Att tjänstgöra på en jagare

Jag skulle tycka det vore intressant att höra om någon här tjänstgjort på en jagare. Vad gör en jagare, hur stor bemanning har en sådan, vad gör man på fartyget, vad har det för beväpning? Hur många jagare har Svedala och vad heter de?

Själv har jag bara varit på en korvett, när en sådan gästade Skeppsbron i våras (-06). En mäktig skuta, tycker jag. Verkar spännande att ligga på båt. Jag läser mycket om sjökrigsföring, men jag har ju ingen aning om hur livet på ett stridsfartyg egentligen gestaltar sig. Jag antar att det inte är som att åka Finlandsbåt.

Tror alla svenska jagare har blivit bortplockade för ett antal år sedan.
Har för mig att robotbåtarna (eller är det kustkorvetterna) är de största ytstridsfartygen svenska marinen har.
Och har också för mig att de med störst deplacement inom svenska marinen är ubåtarna.

Det största fartyget är hms carlskrona och det är ett minfartyg det är runt 105 meter långt väger runt 4000 ton

http://pages.intnet.mu/warbirds/warships/Carlskrona1.jpg

De svenka korvetterna är från 50 till 70 meter långa.

Jagarna är borta och skrotade sedan länge. Den svenska marinen hade inte längre behov av så stora fartyg för att försvara kusten.
En svensk jagare finns bevarad, HMS Småland, den ligger vid Göteborgs Maritima Centrum och är öppen för allmänheten. Ett besök rekommenderas varmt om du har vägarna förbi!

Småland byggdes vid Eriksbergs Mekaniska Verkstad i Göteborg 1952 och togs ur tjänst 1972.
Hon är 121 meter lång, väger 3344 ton och har 58000 hästar under huven. Besättningen räknade 290 man. Det fanns ett systerfartyg, kallat "Halland". "Halland" hann bli flottans sista jagare innan hon utrangerades 1987.

De sista svenska jagarna som byggdes var de av Östergötland-klassen. Fyra fartyg, "Östergötland", "Södermanland", "Gästrikland" och "Hälsingland" byggdes mellan 1956-1957.

Om intresset finns kan jag förstås lista namnen på alla de jagare Svedala förfogat över genom tiderna.
Men mer intressanta är väl iofs de två största svenska krigsfartygen någonsin, kryssarna "Tre Kronor" och "Göta Lejon".

Historik
Trots att marinen inte hade drabbats så svårt som armén vid 1925 års försvarsbeslut, så var bristen på moderna materiel stor vid andra världskrigets utbrott 1939. För att förstärka flottan byggdes nya fartyg vid både örlogsvarv och vid civila varv. Civila fartyg köptes in och byggdes om för militärt bruk. Under åren 1938-1945 tillfördes flottan 12 jagare, 17 motortorpedbåtar, 20 ubåtar, 1 minfartyg och 38 minsvepare, sammanlagt 88 nya fartyg. Därutöver kom ett stort antal civila fartyg att inkallas.

Efterkrigstiden och 1950-talets flotta omfattade kryssarna Tre Kronor och Göta Lejon samt ett 15-tal jagare. Två kryssareskadrar bildades som vid beredskap vardera kunde omfatta en kryssare, fyra jagare och sex torpedbåtar. Flottan hade inte haft den slagstyrkan sedan 1900-talets början. Vid mitten av 1950-talet kom jagarna Halland och Småland. De var de första i världen som bestyckads av sjömålsrobotar.

Försvarsbeslut 1958 innebar en vändpunkt för utvecklingen mot en ”lättare” flotta. Beslutet kom att leda till en omfattande avveckling av marinens resurser för skydd av handelsflotta och för ubåtsjakt. Följderna av begränsade ubåtsjaktresurser innebar ett stort antal kränkningar av svenskt territorialhav under hela 1980-talet. Främmande undervattensverksamhet kunde konstateras i skärgårdar, hamnar och flottans basområden. Med ny materiel och nya resurser kustkorvetter, minröjningsfartyg och ubåtsjaktstorpeder kunde den försummade ubåtsjakten byggas upp igen. Det tog tio år att bygga upp marinen för ubåtsjakt, men då var det kalla kriget över.

Marinen efter FB 2004
 MarinB – Marinbasen i Karlskrona
 SSS – Sjöstridsskolan i Karlskrona
 Första u-båtsflottiljen i Karlskrona flyttar från Haninge/Berga (Obekant är i dagsläget antalet ubåtar som återstår efter FB 2004. Det kan vara mellan tre och fem).

 sjöstridsflottiljen i Karlskrona med fyra divisioner; 31. korvettdiv, 32. korvettdiv, 33. minröjardiv, Stab och lag med HMS Trossö, HMS Karlskrona och provtur korvett Visby.

 sjöstridsflottiljen i Berga/Muskö med fyra divisioner; 41. korvettdiv, 42. minröjdiv, 43. Uhdiv samt Röjdykardivisionen.

 Amf 1 – Amfibieregementet (flyttat från Vaxholm till Berga/Muskö).

Tre marina förband är anmälda till styrkeregister för internationella insatser inom ramarna för NATO, EU och FN. De svenska bidragen är ett korvettförband, ett ubåtsförband och ett förband för minröjning. Därutöver finns ett underhållsförband som är redo för att svara för underhåll vid en insats.

Marinen – materiel

Visby-serien; korvetter är konstruerade för såväl ytstrid och ubåtsjakt som minjakt. Förutom Visby omfattar korvettserien fartygen; Helsingborg, Härnösand, Nyköping (Karlstad ej klar – skall tillhöra tredje ytstridsflottiljen). Visby-serien har byggts med maximala krav på Stealthtenik och av kolfiberarmerat plastmaterial. Maskineriet består av ett kombinerat diesel- och gasturbinmaskineri med två dieselmotorer för lågfart och fyra gasturbiner för högfartområdet. Beväpningen är; en 57 mm kanon, 40 cm torpeder och sjömålsrobot. Högsta fart – 40 knop, besättning – 43 man. Uppmärksamheten kring Visby är stor från internationellt håll. Den amerikanska flottan har planer att satsa på fartyg med de egenskaper som Visby har.

Kustkorvetterna Stockholm och Malmö levererades 1985 och är byggda av helsvetsat stål. Bestyckning är en 57 mm kanon, en 40 mm kanon två st 7,62 mm kulsprutor, sex torpedtuber och minor. Fart 30 knop och besättning 40 man. Halvtidmodernisering år 2002.

Göteborg serien – korvetter består av Göteborg, Gävle, Kalmar, Sundsvall levererades åren 1990-1993. Fartygen är byggda av stål med överbyggnad aluminium. Framdrivning sker via vattenstråledrift som ger låg bullersignatur. Fart c:a 30 knop. Beväpning; 1 st 57 mm kanon, 1 st – 40 mm kanon, 2 st 7,62 mm kulsprutor. 4 st 40 cm torped, minor, lysraketer. Besättning 40 man

RobotbåtarNorrköping, Ystad m fl ett 10-tal successivt levererade 1973-1976.

Västergötlandklassen ubåtar utgör: Västergötland; Hälsingland, Södermanland, Östergötland har skrov tillverkat av seghärdat höghållfast stål, som innebar mer rationell produktion med lägre skrovvikt än tidigare byggda ubåtar. För och akterskepp byggdes av Karlskrona varvet medan Kockums svarade för mittsektionen och sammanfogning av sektionerna samt för driftsättning. Mellan de två vattentäta avdelningarna finns en enmanssluss vilken möjliggör fri uppstigning. Antalet torpedtuber har utökats från åtta till nio, samtliga torpeder är trådstyrda och målsökande. Västergötlandsklassen levererades åren 1987 – 1990. Södermanland & Östergötland genomgick år 2002 halvtidsmodernisering. Och fick då luftoberoende maskineri med Stirlingteknik som påtagligt förbättrar uthålligheten.

Gotlandklassen ubåtar är en vidareutveckling av Västergötland-klassen. Den stora skillnaden är att Gotland-serien redan från början försetts med det luftoberoende Stirlingmaskineriet. Ubåtarna har sex torpedtuber. I Gotland klasen ingår ubåtarna Uppland och Halland samtliga levererade år 1999. Besättning 25 man.

Minfartyg - Carlskrona var utöver minfartygets roller också från början konstruerad att fylla rollen som långresefartyg. Fartyget har oceangående egenskaper med förbättrad förläggningsstandard. Bestyckning är 2 st 57 mm kanon, 2 st 40 mm kanon 4 st 57 mm lysraketer, minor samt dubbla eldledningar. Fartyget levererades 1982 och genomgick halvtidsrenovering år 2002. besättning 162 man, därutöver kan ett 70-tal kadetter förläggas.

Ubåtsräddningsfartyg – Belos är marinens största fartyg på över 5.000 ton. Hon är utrustad med tryckkammarsystem, helikopterdäck samt medför och sjösätter ubåtsräddningsfarkosten URF. Därmed har Sverige ett unikt system med vilket 30 man från en skadad eller sjunken ubåt kan rädas i en omgång.

Stridsbåt 90H är en snabb jetvattenståledriven båt med mycket god manöverförmåga med aluminiumskrov. Båten har utvecklats av Försvarsmakten, FMV i samarbete med Dockstavarvet. Längden; 16,1 m, bredd; 3,8 m, djupgående; 0,8 m, vikt rustad båt; 20 ton, maxfart; med än 30 knop. Vapen; kulspruta. Av de båtar som Försvarsmakten anskaffat är ett 30-tal anpassade för internationellt bruk. Stridsbåten har köpts av; Norge, Mexico (40 båtar), Malaysia (18 båtar) och av Grekland som nyttjar båtarna för kustbevakning.

Svävare för person- och materieltransporter från Griffon Hovercraft i England har beställts för AMF räkning av FMV. Svävarna är oberoende av vattendjup och isförhållanden och anpassade för internationella insatser med bland annat luftkonditionering, splitterskydd samt NBC-skydd i likhet med Amfibiebataljonens övriga Stridsbåtar och Trossbåtar. Leverans sker 2006-2007. Svävarna har en lastförmåga på cirka 11 ton och kan transportera 50 personer, fordon eller containrar. Svävarna kommer att levereras mellan oktober 2006 och mars 2007. Maxfart c:a 35 knop.

Så ligger det till efter min korta inventering

Tacka vet jag tiden (tidigt 1900-tal) när Sverige hade pansarskepp med de härliga namnen: Manligheten, Tapperheten & Äran!!!

Sverige har inalles haft 40st jagare i tjänst mellan åren 1902 & 1985.
Våran första jagare Mode från 1902
hade ett standardtonnage (Depl std) på 323 ton,
en besättning på 65 man,
en längd över allt (löa) på 67,1m,
& en effekt på 7000hk, vilket räckte till en kontraktsfart på 31kn.
A-radien (aktionsradien) var 1575 nm/12 (1575 nautiska mil vid 12 knop)

Bestyckningen bestod av:
- 6st 5,7cm kanoner
- 2st 6,5mm ksp
- 2st 45cm torpedtuber

För våra största & mest slagkraftiga jagare i Hallandsklassen
från 1955-56 gäller följande siffror:
Depl std - 2790 ton
Besättning (vid leverans) - 290 man
Löa - 121m
Effekt - 58000hk
Fart kontr - 35kn
A-radie - 3000 nm/20

Bestyckningen bestod när fartygen väl fått sjömålsrobot av:

- 4st 12cm akan i dubbeltorn
- 2st 5,7cm akan i dubbeltorn
- 6st 4cm akan
- 1st dubbelramp för sjömålsrobot
- 8st 53cm torpedtuber
- 2st 37,5cm ubåtsjaktsraketpjäser
- 2st sjunkbombsfällare
- uppåt 58st minor

De sista jagarna och fregatterna togs ur tjänst mellan 1978 och 1985:

1978 - Hälsingborg, kalmar, Öland & Uppland
1982 - Visby, Sundsvall, Östergötland, Södermanland, Gästrikland & Hälsingland
1984 - Småland
1985 - Halland

Vad gäller kryssarna så togs Gotland ur tjänst 1960, Tre Kronor 1964 & Göta Lejon 1970.
Göta Lejon såldes till Chile, som skickade henne till skroten så sent som 1985.

Pansarskeppen av Sverigeklassen utrangerades under 1950-talet
(Sverige 1953, Drottning Victoria & Gustaf V 1957)
Gustav V fanns kvar till mitten av 1970-talet (som logementsfartyg vill jag minnas).
Därefter dog även hon skrotdöden.

http://sv.wikipedia.org/wiki/HMS_Manligheten

Ett vackert fartyg!

Ubåtsbärgningsfartyget Belos är större med sina drygt 6000 ton .

Småland är värd ett besök ja. Mest imponerad blev jag över kommandocentralen (som jag tror det heter), därifrån striden leddes. Där stod jag tio-femton minuter och lyssnade på radiokommunikationen som spelas upp av ett simulerat anfall. Riktigt härlig känsla. Även u-båten Nordkaparen som ligger förtöjd bredvid Småland är värd ett besök. Av de fyra u-båtar jag besökt är hon den största. Den kändes hyfsat modern inuti också utrymmesmässigt, jämfört med t.ex. sovjetiska Whisky klass.

Angående Halland var hon till sjöss sista gången i en övning där besättningen bestod av inkallade reservister. Hela besättningen skramlades således ihop och bestod av allt från murare till bilmekaniker till egna företagare, och endast ett par dagar senare var hon till sjöss. En övning som visade att värnpliktssystemet fungerade någorlunda tillfredsställande.

Väl ute till sjöss inträffade det att man stötte på något som sannolikt var en u-båt, och som inte riktigt kändes svensk varför man sköt verkanseld. Till vår lycka var ett TV-team från SVT ombord under den sista övningen, vilket resulterade i en dokumentär som sändes på SVT 1984 tror jag, och speakern är ingen mindre än Hans Villius.

Robotbåtarna i Norrköpingsklassen är utrangerade och Stockholm klassens kustkorvetter har ingen 40 mm Akan utan bara en 57:a

Kan tilläggas att de faktiskt hade en 40 mm akan på akterdäcket fram till 2002 då halvtidsmodifieringen skedde och dessa togs bort. Man gjorde även lite andra ändringar för att minska radarsignaturen som t.ex huvudmasten är ändrad, de tunga torpederna är borttagna och även delar av minrälsen. Dessutom så förnyades ledningssystemet och fartygen fick nytt huvudmaskineri.