Tips?

Boom Shankar, på er vänner!
Vi är ett par i den övre 25 och tidiga 30 års åldern som ÄLSKAR att ta ett bloss, då och då... (rättare sagt, jag är en del av detta par, den yngre...).
Så till "problemet". Det är så att vi känner oss så fruktansvärt osociala. Vi har båda arbete och "ordnad tillvaro" på det sättet, men när fredan kommer så föredrar vi att tända en "jonne" i all stillhet, käka lite gott, osv (ja ni vet hur det är...), istället för, som det förväntas av barnlösa par i vår ålder "röja runt" på krogen. Vi trivs med att ha det på det här sättet, krogen är vi för länge sedan färdiga med. Men det vi saknar är andra människor att "bjuda på middag", diskutera "livet, universum och allting" med osv, människor som man kan lita på och som är så pass öppen sinnade att de accepterar att vi gillar att röka cheras (de behöver självklart, nödvändigtvis inte själva vara rökare, men de måste acceptera att vi som vuxna, och ganska kloka människor tagit det beslutet för oss själva). Som det är nu är de enda (nästan) som vi kan röka tillsammans med våra syskon...
En annan "passion" som vi har gemensamt är att vi gillar att resa (främst i Indien. Någon som är överraskad?), och det är bara när vi är där som det känns som att vi kan vara "oss själva" helt och hållet, inte behöver smyga och känna det som att man bär på en stor hemlighet förjämnan, ´+ att man där träffar "likasinnade", som man kan snacka om "allt" med utan att bli betraktad som en idiot.
Men vart håller dessa människor hus i Sverige? Vi bor i en "medelstor" stad i mellansverige, och här har vi då inte träffat på någon (i och för sig så går vi ju inte ut så ofta , men iallafall...).
Om en månad (drygt) så sticker vi till Indien igen iallafall. JAG LÄNGTAR!!!!!!

Är det någon som har tips på hur man träffar folk ?

BOOOOOOOOOOM!

Jag tror ert problem är ganska vanligt. Jag tror också att det finns folk omkring er som också gillar att röka. Problemet är väl att det fortfarande är så "tabu" med Cannabis i Sverige.

Innan jag började röka så märkte jag knappt att det existerade. Men nu tycker jag att det är jävligt vanligt.

Det känns som om det blir mer och mer accepterat med Cannabis även i Sverige. Många, många är för legalisering.

Det bästa sättet att upptäcka andra som gillar att röka är att själv stå för att man gör det. Man behöver ju inte säga det rent ut till okända människor, men man kan ju luska lite och antydningsvis säga var man själv står i frågan.


Synd att ni inte bor i Stockholm, för här finns det hur mycket folk som helst som gärna umgås över en joint eller två.


*Wolfish Woman*

hej. jag känner precis igen ert "problem" (som jag måste säga inte låter som ett problem utan snarare som att ni har det jävligt trevligt med varandra...:) )
Jag är man, 26 år och tröttnade för ca 1-2 år sedan på krogsvängen. Jag tror nog att det ÄR den åldern man härjat nog på krogen och lustigt nog är det även denna åldern personer ofta blir "ett par"... hmmm luuustigt.. kan det ha något med vartannat att göra??.. :)

att sia om ålderdomen ger dig huvudvärk och för det mesta FEL så längre kan man nog tänka, men inte förvänta sig något svar. :)

hoppas ni får det trevligt i framtiden oxo och om inte annat kan ni ju flytta ned till Malmö. här är det fullt av oss.. :)

Piz

CalvinKnark

vad synd om er att haschrökandet är en så stor del av er tillvaro att ni känner det som att ni bär på en stor hemlighet och att detta hiundrar er att träffa människor som inte röker på. för mig låter det mest som om ni skulle behöva lite distans till ert flummande och fundera på er sociala situation istället. det här ni saknar - är det människor som använder drogen cannabis? eller är det, i grund och botten, någonting annat?

det är ickerökarna som e konstiga - jag är normal

Men du, Ollon.
Är du trög eller är du ironisk? Det fattar du väl att det inte handlar om själva rökandet i sig? Det handlar om att vilja bli accepterad för den man är, att slippa ljuga bara för att ämnet Cannabis fortfarande är så jävla tabu i Sverige.

Det är socialt accepterat att umgås med hjälp av alkohol. Det är socialt accepterat att bära sig åt, supa och slåss och sedan skylla på att man var full och ingenting minns.

Men det är fortfarande, lik förbannat, "konstigt" att hellre röka en joint och föra en trevlig konversation.

Well, well, du skulle kanske tänka efter lite innan du häver ur dig sån skit.


*Wolfish Woman*

Värst vad du tog åt dig då wolfsen! Trots detta var det inte ens dig jag riktade mig till..

Vad jag säjer var bara att om man mår så dåligt för att man måste dölja att man röker hasch, och att detta hindrar en från att träffa människor som inte röker hasch - tycker jag man skall ta sig en funderare på vad det är man sysslar med. Är det bland andra haschrökare som lösningen på ens otillfreställda behov finns? "Att vara sig själv" - innebär det att röka hasch med andra haschare? Finns det människor som inte röker hasch som kanske har det där man söker efter - eller är man en "addict" eftersom man fokuserar så på just drogen hasch? Finns det möjligheten att man uppnår en tillfredställande social situation utan att röka hasch?

Bara några frågor i all välmening...

okej ollon här är en fråga till dig och bara dig.

Detta paret verkar ha en ganska stabil situation och verkar, enligt deras eget uttalande, inte röka särskilt mycket. Dessutom verkar de ha andra intressen än rökande - resande bland annat. Det enda är att de känner sig alienerade eftersom de inte finner någon förståelse bland folk - folk som de faktiskt VILL träffa men som måste ha respekt för DERAS val här i livet. De har marginaliserats pga sin last.. jaaaa? skulle D U kalla detta ett tillstånd av inneslutenhet frammanad av ett beroende?
dessutom. du verkar knyta på tok för mycket till det sociala och verkar inte kunna särskilja en viljan att vara ensam och en viljan att inte trampas på och behöva ta till svärdet hela tiden med ett cannabisberoende. I din värld verkar folk, som inte konstant träffar människor, och som röker en smula då och då, vara för evigt nedgångna i det asociala drogträsket där endast total absolutism är den enda räddningen. Ok.. det där med absolutism kanske inte stämmer men jag har en poäng.

Då kommer vi till frågan så: Anta att jag känner MÅNGA människor och att de flesta av dessa (de _FLESTA_ märk väl..) tycker att cannabis är en ganska trevlig drog. De som tycker så är i KLAR majoritet bland mina bekanta som i runda tal uppgår till ungefär 30 stycken - en ganska normal bekanskapsskara. Jag röker inte med alla dessa människor men jag räds det inte heller. Jag röker oftare socialt än ensam. Däremot har jag ofta en stor lust att vara ensam och har ingenting emot att tända pipan själv. Ibland kan jag tycka att det är jobbigt att vara ute "i svängen" så mycket.

Är jag då en cannabisberoende asocial människa?

märk väl att de flesta i min bekantskapskrets röker på! i varierande grad förstås.


och wolfish.. hur mycket det än bär mig åt måste jag nog säga att jag tycker att du hoppar på ollons skalle lite väl mycket med tanke på det uttalande han gjorde.. det är inte särskilt stötande med tanke på den ställning monsigneur ollon har tagit i alla debatter tidigare.

och till paret så :) sorry att ni hamnar i korselden här men detta verkar vara ett utlopp för en fördämd argumentation beroende på en uppbyggd positionering i detta forumet.
nåväl.

Jag tycker att det enda ni kan göra är att försöka träffa lite nya människor men det är väl att säga nåt ni redan komit på själva... (OLLON! det är en mänsklig sak att då och då falla ifrån sina vänner och behöva förnya bekantskapskretsen en smula) sorry..

... och sålla lite bland dem. De som åtminstone inte fördömer er då. Bekanta till nära vänner och deras fester brukar funka för mig..

Piiz

CK

okej ollon här är en fråga till dig och bara dig.

Detta paret verkar ha en ganska stabil situation och verkar, enligt deras eget uttalande, inte röka särskilt mycket. Dessutom verkar de ha andra intressen än rökande - resande bland annat. Det enda är att de känner sig alienerade eftersom de inte finner någon förståelse bland folk - folk som de faktiskt VILL träffa men som måste ha respekt för DERAS val här i livet. De har marginaliserats pga sin last.. jaaaa? skulle D U kalla detta ett tillstånd av inneslutenhet frammanad av ett beroende?
dessutom. du verkar knyta på tok för mycket till det sociala och verkar inte kunna särskilja en viljan att vara ensam och en viljan att inte trampas på och behöva ta till svärdet hela tiden med ett cannabisberoende. I din värld verkar folk, som inte konstant träffar människor, och som röker en smula då och då, vara för evigt nedgångna i det asociala drogträsket där endast total absolutism är den enda räddningen. Ok.. det där med absolutism kanske inte stämmer men jag har en poäng.

Då kommer vi till frågan så: Anta att jag känner MÅNGA människor och att de flesta av dessa (de _FLESTA_ märk väl..) tycker att cannabis är en ganska trevlig drog. De som tycker så är i KLAR majoritet bland mina bekanta som i runda tal uppgår till ungefär 30 stycken - en ganska normal bekanskapsskara. Jag röker inte med alla dessa människor men jag räds det inte heller. Jag röker oftare socialt än ensam. Däremot har jag ofta en stor lust att vara ensam och har ingenting emot att tända pipan själv. Ibland kan jag tycka att det är jobbigt att vara ute "i svängen" så mycket.

Är jag då en cannabisberoende asocial människa?

märk väl att de flesta i min bekantskapskrets röker på! i varierande grad förstås.


och wolfish.. hur mycket det än bär mig åt måste jag nog säga att jag tycker att du hoppar på ollons skalle lite väl mycket med tanke på det uttalande han gjorde.. det är inte särskilt stötande med tanke på den ställning monsigneur ollon har tagit i alla debatter tidigare.

och till paret så :) sorry att ni hamnar i korselden här men detta verkar vara ett utlopp för en fördämd argumentation beroende på en uppbyggd positionering i detta forumet.
nåväl.

Jag tycker att det enda ni kan göra är att försöka träffa lite nya människor men det är väl att säga nåt ni redan komit på själva... (OLLON! det är en mänsklig sak att då och då falla ifrån sina vänner och behöva förnya bekantskapskretsen en smula) sorry..

... och sålla lite bland dem. De som åtminstone inte fördömer er då. Bekanta till nära vänner och deras fester brukar funka för mig..

Piiz

CK

örk.. fan vad jag HATAR när det händer..

Ja, ja, jag hetsade upp mig mer än nödvändigt.
Det är bara så tröttsamt att behöva försvara sig i denna fråga. Varför är det fortfarande så oaccepterat att röka gräs?

Ursäkter,
W.W.

>OLLON! det är en mänsklig sak att då och då falla ifrån sina vänner >och behöva förnya bekantskapskretsen en smula)

Ja verkligen. det håller jag naturligtvis med dig om.
jag tyckte det bara var synd att det här paret skulle låsa sig fast vid att förbättra sin sociala situation genom att nödvändightvis träffas och umgås med andra haschrökare.