Era pundigaste beteenden?

ju bättre pulver dessto mindre nöjd...
jo jag gillar super tjack överallt annat.
men
när det är duktigt bra, pundar jag inn på,
att de var bättre förr, å börjar slå i mig
som en kamikze pilot=både jag och bumsett
tar slut ååååååhh.....

What..?

no shit. kan inte mer än att hålla med . dom jag träffat har varigt så jävla pundiga. fast o andra sidan sett så älskar jag mina assiga polare dom är fan så mycket roligare att observera än andra. med alla deras små egenheter, totala oförståelse för ironi och deras överdriva ärlighet.
vist jag får kanske inte det bästa utbytet av information men jag blir alltid lika road av dom

Grejen är att man inte nödvändigtvis är totalt inkapabel att uppfatta ironi; man väljer bara att i tveksamma fall för säkerhets skull gå på den bokstavliga tolkningen, eftersom det ändå var vad som sades. Det är åtminstone logiskt, även om det skulle vara fel. Det vore mycket värre att missförstå något totalt genom att välja fel bland alla upptänkliga intolkningar och ibland blir det bara för många alternativ att hantera, speciellt om man egentligen är inne i något annat och därför är splittrad i sin uppmärksamhet.

Det roligaste är egentligen när flera aspies umgås och pundar. Det uppstår ofelaktigen konstanta missförstånd och ibland kan man prata förbi varandra i flera minuter, trots att den ene verkligen försöker få den andre att förstå, vilket alltid är lika roligt för den tredje.

tokrunka hela dan fast man har tusen saker att göra svarar inte på telefon eller dörren.de e pund...

Eller tragikomik för den utomstående observeraren.

Som efter ett längre tids race står utanför med kikare och spaningsutrustning?

Kikare med inbyggd digitalkamera.

Edit: Haha, jag missförstod det där inlägget som fan. Jävlar, vad slirig man börjar bli i huvudet nu... så kan det gå med kikaren, liksom. Stod och spanade på en mystisk skåpbil häromnatten och vågade sedan inte gå ut på dagen, eftersom den stod kvar.

Och inatt hör man röster igen... Jag har sträcksett två säsonger av Rederiet, så jag känner igen rösterna från serien.

När sov du senast? Det är när jag börjar höra röster som jag anser att det är okej att gå och lägga sig. Innan är man tråkig, efter är man galen.

Jag slocknade på soffan i förrgår eller så. Dessförinnan var jag uppe i fyra dagar.

Rösterma är väl en sak, men nojan är litet värre. Om man bara inbillade sig saker, så vore det ju ingen fara. Mina nojor har dock varit mycket lugnare i år än i fjol.

Du har vart vaken en hel del med andra ord. Själv har jag aldrig upplevt särskilt jobbig noja. Inte över gränsen då det blir läskigt och verkligt. Men att sitta och prata med folk i sitt rum, fastän det inte är någon där, känns inte helt hälsosamt. Fast då har det ju visserligen varit mer än vaket inblandat...

Några speciella återkommande nojor i fjol, eller bara allmänt?

Jag hade tänkt rota fram min favorit bland 'motivation posters' som svar, men hinner inte nu eftersom mat och sysslor väntar.

Det är en bild på Adderall, tjackpulver, och annat amfetaminhaltigt, och under den står texten: