Skatten på tobak jämnar ut sjukhuskostnader?

Svamlar jag bara?

Borde jag gå och lägga mig?

Sjukvård och minskad produktion på grund av rökning kostar det svenska samhället minst 26 miljarder kronor varje år. Det visar rapporten ”Rökning - produktionsbortfall och sjukvårdskostnader” av docent Kristian Bolin och professor Björn Lindgren vid Lunds Universitets Centrum för Hälsoekonomi.

Det är endast kostnaderna för cigarettrökning som beräknats. Orsaken är att det är cigarettrökningens hälsoeffekter som är bäst kartlagda och därför ger det tillförlitligaste underlaget för kostnadsberäkningar.

Av samma skäl beräknas kostnaderna endast för ett begränsat antal sjukdomar vars samband med rökning säkerställts av den epidemiologiska forskningen. Dit hör cancer i övre luftvägarna, lungorna, bukspottkörteln, njurarna och urinblåsan, sjukdomar i andningsorganen som kroniskt obstruktiv lungsjukdom, KOL, lunginflammation och de vanligaste hjärt- och kärlsjukdomarna.

På grund av begränsningarna blir uppskattningen av kostnaderna för produktionsbortfall och sjukdom mycket försiktig.

Om rökarna själva skulle stå för de kostnader som rökningen orsakar skulle ett paket cigaretter behöva kosta 290 kronor. Det har ekonomer vid Dukeuniversitetet i Durham, North Carolina, beräknat. Resultatet publiceras i den kommande rapporten Rökningens pris, the Price of smoking, på 320 sidor.

Det pris som forskarna anger är 40 dollar. Med dollarkursen 7,25 den 19 oktober 2004 motsvarar det 290 kronor. Under en rökares hela livstid uppgår den beräknade kostnaden till 171 000 dollar, 1,2 miljoner kronor.

Det har gjorts minst 165 studier i USA kring rökningens kostnader, skriver forskarna, men de flesta har koncentrerats till någon enstaka faktor, t ex sjukvårdskostnaderna eller kostnaderna för passiv rökning.

I den nya rapporten tar man med alla slags rökrelaterade kostnader under en livstid för män och kvinnor som röker vid 24 års ålder. Forskarna tar också med i beräkningen att många lyckas sluta röka.

Trots att hälften av rökarna dör i förtid utgör de en större ekonomisk börda för sjukvården än icke rökarna. Orsaken är att de under sin kortare livslängd hinner lida av invalidiserande sjukdomar längre perioder än de som inte röker.

Det framgår av en stor undersökning som gjorts vid Erasmusuniversitetet i Rotterdam och som presenteras i the Journal of Epidemiology and Community Health.

- I en värld utan tobak skulle inte bara fler människor leva längre, utan perioden av vårdbehov på grund av invalidiserande sjukdomar skulle bli kortare för många fler, säger forskaren Wilma Nusselder vid Erasmusuniversitetet till den kanadensiska tidningen Globe and Mail.

I genomsnitt lider en rökare ett år längre av en invalidiserande sjukdom i slutet av livet än icke rökaren. Trots att den senare ofta blir äldre.

Public health officials have concluded that secondhand smoke from cigarettes causes disease, including lung cancer and heart disease, in non-smoking adults, as well as causes conditions in children such as asthma, respiratory infections, cough, wheeze, otitis media (middle ear infection) and Sudden Infant Death Syndrome. In addition, public health officials have concluded that secondhand smoke can exacerbate adult asthma and cause eye, throat and nasal irritation. Secondhand smoke, also known as environmental tobacco smoke or ETS, is a combination of the smoke coming from the lit end of a cigarette plus the smoke exhaled by a person smoking.

The public should be guided by the conclusions of public health officials regarding the health effects of secondhand smoke.

Philip Morris International believes that the conclusions of public health officials concerning environmental tobacco smoke are sufficient to warrant measures that regulate smoking in public places.

En rökare har:
- 8 dagar längre sjukfrånvaro per år
- 30 minuters extra paus per dag
Och kostar därför 30 000 kronor mer än en icke-rökare för företaget per år.
http://www.apoteket.se/rd/d/5322
....Förutom vinsten för den enskilda medarbetaren i form av bättre hälsa tjänar både medarbetaren och företaget ekonomiskt på rökfrihet.

Rökning är dubbelt så vanlig bland elever på icke-teoretiska program som bland elever på teoretiska program i Göteborg.
http://www.vgregion.se/upload/Regionkanslierna/Folkh%C3%A4lsan/tpcv/~0877728.doc

Undersökningen visar också att rökning är mycket vanligare hos arbetare än hos tjänstemän, liksom övervikt. Dessutom motionerar arbetargrupperna mindre. http://sydsvenskan.se/sverige/article85592.ece

Rökning är en klassfråga i Sverige idag. Ju högre utbildning och ju bättre socioekonomiska förhållanden ju färrerökare. I den grupp som har det ekonomiskt sämst ställt av alla, de ensamstående mammorna, röker varannan.Bland högre manliga tjänstemän röker bara 10 %.
http://www.psychologistsagainsttobacco.org/sidor/Artikel.pdf

Data från USA och Storbritannien tyder på att andelen rökare är minst dubbelt så hög bland psykiskt sjuka, och högst bland patienter med schizofrena syndrom (3, 4).

Rökning är samtidigt en klassfråga.

Ju kortare utbildning och sämre socioekonomiska förhållanden desto större risk att vara rökare. Man kan konstatera att det röks mest i den del av befolkningen som har svårast att hantera de sjukdomar och den dåliga ekonomi som ofta följer med rökningen. Dit hör de psykiskt sjuka.
Många psykiskt sjuka är storrökare och starkt nikotinberoende (3).
En konsumtion på 2–3 paket per dag tycks inte vara ovanligt bland schizofrena, vilket skapar stora problem med hälsa och ekonomi.
Den som lever på folkpensionsnivå kan därför röka upp stora delar av inkomsten. Det kan leda till nedprioritering av andra viktiga
behov, t.ex. av mat, mediciner och kläder.
http://www.psychologistsagainsttobacco.org/sidor/avv_psy_sjuka.pdf

edit: du verkar inte skriva i andra trådar än trådar som rökning. du råkar inte jobba åt tobaksfakta och kommer hit för att få folk att sluta?

RJRT believes that individuals should rely on the conclusions of the U.S. Surgeon General, the Centers for Disease Control and other public health and medical officials when making decisions regarding smoking.

Links to the websites of the Surgeon General and other public health officials are provided below.

http://www.surgeongeneral.gov/library/secondhandsmoke/factsheets/factsheet1.html
The Surgeon General has concluded that:
There is no risk-free level of exposure to secondhand smoke: even small amounts of secondhand smoke exposure can be harmful to people’s health.
Many millions of Americans continue to be exposed to secondhand smoke.
A smoke-free environment is the only way to fully protect nonsmokers from the dangers of secondhand smoke. Separating smokers from nonsmokers, cleaning the air, and ventilating buildings cannot eliminate exposure of nonsmokers to secondhand smoke.

The public should be guided by the conclusions of public health officials regarding the health effects of secondhand smoke.