Antag att X-tidningen har en matredaktion, som bland annat testar julbord.
Då kan man tänka sig att det en dag finns följande rubrik i tidningen:
Matpatrullen sågar Y-krogens julbord
Jamen, ramlar inte skinkan i golvet om man sågar julbordet?
Visst rör vi oss ofta med förkortade uttryck, som sakligt sett är paradoxala:
-- Om du går förbi Pressbyrån, så kan du väl köpa X-tidningen åt mig!?
Det går ju inte om jag går förbi. Det kräver att jag stannar till vid kiosken.
Det finns en hel del termer för oegentliga begrepp.
Termerna
synekdoke och
pars pro toto handlar om att en del får representera
det hela. Nog tycker jag att julbord är en
metafor för det ätbara överflödet
på bordet.
Häromdagen sågs de högst uppsatta gästerna
bryta taffeln på Nobelfesten. I det
fallet noterar NEO att taffeln kan representera »själva måltiden«. Och
måltiden är
egentligen den tid under vilken man intar sitt mål. Även där noterar NEO nyansen
»själva maten«.
För
julbord och
smörgåsbord noterar NEO bara aspekten det ätbara på borden.
Men tack
petter eremiten för en intressant serve!