skulle vi uteslutande titta på vad en jurist på en sådan byrå tjänade skulle vi få ungefär denna lönestege:

Ingångslön: 28 000 - 30 000 kronor
Efter ett år: ~35 000 kronor
Efter två år: ~42 000 kronor
Efter tre år: ~48 000 - 50 000 kronor
Efter fyra år: ~55 000 kronor
Efter fem år: ~60 000 kronor

Vid ungefär fem år börjar lönesättningen att påverkas inte bara av senioritet, utan också andra faktorer såsom hur många timmar man debiterar (= bonus) samt hur det går under lönesamtalet.

Det är intressant att du hänger upp dig på 1 500 kr/h, detta är inte särskilt mycket utan ett "standardpris" för vad man debiterar för en nyanställd biträdande jurist. Kring 1 200-1 500 kr/h brukar debiteras för en sådan. Har du jobbat ca fem år är det lätt att kunna debitera omkring 3 000 kr/h, vilket är en summa som givetvis höjs ju mer senior du blir. Tanken bakom att juniora jurister kostar mindre, är att dessa jurister tar längre tid på sig att utföra saker som sina seniora diton utför snabbt på rutin. Det vore därför oskäligt att debitera ett högre timpris när det är samma uppgift som blir utförd med samma resultat.

Sedan är det viktigt att inse att "Pengar in" inte korrelerar med "Löner ut" i företagens räkenskaper. Pengarna går till bl.a.

• Hyra
• Marknadsföring (sommarnotarietjänster, arbetsmarknadsdagar, annonser, studentevent men också event som riktar sig till presumtiva klienter)
• Skatt
• Materialinköp (att ha en stor byrå ger givetvis stordriftsfördelar)
• Fortbildning för anställda jurister
• Täckning av kostnaden för advokatprovet
• Utdelning till delägare

Vad som också är viktigt att inse är att en arbetsvecka på 40 timmar inte innebär en debiterad tid på 40 timmar. Från det du kommer till kontoret och slår på datorn tills du går hem på kvällen är det nästan aldrig på så sätt att det skulle vara realistiskt att debitera all arbetad tid.

Istället för att tala om saker du uppenbarligen inte har någon som helst insikt i eller erfarenhet av vore det mer klädsamt att ta ett steg tillbaka för att läsa vad mer kunniga personer skriver. Förhoppningsvis lär du dig någonting nytt då.

Antar att några här ser på suits, får den här killen höra sämst om det ofta tro? http://www.wlrk.com/rmross/

För att va lite ontopic: Hur många på SU sökte hhs som första val?

Mårten Schultz, nu professor vid SU, berättade i senaste avsnittet av Juridikpodden att han sökte HHS i första hand. Haha.

Arbetsintervju på någon av de större affärsjuridisk byråarna. Någon som vet hur dessa ter sig, dess utformning, frågor m.m? Möjligtvis någon har erfarenheter?

Har själv inte varit på en sån men har kompisar som varit på intervju hos stor affärsjuridisk byrå. Sök efter "vanliga frågor på arbetsintervju" genom google, spara alla, skriv svar på dem, öva in eller åtminstone ha lite koll vad du ska säga. Jusek har också en lista på frågor om jag inte minns fel, kolla upp det! En vanlig fråga som man får är:

Vilka kurser som var mest intressanta på utbildningen?
Vad gör du om 5 år?

Enligt kompisarna så är de hårda med frågorna, man får verkligen massa frågor dvs. det blir inget "vanligt" samtal mellan två personer. Själv har jag varit på intervjuer på andra juridiska organisationer och byråer men de var inte alls lika hårda med frågor som på byråerna inriktade på affärsjuridik.