Woods of Infinity

Jag hörde att Woods Of Infinity ska släppa en splitt med Arkha Sva nu i Maj.
Min favoritplatta med WOI är nog Hejdå, fast jag gillar Frozen Nostalgia och Hopplös väntan som fan. Ljuset är ju också bra..Äh vad fan, jag gillar allt med WOI.

Kolla in Kuk med ollon - känner ni igen Ravenlord?
http://www.youtube.com/watch?v=Z_H7_ZWgOIY

Låter fan exakt som WoI

Ljuset fortsätter att växa för mig. Metamorfos har gått om Genever som deras i mina ögon bästa låt. Ska försöka sätta mig in i deras övriga skivor framöver.

"Jag kan aldrig gå tillbaka till ljuset och värmen, och glädjen, som, jag, saknar så...."

Själv anser jag att "Piskar ut mitt hat" är Woods Of Infinitys bästa låt, tätt följt av "Kärlek Och Vänskap". Genever är också bra.

Atmosfären kring deras album är oslagbar.

Alltså vilken platta anser trådens anhängare vara den bästa WoI platta och varför?

Jag själv måste säga att jag föredrar "Hejdå", mycket tack vare för att den känns otroligt skitig och misantropisk, dock så gillar jag även "Ljuset" för att WoI på något vis är väldigt duktiga på att framhäva "perversion" i atmosfären. Jag vet inte hur jag ska förklara..men någon läre ju förstå vad jag menar.

Så va tycker ni?

Ljuset, utan större tvekan.

Helt enkelt för att den skivan har flest låtar som är riktigt riktigt bra, t ex Genever, Ett Förlorat Barn, A Love Story, Tvåfaldig vikt är en styggelse för herren, Metamorfos, Epigram, Kroppen var mitt fängelse.

Så gott som alla låtar är genuint bra med andra ord. Bra texter, härlig atmosfär.

Hejdå är inte lika stark anser jag.

Sen är Hopplös Väntan också vansinnigt underskattad. Backenvägen och Karnevals är bland det bästa de gjort.

Alltså, Adversarius, jag saknar ord. Daniels insats i Backenvägen, vilken inlevelse och känsla, orgeln, trummorna. Tack för tipset. Hade totalt missat den låten.

I övrigt undrar jag om någon annan tycker att det är ett väldigt unikt band. Unik musik. Jag känner inte till något annat band som har har ett liknande sound eller förmedlar samma känsla.

Vad får ni förresten för känsla när ni Lyssnar på WoI, alltså i vilket sinnestillstånd hamnar ni i, för all musik är ju sinnesförändrande.

"Ord räcker inte till för att gestalta dessa saker och det ska de inte heller, det märker du i texterna."

Avsaknad av liv märker jag?

Vet inte riktigt hur man ska förklara vilket sinnestillstånd man hamnar i när man lyssnar WoI.. Å ena sidan tycker jag WoI har otroligt infantila texter som låter att vara utförd av en 14åring som vill vara skitextrem, å andra sidan så är lyriken faktiskt väldigt snygg och makaber..och musiken i sig är rentav pervers.
Personligen uppskattar jag Woods of infinity mycket, men tycker inte att det är det bästa jag någonsin hört.
Så summan av kardemumman är väl att känslan man får av "WoI" är mys, någonting man kan avnjuta till ett glas rött