Jag har psykopatiska drag, vad göra?

Du verkar ha skolkat från varenda svenskalektion, din jävla kolatorsk.

Var det menast som en förolämpning? Skulle kunna vara en slags komplimang också ;-)

Psykpati är trendigt just nu . Media älskar det . Alla kan vi vara psykopatiska , bära psykopatiska drag , eller begå handlingar som vore dem isolerade , skulle dem tyda på att vi var psykopater . Men så är inte fallet . Vi är bara människobarn , fulla av brister . Alla som haft en psykopat nära sig vet dock att det är ngt oerhört jiobbigt , skrämmande och livskrävande. Att påstå att psykopater( som ju bara är en definition på ett sjukligt antisocialt beteende och leverne) inte finns är ett hån mot dessa månniskors livskamp.

Menar du att du annars brukar ta droger, eller?

Hursomhelst, så sök hjälp.....det finns ju tabletter att ta som dämpar ned humöret. Berätta samma saker som du skriver här, annars kan du inte få rätt hjälp.
Klart att det inte är omöjligt att du en dag faktiskt kan tappa dina spärrar, för man får onekligen känslan av att du lever under någon sorts (livs- )press......; om inte annat så för att du själv, och detta förmodligen helt omedvetet, skriver: "...fasaden är fin".
Hoppas det löser sig för dig

Följ din natur, ta ut dina osympatiska drag på omgivningen, de förtjänar alldeles säkert inte bättre än så. Ditt namn förpliktigar på något sätt till ett allmänt svinaktigt beteende. Om du nu verkligen heter "Juha" så är du för alltid dömd på förhand av omgivningen så varför inte utnyttja namnet till din egen fördel och flyta på de förutfattade uppfattningar om din person som detta namn nu genererar. Med ett sådant namn som du har så kommer du ändå alltid till slut att uppfittas som en alkoholiserad, knivviftande finndjävel, så dra fördel utav det för något jobb kommer du ändå aldrig att få.

Ingenstans skriver jag att jag ÄR en psykopat, eller att jag rider på en våg. Det är väl när jag börjar lägga ihop ett och ett som jag funderar om inte nåt är lite galet hos mig. Och nu kom jag för mig att skriva om det.
Och frågan var lite hur dom skulle ställa sig till mig om jag söker. Om nån som suttit i ungefär samma sits har sökt och hur vårdformen såg ut då.

Vart vill du komma med ditt meningslösa inlägg? Ska vi inte kunna fråga och tipsa varann på ett forum på ett seriöst sätt, utan bara häckla och haspla ur sig omogna inlägg för att det är lite kul?
Tycker överlag att tonen blir så barnslig när man bara skriver nåt för att vara häftig. Dessvärre sker det hela tiden på Flashback, hugg och slag.
Det är nog mer din karaktär av människor som dömer ut nån för dennes namn, inte gemene man.

Jag blir ibland [ofta] så jävla irriterad på debattstilen bland människor här på FB. Ok, ni kan få leka av era instinkter om att ironisera om precis allting med en helt hjärtlös ton i avdelningar som "Humor" och liknande, men när det gäller allvarliga saker som psykologi och liknande så håll käften istället om ni ändå inte ska tillföra något vettigt. Fan jag som utgick ifrån att FB hade 18-årsgräns så håller ni mest på som om ni vore fjortisar som konkurrerar om att vara så tuff och rå som möjligt i förortsskolan. [[Ja, jag förväntar mig att ni ska replikera mig med precis samma stil som ni alltid gör, couldn't care less]

Juha: Jag tycker själv att av det jag läst av vad du skrivit i den här tråden så är du inte empatilös. Du reflekterar över vad dina instinktiva destruktiva känslor kan leda till, det tyder på att det inte är kört för dig. Sen att du inte känner något ifall ditt barn mår dåligt är helt enkelt för att du väljer att stänga av för att det blir för jobbigt annars.

Som många andra sagt i tråden, det enda som fattas är att du söker hjälp. Ingen idé att dra ut på det. Dock är psykvården av idag kan jag berätta av egen erfarenhet inte den bästa. Så om du har möjlighet så sök dig gärna till en bra privat psykolog. Annars så får du hoppas på det bästa inom den offentliga psykvården. Jag önskar dig lycka till.

Vi skrev ungefär samma sak i andra val av ord under samma tid. Ditt inlägg fanns inte när jag började skriva på mitt. Jag håller med dig till 100 procent angående de andra debattörerna. Har de inget att tillföra så kan de lika bra knipa käft.

Ta't lungt ta en toy. Jag ber uppriktigt om ursäkt om du nu blev så upprörd som du vill låta påskina. Seriöst, om du vill bli av med din överskottsenergi vilken du tydligen inte kan kanalisera på ett bra sätt så börja idrotta. En trött kropp medför en garanterat trött knopp och inga dumma tankar mer.
Medicinering är bara att tänka på utifall att du uppskattar kemisk lobotomering vilket jag antar att du inte gör. Du får ursäkta mig om jag nu oavsiktligt trampar dig på tårna ännu en gång, att röka en joint och bara slappna av kan kanske fungera, vet dock inte om det är just din melodi.

P.S. Ät mindre socker så blir du mindre aggresiv.

Titta. Som natt och dag. Metalldrake kan helt plötsligt skriva sansat och på ett moget vis utan meningslösa påhopp. Det betyder att ni trots allt är öppna för positiv påverkan. Det glädjer mig.

Kapad, tack för ditt stöd!!

MetallDrake, vet inte hur insatt eller pårökt du är, men ditt första inlägg var ganska rejält nedsättande måste jag säga. Men du har fasen kanske en poäng i idrottande. Faktiskt har tanken slagit mig att jag borde få ut energi på så sätt. Och (nu blev jag på bra humör helt plötsligt hehe)
Har fått för mig jag borde börja med nån kampsport, men det känns lite fånigt när man är en bra bit över 30 att komma som total nybörjare.
"Hej jag vill ha en säck eller motståndare att slå på näsan, ett par ggr i veckan"